Marja

Den långa resan.

Kategori: Arga Marja

Så less på skiten!

Av , , 2 kommentarer 7

Vk hade som vanligt det bästa april-skämtet. Jag önskar att det skulle vara genomförbart att spåra nonchalanta hundägare genom DNA, men nu får vi hoppas på en debatt och en opinionsbildning mot hundskiten.

Jag har ont i knäna, men gick ändå ut på en knapp halvtimmes promenad i halvfart. Jag gick längs skogsvägen ner till sjön och sedan längs gator hem igen. På den korta vägen hann jag räkna till 52 st hundskitar på den sidan av vägen där jag gick. På andra sidan vägen låg det minst lika många, så omkring 104 hundskitshögar fick jag passera. Det skulle bli en ansenlig skithög om man samlade ihop dem. Precis utanför min port ligger det två påsar med hundskit… en på marken och en i en cykelkorg.

Nu är jag less. Det var underbart väder med lite vårkänsla i luften, men promenaden blev allt annat än avslappnad, eftersom jag hela tiden fick vara uppmärksam på att inte få hundskit under skorna eller på stavarna.

Hundskitpåsar är inte särskilt dyra, så har man råd att ha hund borde man ha råd att köpa påsar. Hundlatriner finns ganska tätt, tycker jag. Min slutsats blir att hundägarna är lata och helt enkelt inte ids plocka upp efter sina hundar. Men orkar man gå ut med sin hund, borde man väl orka kröka på ryggen och plocka upp efter den, eller?

Nu skriver jag om hundägare som om alla vore lika slarviga och tyvärr blir det så. En grupp nonchalanta hundägare förstör för alla hundägare. Så jag uppmanar alla skötsamma hundägare att förena sig i kamp mot dem som sabbar deras rykte!

Ha en trevlig annandagskväll<3

Det här med hundskiten.

Av , , 6 kommentarer 8

I dag blev det en promenad i det underbara vårvintervädret. Solen sken, skuggorna var långa och ute på sjön åkte folk skidor och promenerade.

Jag höll mig till min sedvanliga stig vid kanten. Nere vid äventyrslekplatsen hade en femåring tydligen haft kalas. De rosa hjärtformade ballongerna hängde kvar runt ett träd. Hmm… när luften gått ur dem ser de ut som något helt annat underifrån.

Och sen är det ju det här med hundskiten. Ett vanligt samtalsämne så här års. Det finns sådana här soptunnor på flera ställen, men tror ni att de används?

Nej, en meter från den här låg en skithög och de ligger tätt på båda sidorna om promenadvägen. Inne i skogen ligger det stora korvar. Tänk vad bekvämt att låta hunden gå dit och sedan skylla på att man inte själv kan ta sig dit på grund av all snö.
Jag fattar inte hur hundägare tänker. Fattar de inte att skiten ligger kvar när snön smälter? Gillar de själva att få illaluktande gegga under skorna som är nästan omöjlig att få bort?

Nere runt sjön finns det många promenadstigar och cykelstråk. Familjer brukar fara ut på piknik sommar som vinter. Naturligtvis är det ett idealiskt område att gå på långpromenad med sin hund. Naturvårdsföreningen har skyltat alla stråk fint och satt upp holkar för fåglar. Kommunen har placerat ut tunnor för hundskit ganska tätt.

Meningen är att alla ska ha tillgång till, samsas och trivas i den fina naturen. Jag blir så arg över att en grupp sabbar för andra genom att vara nonchalant på ett egoistiskt sätt. Ja, ja, många hundägare sköter sig och plockar upp skiten efter sina hundar, men av spåren att döma är det MÅNGA som inte gör det. Det resulterar ju tyvärr i att ALLA hundägare misstänkliggörs och tittas snett på.

Hur ska vi komma till rätta med det här problemet?

Nu ska jag stryka några plagg och sedan börja packa lite. I morgon kväll bär det i väg.

Ha en skön lördag<3





 

Arg… och rädd.

