Helt okej förslag, men trassligt när löfte frångås
I en signerad text på ledarsidan i dag skriver jag om alliansens hantering av fastighetsskatten.
Det slutgiltiga förslaget blev en klar förbättring jämfört med dagens system, och oppositionen lär inte ha särskilt mycket att vinna på att försvara den gamla ordningen.
Men problemet är förstås inte förslaget i sig, utan det underförstådda löfte som alliansen gav väljarna när man basunerade ut budskapet om avskaffad fastighetsskatt inför valet.
Så här skriver jag på ledarsidan:
’Trassligt när löfte frångås
Ibland är det ju så där: när sladdarna har trasslat ihop sig under skrivbordet, när man fipplar med en tejp som bara kletar överallt – det värsta man kan göra är att drabbas av prestige och otålighet, rycka och slita. Det gör bara saken värre. Till sist står man där mitt i ett kaos, med tejp i håret, dator och telefon på golvet.
Litet grand så är det för alliansen och fastighetsskatten. Det skulle bli ett paradnummer, i synnerhet för kristdemokraterna. Den illa omtyckta skatten med sina orimliga och orättvisa villkor skulle bort.
Avskaffad fastighetsskatt: det lät så rejält på något sätt. Bort med den bara. Med tiden har grubbel kring tekniska finansieringslösningar tagit över. Enkel slogan – vilseledande löfte.
Sven-Olof Moliis skrev 30/8 tänkvärt i en krönika om konsten att slopa en skatt. Det är en svår konst som alliansen inte behärskat denna gång.
Nu blir det visserligen en förbättring jämfört med tidigare, ett principiellt vettigare upplägg. 6 000 kronor per år för småhus, men högst 0,75 procent av totala taxeringsvärdet för fastigheten.
Den kommunala avgiften ska inte överstiga vad man skulle betalat i statlig fastighetsskatt. Men också: kapitalvinstskatten för privatbostäder höjs från 20 till 22 procent. Uppskovsberäkningarna förändras.
Oppositionen bör akta sig för att framstå som kramare av den gamla ordningen. Men det var inte detta som avsågs med avskaffad fastighetsskatt. Det löftet har regeringen frångått. Tejp kan kleta så. Trassligt var ordet.’
