Marja

Den långa resan.

Kategori: Bilder

Det gamla fotografiet.

Av , , 4 kommentarer 3

Jag har tittat en hel del på gamla fotografier under det senaste halvåret. Kvaliten har inte alltid varit den bästa och många har bleknat under årens lopp, men motiven har varit fascinerande.

Här är ett fotografi jag tittat på ofta och länge.

Det finns inga anteckningar om detta fotografi. Jag gissar att det är taget i början på 1920-talet. Det föreställer Farbror Nat med familj och Tant Gerda (sittande) med Tant Augusta stående bakom sig. Alla är söndagsklädda och sitter uppstramade, spänt väntande på fotografens blixt. Den lille pojken, som senare i livet blev tandläkare, är klädd i sjömanskostym och har en hund i famnen. Den lilla flickan läser en bok och har svårt att hålla sig för skratt. Jag tror minsann Tant Gerda ler lite. Har hon ett handarbete i famnen? Ja, förstoringsglaset visar att hon broderar på en linneduk eller en gardin.

Kvinnan i soffan bredvid Farbror Nat ser mycket äldre ut än han. Är det kanske hans mamma? Eller syster? Det finns vissa likheter. Var hans fru död redan då?

Tant Augusta står i bakgrunden. Det får mig att tro att hon redan då arbetade som hushållerska hos Farbror Nat. Eller så var hon tvungen att ställa sig där för att inte hamna med ryggen mot kameran.

Fotot är antagligen taget hemma hos Farbror Nat. Jag känner igen korsstygnstavlan med älgarna och tavlan med den bredbente pojken verkar också bekant. Möblemanget är likadant som tanterna hade i finrummet och orgeln är precis en sådan jag lärde mig spela på.

Fotografen har inte placerat huvudmotivet mitt i bilden. Antagligen var det viktigt att få med hela interiören.

Farbror Nat var en stilig man. Jag minns att jag tyckte mycket om honom och jag tror att Tant Gerda gjorde det med. I alla fall umgicks de väldigt mycket. Tänk om…

Ha en trevlig onsdagskväll <3

”Follow me!”

Av , , 6 kommentarer 2

Den här veckan blir det en cykeltur varje kväll över Mariehemsängarna till Berghem, där jag sköter ett växthus och en trädgård. I dammen vid ängarna finns det gäss och änder. De har ett litet hus på en vacker ö mitt i vattnet.


I förgår kväll var det ett himla väsen ute på ön. Den stora vita gåsen stod och skrek i högan sky. Den andra stora gåsen låg lugnt på marken.
 

Vad var det för skrin? Är det en hane som uppvaktar sin hona, eller skriker den för att hålla de andra på avstånd?

I går kväll hade gässen och änderna blivit alldeles tokiga. Det verkade som de hade tappat orienteringen och sprang uppför slänten mot vägen. Sen vände de och sprang ner och sen upp igen. Hela tiden vilt kacklande med varandra.

Till slut gav de här två upp och la sig och tryckte i gräset. De gömde sig medan de hämtade andan.

“Andra hållet”, viskade jag till den här, som stod och tvekade på
cykelbanan. 
.

Det är tydligt att den vita gåsen är ledaren och här har den äntligen samlat ihop alla.

Den kacklar högt och skriker till ibland. “Ta’t lugnt" tror jag den skriker.
Follow me!”

Se så mycket pollen som samlats där vattnet smalnar av under en liten bro.

I kväll är det akvarellmålning. Vi ska hänga våra alster till utställningen.

Ha en lugn onsdag <3

Bilder från resan…

Av , , 8 kommentarer 2

Några bilder från Tallinn.

Båtresan började med en dusch, eftersom jag flugit till Stockholm på morgonen och sedan sprungit runt på stan. När jag drog undan duschdraperiet, möttes jag av detta meddelande på den immiga spegeln. Nice!

I hotellets lobby var kuddarna uppuffade på ett speciellt sätt. Vi gled försiktigt ner mellan dem.

Utsikten från mitt badrumsfönster. Bakgata, hus och Olavskyrkan i Gamla stan.

Ganska nära hotellet gick vi förbi denna bakgård. Är det en gammal ladugård, undrade jag? Förfallet och skräpigt var det.