Av , , 6 kommentarer 8

När jag satt på motionscykeln i förmiddags och vevade runt, kände jag att jag var arg. Natten hade varit orolig. Jag somnade arg i natt, fast jag inte ville medge det, och vaknade efter ett par timmar och kunde inte somna om. Till slut steg jag upp, tog in tidningen och åt en knäckemacka och ett litet äpple medan jag läste. Sen försökte jag somna om och drömde… en mardröm:
Jag var ute i havet och simmade med ett stort fartyg bakom mig. Det var mörkt, jag låg mitt i farleden och såg bara en stor hög mur komma efter mig. Desperat började jag simma in mot land och märkte snart att jag bottnade. Jag kunde gå på en hård och fast botten mot stenarna vid land. Jag tänkte förundrat att botten var så fast och fin, utan någon slemmig lera.

När jag vaknade och lugnat ner mig, började jag skratta. Det var ju helt absurt att ett så stort fartyg skulle kunna gå i så grunt vatten. Antingen stod det på grund eller så fanns det inte. I varje fall fanns det inget hot och jag stod på fast grund.

Men jag var arg… och kanske lite rädd i alla fall… och det berodde på något jag läste om i tidningen i går. Först en notis om att allt fler pensionärer hamnar hos kronofogden och ökningen består av skulder för sjukvård och mediciner. Jag tycker det låter skrämmande.

Men det som riktigt skrämde upp mig var när jag läste om Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) syn på pensionärers lönsamhet i samhället. Det gäller prostatamedicinen Zytiga, en dyr medicin, som verket inte vill subventionera med motiveringen att den genomsnittlige patienten är 69 år gammal och ”Förlängd överlevnad för den här åldersgruppen ger därmed upphov till ökade samhällskostnader”.

Man blir ju mörkrädd över en sådan människosyn. Är vi robotar som bara bedöms efter lönsamheten för samhället? Jag har arbetat, betalat skatt, gjort min ’samhällsplikt’ och varit ’lönsam’ hela livet. Räknas inte det nu? 

Sen tänker jag på andra svårt sjuka personer, ex cancersjuka. Ska sjukvården göra en krass bedömning om det är ’lönsamt’ med alla dyra undersökningar och behandlingar som nu görs för att lindra och förlänga livet. Ska sjukvården bedöma att en person inte kommer att tillfriskna helt, inte kommer att kunna gå tillbaka till arbetslivet och då avbryta alla behandlingar? Skulle inte det vara en logisk konsekvens av den omänskliga människosyn som TLV visat?

Trots budskapet i min dröm är jag rädd och ARG och instämmer med Ulf Nilsson som inleder sin krönika i dagens Expessen med
I dag skriver jag i raseri…”.

Läs hans krönika här. 

Ha en trevlig tisdagskväll <3

 

 

Icke-ordet ballongmage.

Av , , 4 kommentarer 8

Ett ord som kvällstidningarna älskar och jag hatar är: ballongmage.
Alltså, jag hatar själva ordet, för tidningarna använder det på ett sätt som jag inte tycker är respektfullt. Väldigt ofta tycker jag de slår upp rubriker om hur man kan bli av med sin ’ballongmage’ och det måste ju vara så att de goda råden inte är särskilt effektiva eftersom samma artiklar återkommer hela tiden. Det kallar jag att profitera på sjuka människor, som griper efter varje halmstrå för att må bättre.

Dagens Expressen slår igen upp stora rubriker och inne i tidningen finns en artikel som säger att NU ska man forska på allvar på folksjukdomen IBS. Enligt Expressen lider var sjunde svensk av IBS, jag har tidigare hört siffran en av tio. I alla fall är det en diagnos som förtjänar att uppmärksammas och kallas vid dess rätta namn. IBS = Irritable Bowel Syndrom och drabbar INTE bara tarmsystemet, utan HELA matsmältningorganet från matstrupen till analen. När man har uteslutit inflammatoriska tarmsjukdomar, magkatarr, magsår, cancer, födomedelsintolerans, allergier m.m., får man till slut diagnosen IBS. Det är alltså en ’slaskdiagnos’, som inte tidigare har tagits på allvar, men nu fått mer uppmärksamhet inom vården.

