Idag har LAKO som är en förkortning för landsting och kommuner sammanträtt och diskuterat gemensamma frågor. Det är oerhört viktigt att ledande förtroendevalda i landstinget och ifrån länets kommuner träffas för att vi tillsammans kan dryfta samverkanslösningar.

Vaccination mot livmoderscancer för flickor

En fråga som vi har ett gemensamt ansvar mot våra medborgare är vaccination mot bla livmoderscancer. Socialstyrelsen har kommit med föreskrifter och fom 2010 ska det ingå allmänna vacinationsprogrammet för alla flickor i årskurs 5-6 genom skolhälsovårdens försorg. Idag ger vi också detta frivilligt och det är ett dyrt vaccin. Men är man mellan 13-17 år så ingår det i högkostnadsskyddet. Landstinget hade under fjolåret en kostnad för detta vaccin på ca 2 miljoner. Nu blir det gratis för de som nästa år går i 5-6 årskursen. Man förstår vikten av denna vaccination eftersom 450 drabbas i landet av viruset varje år.

Demensvården

Vi fick också en rapport kring ett arbete vi gör tillsamman kommuner och landsting om demensvården. Det finns ca 4000 personer i Västerbotten som har en demnssjukdom och ca 700 insjuknar varje år. Viktigt att vi därför kan ge en likvärdig vård och behandling över länet. Idag har vi kanske de bästa resurserna i Umeå regionen. Viktigt är att kunna sätta diagnosen tidigt och för det måste det finnas kompetens i primärvården i alla kommuner. Särskild demensansvarig sjuksköterska ska nu finnas vid 26 hälsocentraler. Men det återstår mycket arbete för att vi ska ge likvärdig vård över hela länet. Vi måste kunna ha kompetens både att sätta diagnosen och att se till att vårdpersonal och hemtjänstpersonal har kompetens att ge stöd och hjälp på rätt sätt till alla som bor i särskilda boenden eller i eget boende. Idag gör de anhöriga en stor insats för de dementa och här måste vi också bli bättre på att ge stöd till anhöriga, med både utbildning och avlastning.

Norrstyrelsens arbete för att visa på vad som förenar oss i Norrland är viktigt. Och som jag ser det är behovet stort att det finns en sammanhållande kraft/organisation som kan fortsätta beskriva betydelsen av en gemensam politisk samling för att klara framtidens utmaningar. Gränserna mellan våra fyra nuvarande län i Norrland ska inte vara ett hinder för att hitta gemensamma lösningar.

Vi behöver goda och effektiva transporter på vägar, järnvägar och flyg både för gods och personer. Miljö och energifrågor i Norrland har vi ett jätteviktigt gemensamt ansvar att utveckla. Vi har ju alla vind, vatten, skog som inte alls bryr sig om gränser. Turismen och marknadsföring av Norrland är också gränslös Och inte minst sjukvården och framförallt den högspecialiserade vården och läkarutbildningen. Vi borde ta ett gemensamt ansvar både för planering och drift av den specialiserade vården. Det om något kan säkerställa Norrlands universitetssjukhus och läkarutbildningen i regionen samt forskning och utveckling vid NUS.

Det här är några av de fördelar som jag ser det med en större region än fyra små regionlandsting som moderater i Norrland, sjukvårdspartiet i Norrbotten och nu även övriga allianspartier i Norrbotten förespråkar, även centerpartiet. Till norrbottenscenterns försvar ser jag bara helt valtekniska motiv. Inget parti vill nu vara ensam i Norrbotten om en storregion. Vi kan ju döda den valfrågan nu genom att lägga ned Norrstyrelsen och allt arbete som där har bedrivits. Då blir väl moderaterna i Norrland och sjukvårdspartiet i Norrbotten glada eller….?

Men varför inte först invänta att kammarkollegiet prövat vår ansökan. Dom tittar ju på gränser och förutsättningar för små eller större regioner och ska vara klar med sin prövning under det här året.

