Thomas Hartman

När invandringen hotar vår kultur

Av , , 3 kommentarer 2

KULTURER. Jag har ofta funderat över Sverigedemokraternas fobier. Ofta säger de exempelvis att kulturer inte kan leva ihop. Jag vet inte riktigt hur de definierar dessa kulturer. Så läser jag Lena Petterssons krönika om kulturer i Västervikstidningen och inser plötsligt vad Sverigedemokraterna är rädda för.

Som när jag bjöd till födelsedagskalas med en salig blandning invandrare och svenska släktingar och vänner och det blev dags att ta till sig av kaffebordets bakverk. Vi svenskar började förstås med bullar för att övergå till kakor och sist ta oss an tårtan. Mina invandrare gick direkt på det som såg godast ut, tårtan. Och visst är det klokt att börja med det godaste så man orkar äta mycket av det istället för att som vi, i sann luthersk anda, vara tvungna att äta oss igenom grovdoppat först.

Det vore ju fruktansvärt om våra hederliga svenska fikatraditioner skulle ödeläggas av ett gäng som inte inser att man ska spara tårtan till sist. Tänk vilka konsekvenser det skulle kunna få. Tårtan kan ju vara slut efter första rundan. Nej, vi måste stå upp som en man och försvara den svenska fikakulturen och rätten att fika som vi alltid gjort.

Sverigedemokraterna kanske har ett berättigande ändå.

Eller inte.

Insinuant journalistik skadar samhället

Av , , 5 kommentarer 5

 

MEDIA. Jag ser att VK gör en rewrite med lokal koppling av nyhetsbyrån Sirens "granskning" av politiker under skuldsanering. Även om artikeln saknar uppenbar vinkel i VK så finns där en underförstådd poäng som bygger på frågan "hur ska politiker som inte kan hantera sin egen ekonomi kunna hantera samhällets".

Jag är rätt less på den sortens inskränkt journalistik av följande anledningar.

1. Att du får skuldsanering behöver inte bero på slarv. Det finns åtskilliga anledningar till att livet kan braka sönder med betalningsanmärkningar som följd.

2. Skuldsanering är en livserfarenhet. I USA ses exempelvis en konkurs som en merit. I Sverige ses det som en belastning. Kanske kan du bli en bättre politiker med fler erfarenheter av livet?

3. Det offentliga beslutsfattandet är kollektivt.

4. Den praktiska ekonomiska hanteringen sköts av tjänstemän.

När jag ser sirens nyhet om människor med betalningsanmärkningar och skuldsanering så är min reaktion att det snarare är nödvändigt att också dessa perspektiv finns i politiken.

På samma sätt skulle jag vilja se det perspektivet i journalistiken. Journalister skildrar verkligheten och en VDN-märkning av medias egna erfarenheter vore intressant. Hur många journalister har egen erfarenhet av den sortens grava ekononomiska problem? Det avgör i viss mån kvalitén på rapporteringen av samhällsdebatten i stort.

Vad tycker du? har skuldsatta i politik och journalistik att göra?

Så använder SD böjnoja för att rekrytera invandrare

Av , , 1 kommentar 4


POPULISM.
Sverigedemokraterna brukar ofta anklagas för att ställa grupper mot varandra. I en mylla av hat, fördomar och populism väntar dom sig att de ska kunna odla sina partisympatier. Sydsvenskan ger oss det senaste exemplet på hur sjukt SD är.

Nader Helawis (SD) röst dryper av ironi när han håller fram ett gammalt exemplar av Metro. Bilden han visar upp föreställer två glada kvinnor som omfamnar varandra vid ett altare. En regnbågsfärgad socialdemokratisk ros markerar avsändaren. Annonsen publicerades i samband med kyrkovalet.

Tidningen är skrynklig och sliten. Helawi har använt den mycket de senaste månaderna. Han går runt i Södertälje och visar det förälskade kvinnoparet för troende människor, kristna och muslimer.