För den som har fått diagnosen är det väldigt frustrerande och att då kalla det för ’ballongmage’ känns rent av kränkande. Det handlar inte bara om att känna sig uppblåst, ha gaser i magen, utan oftast är det smärta, kramper, diarreer och förstoppning och förlamande trötthet som kommer i skov. Det finns ingen direkt medicin inga allmängiltiga råd om diet, utan var och en måste själv komma underfund med vad som är bäst för en.

Jag har själv diagnosen IBS och jag får oftast smärtor i magsäcken och tolvfingertarmen. Då tappar jag kraften i ryggmusklerna och orkar inte hålla mig upprät. Jag kan aldrig ha kläder som sitter åt i midjan. I min ungdom kände jag mig alltid tjock, men foton bevisar att jag var mycket smal. Jag kanske kan säga att det kändes som ’ballongdiafragma’?

Jag var med i Fråga Doktorn på TV för några år sedan. Då trodde en läkare som medverkade i det programmet att det inte var helt osannolikt att min IBS utlösts redan efter en (traumatisk) blindtarmsoperation jag gick igenom när jag var 7 år. Det kan vara så, för så länge jag minns har jag haft mina magbesvär.
Med åren har jag emellertid blivit mycket bättre och det ger ju en viss tröst.

Ha en trevlig söndagskväll <3

Att tänka efter… före.

Av , , 4 kommentarer 7

Det som har varit frustrerande för mig är att jag inte orkat ta mig ner på stan för att vara med på allt trevligt som hänt där i helgen. Jag missade helt årets höstljusfestival, som bara pågick i tre dagar och jag missade invigningen av den nya gång- och cykeltunneln mellan Haga och Järnvägstorget. Däremot har jag inte missat rabalderna kring censureringen av konstverket i tunneln. Så det kan bli när politiker får panik!

 

För de läsare som inte kommer från Umeå, kan jag kort berätta att den nya gångtunneln skulle utsmyckas med ett konstverk till Sara Lidmans ära. Bl.a. skulle man ha citat av Sara Lidman på väggarna och marken. Allmänheten har fått komma med förslag och Sara Lidman- sällskapet i Umeå har varit inblandade. Ett av citaten på marken är ”Skriv något på väggen så andra vet hur du har det!” En typisk uppmaning från Sara Lidman, som alltid stred för de förtrycktas rätt till yttrandefrihet och kamp.
Ett par dagar innan invigningen tejpades detta citat över på intiativ av Hans Lindberg, ordförande i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Han menade att det kunde uppfattas som en uppmaning till klotter och att främst
’förståndshandikappade’ inte skulle förstå att texten var en del av konstverket. Ganska snart insåg han vilken groda han släppt ur sin mun och bad om ursäkt på sin blogg, men då hade diskussionen redan tagit fart. Tejpen togs bort till invigningen och en arbetsgrupp har tillsatts för att i samråd med konstnärerna klura ut vad man ska göra med det ’farliga’ citatet. Nu är man nämligen rädda för att polisen inte kan ta en ev klottrare, eftersom h*n blivit uppmanad till att klottra.

 

I dagens Vk publiceras ett mail från Hans Lindberg till stadsdirektören Mikael Öhlund och kommunalrådet Lennart Holmlund, där Hans Lindberg faktiskt föreslår att man skall täcka över citatet med kallasfalt. Det var alltså det ursprungliga förslaget.

Hans Lindberg säger att han inte riktigt minns hur det var… Mikael Öhlund säger att han tyckte att det var bättre med tejp än kallasfalt… Lennart Holmlund vet ingenting…han har inte fått/läst något mail och skyller på att han minsann brukar radera några mail varje dag. Hoppsan!

