Trakasserier
I dessa tider av diskussioner av jämställdhet på alla plan kan jag inte låta bli att fundera över en episod jag blev vittne till för någon dag sedan.
Jag och en kamrat var i en butik för att inhandla diverse saker till kontoret. En manlig personal kom hövligt fram till oss och frågade vad vi behövde hjälp med. Vi framförde värt ärende och gick för att titta i några kataloger efter det vi sökte.
Då kom en yngre kvinnlig medarbetare fram mot oss och gick förbi sin manlige kollega. Vände sig om och böjde sig ner bakom honom och daskade till och tog ett rejält tag om hands bak.
Detta skedde mitt framför ögonen på oss som kunder. Mannen ifråga kläckte fram nåt konstlat: – Ja se hur man blir behandlad… eller nåt i den stilen. Och man såg hur pinsamt han tyckte det var. Kvinnan gick tillbaka till sitt rum som inget hade hänt.
Hur jämställda är vi egentligen? Kan inte låta bli att tänka på om detta varit tvärtom. Alltså mannen hade klämt till kvinnan på baken mitt framför kunder. Då hade det mest troligt varit en anmälan med påföljd och hela apparaten.
Tror inte mannen tyckte det var mindre pinsamt än vad kvinnan hade tyckt.
Tänker också på serien Svensson-Svensson där även jag skrattar gott åt den något naive brevbäraren. Tänk om vi stället gjort narr av hans fru. Hur hade det sett ut? Hade serien visats?
Är det OK att förödmjuka eller göra narr av en man, men när det gäller en kvinna är det förbjudet? Är detta jämställt? Även om jämställdhetsmaskineriet utgår från att mannen är normen och man vill förändra det synsättet. Och jag kan förstå ivern till detta.
Min åsikt är att ingen ska behöva bli förödmjukad inför andra på detta sätt vare sig man är kvinna eller man. För mig är jämställdhet en viktig del som ska gälla alla, och inte enbart kvinnor.
Senaste kommentarerna