Huset bakom var fint. Taket var fixat och nya stuprör.  Är det en elledning eller telefonledning som hänger fritt framför?

Zoomar in fönstret. Fina spetsgardiner och fina trädekorationer ovanför.

På söndag klättrade vi upp på Domberget i Gamla stan till den rysk-ortodoxa Alexander Nevskikatedralen.

Estland är protestantiskt och de övriga kyrkorna i Tallinn är evangelisk-lutherska. Nevskikatedralen är den enda kyrkan i rysk stil och byggdes i slutet på 1800-talet under "förryskningsperioden".

Inne i kyrkan höll en liten skara gudstjänst stående runt ett altare. Vi gick omkring och insöp stämningen, beundrade prakten, tände var sitt ljus för de döda och köpte sedan några ikoner föreställande Maria.

På lördagen var vädret blåsigt och regnigt. I Stockholm hade björkarna redan slagit ut, men i Tallinn stod de höga träden kala och svarta mot den gråa himlen.

Största påskriset.

Av , , 4 kommentarer 0

Umeå kommun bjuder sina invånare på största påskriset.

En stor björk på Rådhustorget har pyntats med glada vippor och påskägg modell störst.

Ingen bra bild, men jag vill bara visa icke umeborna hur H-Ö-G-T detta påskris är.
Min "kompis" står nere till höger. Framför honom står ett tyskt par och försöker kommunicera med honom. Det verkar som han inte förstår tyska.

Dessutom är han väldigt stel i nacken och därfört totalt ovetande om sin festliga bakgrund.


Ha en fortsatt trevlig påskhelg!

 

En magisk påskhälsning.

Av , , 10 kommentarer 2

I går eftermiddag fick jag en påskhälsning från någon. Av en slump lämnade jag dörren öppen när jag gick på toaletten, annars hade jag inte upptäckt den.

Längst in i hörnet i hallen, bakom tamburmajoren, såg jag en liten regnbåge.

Så underbart vackert, inte sant?

På själva tamburmajoren fanns en till.

En stund senare var den på väg ut nerför trapporna.
Mission completed!

Nu ska jag bryta magin. Det var en solstrimma som letade sig in mellan den nersläppta pinnvävsjalousin och fönsterkarmen och träffade min plastlinjal som stack ut ur pysselkorgen.

Hur som helst. Vem än du var, tack för att du gläntade på min jalousi och släppte in solen!

Nu bär det i väg till Blåkulla, så jag vill önska er alla mina fina bloggläsare en riktigt GLAD PÅSK!

Av förståeliga skäl har jag inga hönor eller tuppar, men här är min fina påskängel, som trumpetar i högan sky.

Vi ses igen om ett par dar.

Tack, Babs!

Av , , 12 kommentarer 4

I dag fyller jag år. Inget jämnt eller så, men jag har blivit ovanligt mycket uppvaktad med sms, mail, telefonsamtal och så detta bildspel från min bloggvän Babs på min andra blogg.
Hon har lagt ut det på sin blogg och i kommentarerna här hos mig, men jag tycker det är värt ett alldeles eget inlägg.

Alla bilder är från min blogg på Hanky. Det är bilder jag lagt ut från Umeå och från mitt hem. 

Tusen, tusen tack, Babs! Kram.

Kommer ni ihåg? Vi uppdaterar…

Av , , 10 kommentarer 0

 Kommer ni ihåg det lilla paradisäppelträdet som nästan begravdes under snömassorna?

När jag kom hem i eftermiddags höll man på och körde bort de höga snöhögarna på vår gård. Jag störtade ut på balkongen och det sved i hjärtat när jag såg hur illa tilltygat trädet har blivit.

Hela stammen har böjts av snömassorna, kvistar är avbrutna och där jag har markerat är barken avskavd. Snöskopan hade visserligen lämnat en hel del snö kvar runt, men ändå…

Att köra snö måste väl ändå kännas ganska hopplöst…lass efter lass… och det tar aldrig slut. Föraren i den här lastbilen satt och bläddrade i en tidning, medan snöskopan jobbade på.

 
Sen tutade snöskopan och lastbilen for i väg. Två sekunder senare kom en ny lastbil. De far i skytteltrafik.