– Vill ni ha det så här? frågar Nader Helawi dem han möter.

– I så fall, fortsätt rösta på Social­demokraterna. Annars rösta SD.

Det funkar. Bilden har hjälpt honom att värva massor med anhängare till SD. Nästan alla är religiöst konservativa, nästan alla har invandrarbakgrund.

Om media och Zendrys ansvar

Av , , 2 kommentarer 5

MEDIAMAKT. Idag ser jag Johans postning. Här får vi en tydlig illustration på vad jag menar när jag säger att media har ett ansvar för att pöbeltendenser som skapas bland läsarna. Genom att själva mata allmänheten med slask hamnar vi i en nedåtgående spiral. Varje enskild artikel kanske inte ses som ett problem i sig, men den totala bilden bekymrar.

Jag delar inte Sven-Otto Littorins politiska värderingar men det är inte politik Aftonbladet skriver om. När jag läser tidningens publicering under vinjetten "Aftonbladet avslöjar" hamnar jag mitt i en politisk motståndares vårdnadstvist. Vi får ta del av interörer som är tämligen privata i relationen mellan Sven-Otto Littorin, hans fru och deras barn. Varför? Vad är allmänintresset?

Ger inte artikeln dessutom lite smak av bigott moraliserande? En tidigare dömd person må kunna vara skyldig till nya brott. Men detta är inte bevisat än. I detta läge är det snarare ett köttben till pöbeln att förfasas över.

Är det så här gammelmedia förvaltar sitt ansvar att rensa debatten så kan de i alla fall inte rikta några klandrande ord mot bloggosfären vilket tycks passa redaktionerna på läppen nu för tiden.

Zendry Svärdkrona heter journalisten som ligger bakom jobbet. Är du stolt över ditt arbete idag, Zendry? Var det denna typ av artiklar du ville skriva som journalist?

Du som läser bloggen: Överdriver jag detta eller håller du med mig?

Lördagskrönika om valet, integritet, Wetterstrand och länkkärlek

Av , , 2 kommentarer 2


Blockpolitiken begränsar våra perspektiv

LÖRDAGSKRÖNIKA. Idag är det Lördag och jag vaknade tidigt trots att jag blev färdig mitt i natten med min inlämningsuppgift om sociala medier till den utmärkta utbildning i PR och kommunikation jag går vid Berghs School of Communication.

Sedan jag installerade en rejäl och pålitlig DeLongi Magnifica helautomatisk kaffebryggare har livet underlättats väsentligt både när det gäller nattjobb och för livet i övrigt. En god frukost med omelett och jag är redo att söka mig ut på Internet med en stor, god, stark Espresso i koppen. Frågan man bör ställa sig är var gränsen går för kaffemissbruk?

Först hälsar jag på hos vännen Peter Andersson som berättar för mig att Demoskop uppenbarligen levererat en skön opinionsmätning för oss rödgröna. Jag bryr mig egentligen inte om dessa mätningar eftersom det bara är valdagen som räknas men det vore fel att erkänna annat än att det, precis som Krassman säger, är bra för självförtroendet.

Maria Wetterstrand verkar oroa högeralliansen. Den alltid lika alerta Röda Berget reflekterar över perspektivet Wetterstrand och rubriken "Mosa Maria". Här finns en poäng. Läser man Skytte förstår man hur argumenten gärna fokuseras på bland annat hennes person mer än politik. Det kommer att bli ett tuff valrörelse. Precis som Kent inte vill ge upp riktigt än vill Tokmoderaten få en vändning. Det viktiga är, precis som jag och andra bloggare skrivit tidigare, att vi hjälps åt att hålla en bra nivå på den politiska debatten trots gammelmedia.

