Dödshot mot den svenska tryckfriheten

Al-Qaidas dödshot för upp frågan om de omstridda Muhammed-karikatyrerna på ytterligare en nivå.

Nu prövas trovärdigheten: De som fann det mödan värt att demonstrera mot en teckning som dagstidningar efter seriösa överväganden har publicerat borde väl rimligen vara rasande angelägna om att demonstrera mot terrorgruppers dödshot mot den svenska tryckfriheten.

Om inte är trovärdigheten obefintlig.

Dödshoten är också en påminnelse om de terrorhot som finns, regelbundet avslöjas och måste bekämpas och motverkas på bred front.

Samtidigt är det viktigt att inte låta mörkermännen sätta igång precis de processer av panik, paranoia, misstro och stegrat tonläge som de eftersträvar.

Hoten måste tas på största allvar och de konkret utsatta ges allt skydd och all solidaritet. Det får inte finnas några reservationer i försvaret av tryckfriheten mot den här typen av hot.

Men det är samtidigt, i ett längre perspektiv, viktigt att komma ihåg att det rör sig om fanatiska terrorgrupper som söker varje chans till uppmärksamhet och tar varje chans att sprida skräck och död omkring sig.

Därför är det av största vikt att även muslimska organisationer nu tydligt och utan snirklande reservationer tar ställning mot de här dödshoten för att markera allvaret i situationen, men också för att markera att al-Qaidas fanatism inte har något att hämta.

Niklas Ekdal uttrycker det bra på dn.se:

’Det är nu viktigt att så många som möjligt markerar mot terroristerna. Eftersom al-Qaida agerar i namn av islam gäller det inte minst muslimer och muslimska organisationer.
Skiljelinjen går inte mellan öst och väst, inte mellan muslimer och kristna, utan mellan tolerans och terror. Denna vindlande frontlinje löper genom Irak lika väl som genom Västeuropa. Flyktingströmmar och hotelser visar att vi alla delar samma problem, och att vi alla måste ta ställning.’

En kommentar

  1. Tomas Fischer

    Till slut kan den gränslöst naiva vänstern hoppa jämfota av lycka för att den äntligen i trans kan frottera sig med de galna islamistiska hundarna som inget annat vill än att utplåna vår värld. Nu har de aningslösa så till den milda grad baxat vårt land till den djupa klyfta, där de själva så innerligt önskar att kasta sig, där mänsklig moral och vårt sekulära rättstänkande befinner sig i fritt fall. Sverige, ett land där den politiska klassen och statsministern utan att blinka ber om förlåtelse till diktaturambassadörer, i vars ofria hemländer, människor av annan politisk, etnisk eller religiös uppfattning bestialiskt stenas till döds. Sverige, ett land där de okränkbara ej har några skyldigheter, förutom att uppfylla Islams påbud och fullfölja den dolda agendan att islamisera västvärden, och där de som i sin nedärvda rätt använder sig av och vågar värna sin yttrande- och tryckfrihet hotas med våld och beläggs med dödshot. Inget är främmande för den politiska korrekthetens och multikulturalismens överstepräst Mona Sahlin, som nu kan se frukten av sitt framgångsrika hårda arbete för att få oss svenskar att hata oss själva, ge upp vår upplysning, demokrati och frihetsideal och i självföraktets och undfallenhetens lov, i glansen av de sylvassa dolkarna, patetiskt utropa: – snälla, hugg var som helst, bara inte i ansiktet!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.