Under en paus passade snöskopan på att skrapa bort all snö från entrén. Den snön la han upp på kanten. Ser ni cykeln, som snart blir begravd?

Kommer ni ihåg de två cyklarna som såg ut att ha det hur mysigt som helst under snötäcket?

Vårsolen lyste dem troligen i ögonen och de drog upp täcket över huvudet. Vad händer då?
 
Ja, det vet ju alla, täcket räcker inte till för fötterna.

I kväll är det semifinal i Let’s dance. Skall Willy gå till final??

Ha en trevlig fredagskväll!

Aprilväder och spökträd.

Av , , 4 kommentarer 0

Jag löser korsord.Starkt i koppen” blir espresso. Hmm, jag tänkte ju på något annat…
“Lurigt klimat” visar sig bli aprilväder. Precis vad vi har i dag, trots att det inte är april än. Det snöar! Ymnigt. Blötsnö.

Sent i går kväll var det fint när jag promenerade hem från akvarellmålningen. Man får gå där det är plogat eller spårat, så jag hittar olika vägar varje gång. I går hittade jag en upptrampad stig, som ledde till en parkering med skärmtak och rörelsedetektorer. Jag gick längs hela parkeringen och en efter en tändes lamporna bakom mig. Jag kände mig nästan förföljd.

Sedan stötte jag på detta träd, som likt en påfågel bredde ut sina fjädrar.

Det ingav en viss respekt.

En huslänga bevakades av detta spökliknande träd.

Och här har vi den elaka häxan.

Skoja bara. Riktigt så farligt var det inte.

Vi var bara två stycken på akvarellen i går, de andra var sjuka.
Vi tränade på bakgrunder till våra stilleben. Målade vått i vått och stänkte färgprickar med pensel eller tandborste. Jag är urkass på att låta färgerna flyta omkring (ska ha kontroll), men i går fick jag en stunds privatundervisning, så nu ska jag släppa loss

I kväll är det vattengympa och “Happy lips…”

Ha en trevlig torsdag!

En tröstande hand.

Av , , 2 kommentarer 1

På flygplatsen i Umeå eller Umeå City Airport, som det visst heter nu, finns ett par roliga bänkar. Den ena ser ut så här:

Det är väl meningen att man ska kunna sätta en kaffemugg i handen, men den fungerar även som en tröstande hand.
När jag hade vinkat av Ronja, slog jag mig ner ett par minuter i väntan på flygbussen och råkade ta tag i handen. Den var slät och len och just då väldigt skön att hålla i
.

God natt mina vänner!

En vanlig tråkig måndag.

Av , , 7 kommentarer 4

Fick vänta länge på bussen i dag och hade tid att se mig omkring.

Hållplatsskylten, som sitter på busskuren, hade vikts ner.


Hur kan det ha hänt?

Taket inne i kuren såg ut så här.

Tror ni snöskopan har trasslat in sig i kuren? Det hade varit kul att se i så fall.

I USA och även här i Sverige kan man se skor dinglande i telefontrådarna. Det sägs att gängen markerar sina revir pådet sättet.
Vad markerar man genom att slänga upp ett spirallås, med nyckeln i, i en björk?

Hade bara tråkiga ärenden att uträtta i dag. Gick förbi Stadium, som hade 75% rökskaderea, och folk köade i snålblåsten utanför.Träffade en vän som hade fyndat. Överallt på stan gick folk omkring med Stadiums oranga plastkassar.

Jag gick in på Kronans droghandel,hi,hi. (De har knallgula plastpåsar) Där kan man samla poäng med sitt medmera-kort. Även på läkemedel. Det ni! 

På Konsum köpte jag bl.a. en färdig lunch. I kassan stod jag och letade i min plånbok efter ett rabattkort som ger mig en gratis lunch efter tio markeringar. Försökte skoja med den unge killen i kassan och sa: "Ja, nu står jag här och letar som den där mannen i reklamen som letar efter sitt rabattkort på kaffe. Ö-ö-ö-öööö." Killen fattade inte vad jag menade och inte de som köade bakom mig heller. Ja, så kan det gå ibland. Antingen ser de inte på TV, eller så ha de ingen humor.

Ha en skön måndagskväll!