Idag är det en skinande vacker höstfredag och landstingets högsta beslutade organ, landstingsfullmäktige sammanträder. Just nu pågår interpellationsdebatten vilken kommer att ta minst hela förmiddagen.

Kan inte låta bli att reflektera lite över fullmäktiges roll och funktion. Vi har 10 interpellationer att behandla idag, vilket ändå är förvånansvärt få. Var och en tar upp viktiga frågor, helt klart. Men är detta det viktigaste vi 71 folkvalda företrädera för Västerbotten kan ägna halva sammanträdet till? Jag är mycket tveksam. Var och en av dessa interpellationer ( är detsamma som formella frågor) kan i realiteten lätt och snabbt besvaras både före och efter sammanträdet.

Naturligtivs är det inte för svaren man ställer en inpterpellation utan för möjligheten att få debattera en fråga inför fullmäktige och media.

Jag tycker det är viktigt att vi är självkritiska och vågar ifrågasätta oss själva och formerna för hur vi arbetar politiskt.  Arbetar och sammanträder vi på samma sätt av gammal vana eller för att det är det mest effektiva och demokratiska sätt vi kan åstadkomma resultat.

Själv triggas jag inte av dagens politiska debatt, vår kultur och fullmäktiges arbetsformer, och är inte ensam. 

Nä. Fram för mer mål, visioner och fler ideologiska debatter i landstingsfullmäktige. Passionerade debatter och beslut kring vad vi vill och där våra partiers ideologiska och politiska skillnader och likheter tydligt kommer fram. Debatter där vi alla undviker fällan att diskutera små verksamhetsdetaljer och sakfrågor när vi samlar fullmäktige några gånger på år.

Ser verkligen fram emot att få vara med och diskutera vår politiska organisation inför nästa mandatperiod. Hoppas vi kan bidra till förändring, det tror jag är både nödvändigt och stimulerande.

Robert Winroth, gruppledare (mp)