* Vem betalar för kärnkraftens risker?

KÄRNKRAFT. Jag ser via flera medier att centerpartiet kallats till extra möte om kärnkraften.

Jag håller fullt ut med centerpartister som Olle Edbloms analys. Det gäller att inte luras av kärnkraftslobbyn. Den är stark och den tar aldrig hänsyn till de risker kärnkraften bär med sig. Ska vi bygga ett långsiktigt hålllbart samhälle måste energin ställas om. På samma sätt har de flesta partier insett att kostnaden för drivmedel måste gå upp. Det gäller även i USA som länge levt i en illusion och låtit miljön subventionera transporterna.

Risken är dock uppenbar att centern viker sig i alliansens badtunna. Det är bara att hoppas att kloka centerpartister som Olle orkar hålla emot. Dörren till kärnkraften måste hållas stängd. Det i sin tur öppnar andra dörrar. En annan värld är möjlig.

* Nytt förslag: Varken ministrar eller anställda ska få surfa…

NÄTCENSUR. Då och då ploppar det upp klåfingriga byråkrater och ska censurera internet eftersom de anar att alla inte sköter sig.

Jag minns exempelvis debatten i något landsting om att man inte ville låta personalen gå in på sidor som Aftonbladet. Nu kommer censureringsidiotierna till regeringskansliet och det börjar talas om nätblockad. Tanken är att en central byråkrat ska besluta vilka sidor som inte ska tillåtas efter förslag från en centralkommitté.

Känns principen igen från historieböckerna från ett land i öster?

Som jag ser det är den typen av åtgärder rent svammel. Dels handlar det om att kunna göra sitt jobb och dels underkänner det människors egen förmåga att fatta beslut trots att de är vuxna människor. Det visar på en uppenbar misstro och toppstyrning kring hur vuxna människor ska sköta sina arbetsuppgifter. Denna misstro sprider sig gärna till andra områden i organisationen och avslöjar på ett pinsamt sätt hur ledningen ser på sina anställda.

Detta är alltså en betydligt allvarligare fråga än att handla om några sidor på internet. Ytterst om känslan att omyndigförklaras och klappas på huvudet av sina arbetsgivare.

Som politiker vill jag jobba för det rakt motsatta. I alla jobb där jag haft människor anställda har jag strävat efter att anställa folk som är klokare och mer kreativa än jag själv. Min erfarenhet är att tilltro till människors förmåga gör att de växer. Att styra genom kontroll, förbud och repressalier är däremot en död ledarstil som skadar mer än det gör nytta.

Därför ska förslaget om nätcensur slängas i papperskorgen.

THOMAS HARTMAN