Morgongympa…

Först kom röken, sedan knallen tätt följd av ännu en…lät som en hagelbössa så slängde mig handlöst ner på marken, sökte med blicken efter något att försvara mig med men fann inget. Huvudet snurrade helgalet runt sin egen axel sökandes efter orsaker till vad jag kände var ett mordförsök…det luktade fortfarande efter knallarna som sjöng en symfoni i mitt nästan bortskjutna huvud..vad hade jag gjort, vem hade jag retat så ofantligt? Ålade mig efter backen å sökte utvägar.. tänk om det var flera stycken? Rädslan övergick till omätbar fasa…hade läst nånstans att attack är bästa försvar så jag började dra upp planerna i skallen. Visste att jag ställt ifrån mig en lång käpp alldeles bakom hörnet, visste nu också ganska säkert var skytten befann sig, det fanns helt enkelt inte så många ställen att ligga i bakhåll på. Anfallet som jag planerade handlade helt enkelt om att ta sig fram till mitt tillhygge så snabbt det bara gick, gärna springandes i sicksack mönster för att sedan ta sig tillbaka fortare än blixten å nita min tilltänkte baneman sanslöst hårt till backen, det gällde bara för mig att hålla mig i ständig rörelse…kom igen nu, man måste våga för att vinna livet tillbaka, peppade mig inför uppgiften som stod framför mig. Blixtrade bara till så stod jag på fötterna och rörde mig som en adrenalinstinn kanin över den öppna ytan, det gick oerhört fort allting, ändå kändes det som i ultrarapid. Grep tag i vad som visade sig vara just den långa käpp jag kom ihåg från mitt annars så klena minne, tog ett nytt grepp slungade mig som tillbaka i tiden då jag på ett Usain Bolt liknande vis stod enbart en meter från den som sökte mitt liv…kastade mig framåt med armarna tillbakadragna för att kunna slå till direkt jag vikit min kropp runt hörnet. Hoppade fram och släppte lös alla krafter jag hade i mig, det gick inte att stoppa genomförandet, det var alldeles för mycket kraft i rörelse, men mina ögon hann uppfatta scenen som stod framför mig…röken kom från brödrosten å knallen från de två uppflugna frallorna…min skurkäpp klöv både brödrosten å en av franskorna mitt itu…..det kan vara hårdsmälta frukostar ibland, men motion får man sig sannerligen