UNIVERSITETET. Ska du anmälas om du skickar ett enstaka förfluget SMS sent en fredagnatt? Är det i så fall fråga om trakasserier, mobbing, dåligt omdöme eller är det så att personen som anmäler har ömma tår och okynnesanmäler? Frågan ställs på sin spets när VK rapporterar hur korrespondensen från en universitetsanställd till en annan kommit i ljuset och blivit föremål för diverse utredningar.

Jag brukar ofta lyfta hur modern teknik påverkar våra relationer. Omedelbarheten i mail och sms ger nya dimensioner. Och det gäller verkligen att tänka efter – tappar du sinnet och skriver det där ögonblickliga mailet så kan det bli något du får ångra resten av ditt liv. Det går dessutom att återvinna även om det raderas. Och det kan visas för alla dina kollegor.

Samtidigt ligger såna SMS kanske i teknikens natur och man får ibland stå ut med att det kommer enstaka knasigheter. Kanske får man skriva upp det på samma konto som när folk bråkar och vräker ur sig idiotier i verkligheten. Om förflugna ord mellan människor regelmässigt skulle polisanmälas skulle enda sättet att få upp utredningskapaciteten vara att vi alla söker anställning hos polisen.

VK-artikeln räcker alltså inte som underlag för att förstå skeendena. Då måste man ha helhetsbilden och det får vi som bekant sällan via pressen. Förekommer andra liknande händelser även om det inte är via SMS? Finns skvaller och baktaleri med i bilden? Hur är stämningen på instutionen egentligen bakom den ibland så trista och knastertorra juridikfasaden? Det är därtill sällan ens fel att två träter.

En sak kan vi dock slå fast utan att tveka och det är att universitetets många högt studerade med mängder av universitetspoäng (inklusive vissa professorer) är varken finare eller sämre än övriga i samhället. Bakom den bildade fasaden förekommer så mycket svinerier att du skulle kunna fylla åtskilliga böcker med sida upp och sida ner av spännande anekdoter.

Där finns doktoranden som mobbas för han eller hon har råkat få handledaren som den styrande grupperingen på institutionen helst skulle se överkörd av bussen. Den indirekta bestraffningen kommer som ett brev på posten och handlar om mycket ’trist’ undervisning och lite ’fri’ forskning. Där finns samtidigt de styrandes gullebarn som har ’rätt’ handledare och därför får mycket utrymme för forskning, god tillgång till externa medel och lite ’trist’ och bunden undervisningstid. Inte undra på att den akademiska karriären går bättre i det senare fallet när vissa av konkurrenterna mobbas ner i diket.

I universitetsvärldens bildade miljö finns personalmotsättningar som skulle få folk att svälja kaffekoppen hel av pur förvåning. Jag har hört om otrohets och sexuella historier som förvandlar Clintons knasigheter till rena bagatellerna. Där förekommer i vissa fall ett spel om doktorandtjänster som får myglet i Tv-serien Dallas och intrigerna i Robinson att framstå som inspelade avsnitt av kyrkans barntimme.

Så oavsett vad SMS:et egentligen handlade om och om det var förflugen vrede eller inte så satsar jag 1000 spänn på att det är toppen av ett isberg med många ingredienser som rör långt fler personer än de två direkt inblandade. Inte sällan försöker ansvariga chefer sopa problemen under mattan.

I universitetsvärlden kan ingen höra dig skrika. Många vågar inte öppna munnen, speciellt doktorander som har hela sin akademiska karriär i händerna på de personer som mobbar dom. Hur kul är det egentligen att ha ont i magen varje dag? Därför är det bra att varje gång frågan om hur det står till på instutionerna egentligen kommer i ljuset och till allmänhetens kännedom.

Trots allt är det ju skattebetalarna som betalar för åtskilligt av verksamheten som bedrivs uppe vid ankdammen. Samtidigt finns ungdomar med dåligt självförtroende inför sin universitetsansökan. Kanske tror vissa av dom att universitetsvärlden är befolkad av högt utbildade hedersknyfflar som i vissa fall till och med tror sig vara lite bättre än alla andra.

Den myten kan vi slå hål på direkt.

THOMAS HARTMAN

PS Stort grattis till alla som jobbat med kulturhuvudstadsåret. Det finns alltid de som jobbat i det tysta men sällan får någon uppmärksamhet när klapparna på axeln skall fördelas. Vi har en stark ansökan och jag hoppas den får den uppskattning den förtjänar.