En viktig etisk debatt har förts de senaste dagarna kring den barnläkare som misstänktes för dråp på ett spädbarn som behandlades på Astrid Lindgren sjukhuset i Stockholm. Nu är läkaren frisläppt ur häktet men misstankarna finns kvar. Jag tycker det är befogat att vi får en etisk debatt kring eventuella riktlinjer vad som kan göras vid vård i livets slutskede. En arbetsgrupp inom Statens medicin etiska råd har också lämnat förslag i höstas kring behovet av en fortsatt analys om sk aktiv dödshjälp eller inte. Regeringen ansåg att det behövdes inga nya riktlinjer eller lagändringar. Gripandet av en en erfaren kvinnlig barnläkare har dock skapat oro bland vårdpersonalen och det är inte bra. En ökad oro bland anhöriga hur man prioriterar inom vården är inte heller till gagn för tilltron till vården och inte heller för en trygg och värdig vård i livets slutskede. Beslut kring dessa frågor ska ske tillsammans med patient, läkare och anhöriga och det görs också idag på ett helt tryggt sätt. Men vi får inte tveka som politiker, eller anhörig att så inte är fallet. Finns det tveksamheter och vårdpersonalen efterfrågar riktlinjer är det befogat att vi tar fram sådana tydliga riktlinjer.

Läser i tidningen Dagens samhälle senaste nummer att socialdemokraterna i landstinget och Levi Bergström nu öppnar för en höjning av landstingsskatten. Det är klart man ligger ju sämst i klassen även då det gäller ekonomin bland sveriges landsting. Och då förstår jag att han och (s ) funderar tillsammans säkert med vänstern på att höja skatten. Det är enklast så. Men vi vet också att i Västerbotten har vi en total skattenivå (landsting+Kommunskatten) som är bland de högsta i landet. Över 33 kr per intjänad hundralapp. Vi vet också att en skattehöjning är som att kissa i byxan, värmen som uppstår direkt övergår snart till obehaglig kyla. Det som först ser bra ut vad gäller våra intäkter i landstinget övergår om inget görs i övrigt till ett fortsatt och kanske accelererande underskott. Tidigare skattehöjningar i landstinget har precis visat den effekten. För västerbottningarnas bästa bör nya kvaster få sopa i landstinget istället.

Så här ligger vi till i jämförelse med andra landsting i Norrland (Total resultat i miljoner kr)
Västerbooten -296
Norrbotten -264
Jämtland -95
Västernorrland – 130
Gävleborg -174
Dalarna -161

Arbetsgrupperna inom Norrstyrelsen

Idag har alla arbetsgruppernas ordförander och sekreterare som tillsatts för att arbeta med kartläggning, mål och vision för en region Norrland haft möte i Umeå. Arbetet i arbetsgrupperna går nu efter kartläggningsdelen in i fas två där vi ska formulera vision och mål för ett Region Norrland. Själv sitter jag som ordförande i en arbetsgrupp inom hälso- och sjukvårdsområdet. Vi drar nu igång våra första möten och tidplanen är att ha en redovisning hur långt vi hunnit vid Norrstyrelsens sammanträde i juni. Vi ska också inom hälso och sjukvårdsgruppen ordna seminarier, tre stycken, varav det första den 6 maj. Vi är verkligen på G och alla i arbetsgrupperna känner ett stort engagemang för att göra oss så bra förberedda att vi kan om vi får tillåtelse starta en region Norrland direkt efter valet 2010.

Kammarkollegiet begär synpunkter

Norrstyrelsens arbetsutskott har jag också deltagit idag i och där är också aktiviteterna på topp. Ett seminarium kring hur förtroendemannarollen och förtroendemannaorganisationen kan komma att se ut ordnas under mars månad. En kommunikationsplan och aktiviteter kopplad till planen är också på gång. Det är viktigt att vi får igång en dialog med medborgarna och att vi ökar förståelsen för betydelsen av en samlad norrlandsregion.