Sedan sippar jag lite kaffe och glider vidare till en annan av de politiska motståndare jag uppskattar mest nämligen Mary på Mina Moderata Karameller som skriver om ett av mina favoritämnen: integritet. Denna gång är det England som vill göra det möjligt att stänga av internetsidor som "troligtvis" används för copyrightintrång. Detta argumenterar Centerns Lena Ek mot på ett klokt och föredömligt sätt. Vi börjar bli flera i de olika partierna som tillsammans med piratpartiet ser riskerna med den integritetskränkande politiken. Det är bra och vi har all anledning att hålla ihop och hjälpas åt över partigränserna.

Bland annat därför tycker jag att den rådande blockpolitiken är ett stort problem för den svenska demokratin. Det gäller även oss som är verksamma på nätet.

Det fanns en tid då partisidorna inte innehöll länkar ut från sidan eftersom man då var rädd att tappa läsare enligt principen här hos mig slutar internet, här ska läsarna stanna. På samma sätt ser vi risken att alliansbloggare respektive rödgröna bloggare bara kommer att länka till sina egna.

Jag kommer för egen del att göra vad jag kan för att motverka inlåsningen i två inbördes länkande politiska grupperingar. Finns det partistrateger som tror att det är en gångbar väg för att utveckla internet och det politiska samtalet så har dom fullständigt fel. Internet handlar om länkkärlek precis som politik handlar om diskussion och utbyte mellan människor.

Eller vad tycker du? Är inlåsningen i blockpolitik bra för Sverige?

Jag har inte råd att få besök av centerpartister

Av , , 2 kommentarer 6

KLONK. Man brukar säga att tomma tunnor rasslar fasligt mycket… Idag gäller det talesättet för centerpartiet och den högerstyrda alliansen och deras infrastrukturproposition..

Regeringen föreslår att nån annan betalar Norrbotniabanan.

Vilket skämt!!!

Ungefär som: Jag bjuder dig på bio – men du får betala själv.

Eller varför inte bjuda hem kvarterets alla grannar på fin hemmagjord middag – och sen skicka faktura.

Det har länge varit en tung tid för centerpartiet – kärnkraften tog på krafterna om man säger så. Men pajashanteringen av Norrbotniabanan ligger inte långt efter.

 

Riedl har fel

Av , , 14 kommentarer 18

PIGOR? Avslöjande statistik från SCB visar att 35 procent av skatteavdraget för hushållsnära tjänster går till dem som tjänar över 50 000 kronor i månaden – trots att de bara utgör drygt tre procent av den vuxna befolkningen.

Om man tittar på det fåtal som tjänar mer än en miljon om året använder nästan 15 procent skatteavdraget, jämfört med bara två procent av dem som tjänar 360 000 om året. De allra rikaste gör självklart också betydligt större avdrag än de som tjänar mindre.

Men när högerregeringen beskriver RUT-avdraget är det inte dessa siffror man redovisar. Istället vill man ge en helt annan bild. Då framställs det som en chans för äldre att få hjälp med snöskottningen och småbarnsfamiljer att få ihop livspusslet.
 
Medan den politiska och mediala eliten diskuterar sina avdrag visar en färsk undersökning från riksdagens utredningstjänst att fattigdomen bland ensamstående kvinnor ökat dramatiskt de senaste sju åren. Idag är drygt var fjärde – 25,5 procent – av de ensamma mammorna fattiga jämfört med 10 procent år 2000.
 
Om det nu vore så att högern värnade barnfamiljerna skulle samhällsstödet naturligtvis riktas så att de fattigaste familjerna får hjälp att få stöd i hemmet. Varför inte använda pengarna till att höja lönerna för de sämst betalda i offentlig sektor. Med ett penndrag skulle många kvinnor som idag tvingas till uselt betalda deltidsarbeten plötsligt kunna försörja sig, istället för att hamna i träsket med SMS-lån.

En annan väg att gå om högern på allvar värnade om familjernas situation vore att höja barnbidragen istället för att ge rika mer avdragsrätter. Det finns alltså många vägar att gå för den som vill minska klyftorna i samhället. 
 
