Idag träffade jag flera personer på flyget som gillade Lennars uttalanden om professorer och att tala i egen sak. Utan tvekan måste man kunna ifrågasätta forskningen utan att företrädarna runt universitetsdammen känner sig trampade på tårna. Jag vet inte exakt alla detaljer om hur det var i det här fallet men jag har sett flera exempel där tyckande i universitetsvärlden förväxlas med någon slags exakt sanning och när det ifrågasätts känns det lite som prinsessan på ärten.

Som vanligt finns det ett följe som kommenterar och kritiserar Holmlund. Det sker gärna fegt och anonymt. Vissa brukar mena som någon slags försvar att anonyma åsikter hör hemma i en demokrati. Men kan jag inte hålla med om. Kan man inte stå för sin åsikt med sitt namn kan man lika gärna knipa igen.

Dagens hjälte får symboliseras av läkaren Rolf Byström på den öppna läkarmottagningen Hållpunkt i Stockholm. På mottagningen som är till för hemlösa arbetar läkare, tandläkare, psykiatriker och sjuksköterskor. Väntetiden är bara några minuter och det krävs ingen legitimation.

Ibland träffar jag på en mallig och självsäker attityd från folk på högerkanten som ser ner på uteliggare. Man får känslan att vederbörande betraktar sig själv som någon slags bättre människa som minsann aldrig själv skulle kunna bli hemlös. En slags unken vi och dom mentalitet sprider sig snabbt i rummet. Ungefär som om det ligger i den hemlöses personlighet att han eller hon hamnat där.

Men det finns barnfamiljer som är hemlösa. Och det finns unga människor som ännu inte är myndiga som av olika anledningar lever på gatan. Faktum är att det händer lättare än man tror. Vem som helst av oss kan råka ut för att världen rubbas och vi faller hejdlöst. Det gäller bara att vi råkar ut för en situation som vi inte är rustade för att klara av.

När man pratar med människor som råkat hamna i denna situation så inser man dessutom hur oerhört utsatt och krävande det livet är. Risken för infektioner och sjukdomar är enorm. Du måste vara mer mentalt stark än de flesta av oss. Du får aldrig slappna av. – De får inte sova i en ordentlig säng, får aldrig någon riktig vila och kroppen kommer alltid i andra hand.

– Jag har själv funderat på hur jag skulle överleva som hemlös, säger Rolf Byström. Den frågan borde nog fler ställa sig innan de rackar ner på uteliggare från den skenbara tryggheten i TV-soffan.

THOMAS HARTMAN