Vi fick också intressant information som visar att det verkligen rör på sig i frågan. Kammarkollegiet har nu skickat en skrivelse till landstingen i Västernorrland och Jämtland där de begär förtydliganden kring gränsdragningarna. Dvs kring att Sunsvall och Ånge vill tillhöra en annan region än Norrland. De kräver besked om skäl som talar för olika gränsdragningsalternativ och att dessa ska vara tydliga och väl utvecklade. Berörda kommuner ska också höras. De vill ha synpunkter snabbt före 24 april för att de ska kunna komma med underlag till beslut om eventuella nya gränser för regioner innan årskiftet. Det här visar att frågan inte alls är körd att regeringen kan fatta beslut som ger oss möjlighet att starta en eventuell Norrlandsregion direkt efter valet 2010.

Dagen har varit fylld med mycket nyttig information och diskussion när landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott idag har haft sitt sammanträde i Umeå. Som vanligt var vi videouppkopplade med de ledamöter som finns i Skellefteå och i Sorsele. Det sparar tid och pengar.

Parkinsonsjuka blir hjälpta

Det var en helt fantastisk föredragning kring den utveckling som skett med funktionell neurokirurgi på NUS. Genom att gå in i hjärnan med tunn elektrod och sedan med hjälp av inplanterad pacemaker stimuleras vissa centra i hjärnan så att de som har skakningar i stort upphör. Metoden passar för parkinssonsjuka och andra typer av skakningsproblem och rörelseproblem. Kommer säkert att utvecklas till andra områden tex med tvångssyndrom och depression. Nus ligger långt framme på detta område och detta kan kanske så småningom bli en rikssjukvårdsspecialitet. Det är viktigt att vi ger NUS förutsättningar att bedriva forskning och utveckling så att vi kan vara i framkant både nationellt och internationellt

Äldre och läkemedel

Vi fick också en dragning kring hur läkemedelsförbrukningen sker bland de som är 75 år och äldre. Västerbotten har en mycket hög konsumtion jämfört med övriga landsting i Norrland och Sverige. Även inom vårt landsting är skillnaden stor mellan kommunerna. Vi bör nog noga analysera varför det ser ut så här. Läkemedelskostnaderna för landstinget är också högre än andra landsting. Dessutom vet vi att många äldre har flera olika läkemedel som kan negativt påverka de äldre då de tas tillsammans. Vi har vekligen en jobbpost att se till att det sker läkemedelsgenomgångar på våra äldreboenden. Allt för att öka patientsäkerheten och förbättra livskvaliteten, inte försämra den.

Idag har vi i landstingsstyrelsens arbetsutskott diskuterat hur vi ska ha vår medelsförvaltning av landstingets kapital och hur landstingets ekonomi ska hanteras.

Kapitalförvaltning ska vara så säker och trygg att vi inte spekulerar bort skattebetalarnas pengar och personalens framtida pensioner. Det känns som att vi nu kommer att få en placeringspolicy som blir ännu tryggare och där vi försöker minimera vårt risktagande. Landstinget har vid årets slut finansiella tillgångar som uppgår till ca 1,7 miljarder så det är viktigt att vi förvaltar dessa medel på ett ansvarsfullt sätt. Min förhoppning är att vi inte ska komma i ett läge som gör att vi fattar beslut kring vissa placeringsinstrument som kan leda till att vi förlorar hela värdet som den tidigare omdebatterade kreditobligationen eventuellt kan göra.

Landstingets ekonomi ser inte ljus ut med anledning av nedskrivningar av skatteprognoser och den lågkonjunktur som vi är i. Våra verksamheter klarar inte heller sina budgetera och det förvärrar situationen ytterligare. Vi har idag en budget som beträffande beräknade skatteintäkter ligger 78 miljoner fel. Vi kommer att bli tvungen att vidta åtgärder på kort och lång sikt som rättar till detta. Vilka åtgärder som nu måste sättas måste noga övervägas. Ett vet vi, ATT åtgärder kommer. Glädjande är dock att alliansregeringens förslag att sänka arbetsgivaravgifterna innebär att vi får en kostnadsminskning på 20 miljoner som vi inte hade räknat med när vi gjorde budgeten för 2009. Som jag sagt tidigare jag förväntar också att alliansregeringen kommer med något stimulanspaket för landsting och kommuner när vårbudgeten presenteras i mitten av april. Allt tyder på det.