Nytt stämningsläge – jämnt i opinionen – ras för v

Opinionsmätningarna i det här skedet av en mandatperiod säger, som jag brukat tjata om, inte egentligen någonting alls om hur nästa val ska gå.

Däremot kan de säga någonting om den aktuella stämningen i ett land, och de färgar oundvikligen av sig på den politiska debatten.

Vilka hamnar på defensiven och måste hantera kriskänslor under några veckor? Vilka får gratisrubriker om effekter och uppsving?

För sådant spelar opinionsmätningarna en stor roll, på gott och ont.

Efter några månader där socialdemokraterna kunnat njuta inte bara av skyhöga opinionssiffror, utan också av att varken ha partiledare eller en aning om vad man vill politiskt, för att inte tala om lättnaden över att slippa behöva ta regeringsansvar, så balanserar dagens mätning från Demoskop upp situationen.

Det är jämnt igen.

Moderaterna över 30 procent, socialdemokraterna under 40 procent, folkpartiet upp med flera procentenheter (Björklund-effekt?), miljöpartiet tredje största parti (klimateffekt?). vänsterpartiet och kristdemokraterna under fyraprocentspärren.

Om man räknar bort v och kd så hamnar alliansen på 43,4 % och oppositionen på 45,9 %.

Orsaken över det nya, mer normala stämningsläget är förmodligen att socialdemokraterna börjat presentera sin oppositionspolitik, vilken när det gäller konkreta besked hittills mest handlat om återställare, höjda skatter och stopplag. Därmed får man inte längre något gratis i opinionsmätningarna.

För vänsterpartiets del är raset rätt naturligt. Man har inte längre något inflytande över den förda politiken och en politisk dagordning som inte känns särskilt fräsch på egentligen några av de områden som står i fokus för tillfället.

Det intressantaste tycker jag spontant är hur miljöpartiet kommer att utnyttja sitt lilla uppsving både när det gäller den framtida regeringsfrågan och när det gäller inställningen till EU.

Kan några positiva mätningar till få till följd att man börjar tröttna definitivt på att förhandla vidare med ett sjunkande vänsterparti och istället börjar snegla åt en framtida vågmästarroll med öppningar för samarbeten även med mitten?

Men förmodligen gäller det att minnas: en opinionsmätning – många nya spekulationer, nästa opinionsmätning – lika många och återigen helt nya spekulationer.