Mer sjukvård – mindre bidrag och bistånd

Precis som sin egen hushållsekonomi är ekonomin för samhället i stort. Man har inte råd med allt, även om det gick att önska att så var fallet. En stor del av våra gemensamma pengar har vi överlåtit till politiker att ta beslut om, därför är det extra viktigt att folkvalda politiker prioriterar rätt. I ett land där tillit mellan varandra och gentemot myndigheter är bland våra största tillgångar är det extra viktigt hur dessa prioriteringar sker.

Just nu sker mycket märkliga prioriteringar från regeringen på friår, ökade bidrag, ineffektiva satsningar på klimatet och bidrag till elcyklar. Detta i en situation när våra medborgare känner att samhällskontraktet knakar i fogarna.

I den budget som Moderaterna presenteras i höstas prioriteras just samhällets kärnuppdrag. Där är sjukvården bland det viktigaste. Därför föreslog Moderaterna en miljard mer än regeringen inklusive stödpartier. Om den budgeten hade fått styra Sverige skulle det ha varit ett mycket välkommet tillskott till Region Västerbottens mycket ansträngda ekonomi. Konsekvensen av en långvarigt röd styrd region gör sig extra påmind när prognosen för året pekar på ett underskott 545 miljoner kronor.

Ett så stort underskott är det näst högsta per innevånare i landet. Dessutom är vårdköerna fortfarande alldeles för långa. Särskilt upprörande är att endast 13 procent av länets unga får en tid inom 30 dagar till Barn- och ungdomspsykiatrin.

I de tuffa prioriteringar som politiker nu måste göra är det är rimligt att sjukvård går före ökade bidrag och bistånd.