Bollar…

Slappnade av och lät tyngdlagen agera. Landade mjukt på det vita täcket med armarna lätt isär. Blicken spanade mot den mörka skyn och såg inget annat än skuggor och någon enstaka stjärna som letade sig igenom molntäcket som verkade finnas ovanför mig. Högerarmen for ut från kroppen i en uppåtsvingande rörelse där den vid rörelsens högsta punkt släppte iväg något från handen upp mot mörkret. Blundade hårt och väntade, inget hände, spärrade upp hörselgångarna för att åtminstone få fatt på ett ljud som kunde vägleda mig om hur siktet var inställt, för varje träff indikerade ett ja i beslutsfattningen och varje miss ett nej, använder mig av 10 präktiga snöbollar så att chansen till ett ja också ska finnas.. På sommaren går saker lätt, tar bara ett blomster och plockar blad efter blad för att hitta vägledning i kniviga frågor. Som ”Älskar eller älskar inte” fast byter ut mot ett ”ja” eller ett ”nej”…är man en velpelle som jag verkar vara så finner man lösningar på sitt eget speciella sätt, för det finns fördelar och nackdelar med allt desto mer man ”grottar” in sig i problematiken…märker dock idag att min lösning kanske inte är den mest lysande problemlösaren då frågan som avhandlades var ifall jag skulle klä på mig eller inte idag….nåja man lär så länge man lever…eller? Hmmm ut till snöhögen igen, återkommer i ärendet…..atjooooo…