Höstens vackraste dag och ordens livssida
Det här har nog goda chanser att bli en av höstens vackraste dagar i Umeå. Och själv har jag utnyttjat den genom att större delen av tiden sitta inomhus. Inte bra.
Gunnar Ekelöf skriver i samlingen ’Om hösten’:
’Jag tror inte på ett liv efter detta
Jag tror på detta liv
Och nu, när saven slutat stiga och jag har hunnit
till sensommaren, min årstid, minns jag
hur ångestfyllt jag förr tyckte syrsorna filade,
tycker så inte längre.’
Göran Tunström har i tänkeboken ’Under tiden’ skrivit om de här raderna som inleder dikten ’En verklighet’ och påpekat:
’Tycker så inte längre… där låg det! I en dikt som har allt, budskap och bekännelse, sinnlighet och rörelse, var det den lilla raden som tog mig. På normalspråk borde det heta: ’tycker inte längre så’ eller ’tycker inte så längre’ – men med denna förskjutning av ordet sker någonting: en paus uppstår, relationerna förändras, orden visar, som Birgitta Trotzig sagt, sin livssida. Så blev den raden en nyckel till mitt första primitiva språklaboratorium.’