Men det är inte den moderatstyrda regeringen intresserade av. De vill hellre försöka glida undan ansvaret för de högavlönades samhällsfinansierade pigor genom att prata om andra saker precis som Edward Riedl försöker göra i detta inlägg. Bara de får fortsätta att utnyttja sina medmänniskor.
 
Riedl har fel. Vi socialdemokrater vill utveckla samhällets servicesektor men vi ser långt mycket större behov för samhällets resurser än avdragsrätt för att torka hundbajs som Maud Olofsson pratar om.

THOMAS HARTMAN

En film du måste se

Av , , Bli först att kommentera 5

INTEGRITET. Jag fick aldrig något svar från journalistförbundet på VK på min fråga från igår. (Dock fick jag ett mail med en kommentar från en av VK:s journalister vilket jag tackar för).

Jag är dock inte särskilt förvånad då jag tror att många journalister precis som politiker reagerar med ryggmärgen och inte har reflekterat eller funderat särskilt mycket kring hur samhället förändras inom mediaområdet. Däremot skriver dom reflexmässigt artiklar och för debatt utifrån dagens synsätt.

Det är nog därför Journalistförbundet sätter på sig dumstruten i denna fråga exempelvis i debattartikeln på SvD.

Här finns ett tal från Larry Lessing där han förklarar problemen och möjligheterna i den nya tid vi lever i. Jag rekommenderar dig att ta dig tid och se detta. Föredömligt pedagogiskt och tar inte många minuter.

Det gläder mig extra mycket eftersom Umeås kulturstrategi som handlar om Open Source ligger helt rätt i tiden.

 

Svårt att tala om psykisk sjukdom

Av , , Bli först att kommentera 4

PSYKISK SJUKDOM. Idag skriver Västerbottens Kuriren om självmord bland unga. När Jessica Hammarsten var 16 år brast hennes liv fullständigt. Hon började skära sig, tog överdoser av tabletter och försökte ta sitt liv fyra gånger. Jessica bönade och bad sin mor om att få avsluta sitt liv, och slussades in och ut på psyket.

Psykisk sjukdom eller att må dåligt i själen som någon kallade det är vanligare än vi tror men tyvärr samtidigt väldigt tabubelagt. Varför behöver det vara så? Vad är vi rädda för eftersom vi inte vågar diskutera dessa frågor. När detta dessutom leder till självmord känner redaktionen sig tvingad att förklara varför de skriver.

Tyvärr är samhällets beredskap inte alltid den bästa. Vi har svårt för att möta individernas behov. De metoder vi har för att dämpa och jobba med ångesten känns väldigt fyrkantiga. Det är inte utan att det leder tankarna till att psykiatrin måste reformeras och bli mer individanpassad.

Jag tycker det är bra att tidningen skriver om självmorden även om det är synd att det måste gå så långt innan ungas situation kommer i ljuset.

Vad tycker du?

Dagens Samhälle om Facebook

Av , , 1 kommentar 5


NYA MEDIA. Idag skriver jag en artikel i Dagens Samhälle som uppföljare på diskussionen om Facebook och internetregler inom offentlig sektor. Jag ser det som ett uttryck för en personalpolitik som dessutom ofta drabbar de som är längst ner i landstingets hierarki. Istället för att styra med engagemang och entusiasm finns det allt för många chefer i landstinget som styr med rädsla och förbud. Idag blev jag också uppringd av två landstingsanställda med anledning av denna debatt.

I artikeln skriver jag bland annat:

Det betyder att den som tror att framgångsrika och attraktiva arbetsplatser använder stämpelklockor, håller anställda i deltidstjänster och tvingar personalen välja mellan fördefinerade semesterperioder är lika rätt ute som den som försöker bota benbrott med en serie välriktade hammarslag på knäskålen.

Men vad vet jag. Jag kanske är fel ute? Det där sättet kanske är enda sättet att styra en organisation som landstinget. Vad tycker du?