Jag tänker så här. Citatet är olyckligt, i synnerhet när man ständigt har bekymmer med klottrare. Däremot är det inte de ’förståndshandikappade’ som klottrar, för de brukar ha en stark uppfattning om vad som är rätt och fel.
Jag kräver att politiker ska vara ärliga och stå för vad de gör.  Det är mycket bättre att medge att man drabbats av panik, tagit galna beslut, sagt fördomsfulla saker, i stället för att komma med bortförklaringar. Det gäller verkligen att värna om sitt förtroendekapital. Jag är besviken.

Kan jag lita på en politiker som hamnar i panik och låter grodorna hoppa ur munnen och ljuger om ’uppdragsfrågan’? Kan jag känna respekt för en politiker som säger att han raderar sina mail, utan att först läsa dem? En politiker som i vanliga fall är full med åsikter, men i den här frågan plötsligt inte vet någonting? Som skyller på andra.
 

Det hade kanske varit bättre att tänka efter… före.

 

Så fort jag orkar ska jag fara ner och ta några bilder på konstverket, som vad jag sett av bilderna i Vk och på andra bloggar är väldigt vackert.

 

Inga mardrömmar i natt.

 

Ha en trevlig onsdagskväll <3

 

 

 

Irriterad!

Av , , 6 kommentarer 13

Har ni också dagar då ni av någon anledning blir irriterade på allt och alla? Jag tycker inte att jag vanligtvis hakar upp mig på ’tokigheter’, men ibland blir jag irriterad på precis allt. Antagligen är jag stressad, trött eller allmänt less.

 

I dag läste jag i Aftonbladet att Angelina Jolie och Brad Pitt tjänar runt 100 miljoner kronor per film, men ändå får deras barn ärva kläder av varandra. Mäh! Det är väl bara bra? Återanvändning är ekologiskt och ju fler gånger man tvättar kläderna, desto mindre farliga ämnen finns kvar i tygerna som kan skada barnen. Man borde väl i stället berömma Brangelina att de gör så i stället för att hela tiden köpa nytt, trots att de skulle ha råd? En totalt värdelös och korkad notis.

 

Sen har jag funderat över diskussionerna om att skolbarnens foton skall retuscheras. Föräldrar har ifrågasatt det och en fotofirma har förklarat att det inte är frågan om att försköna barnen, utan snarare att retuschera bort ev snor, matrester eller blod. Men hallå… vore det inte enklare att torka av barnen INNAN de ska fotograferas? Men fotofirmorna vill förstås tjäna pengar på en retuschering, för den är inte gratis.  

 

På vattengympan i kväll blev det igen diskussion om/med kvinnorna som gympar passet efter oss.  Det är en grupp invandrarkvinnor och somliga i min grupp är så irriterade på att de flesta har tunna leggings eller cykelbyxor under baddräkten.  Det påstås att de inte duschar ordentligt och att de badar med ’kläderna på’. Jag har tidigare deklarerat att jag inte bryr mig och att jag inte oroar mig över att vattnet ska bli ’smutsigt’, för de är sista gruppen för dagen och sedan dammsugs bassängen hela natten.

I dag försökte jag säga att vi måste förstå att de inte är vana att visa sig nakna, att de har mycket hår på vissa ställen som de vill dölja o.s.v. Jag fick ta emot det vanliga svaret att man måste ’ ta seden dit man kommer’ och att jag också måste bära burka om jag åker till vissa länder. Javisst, men jag kan välja bort att åka till länder där jag tvingas bära burka, men de här kvinnorna har inte kunnat välja bort att tvingas fly från sitt land och att tvinga dem att klä av sig nakna tycker jag är att kränka deras integritet.

Det blev en ganska hätsk ordväxling mellan en ung invandrartjej och en svensk dam. Tjejen anklagades för att duscha med kläderna på, men hon sa att hon tar av sig kläderna i duschen. Att hon är hygienisk. Vet ni vad den svenska damen då gör? Hon gör sig ärende in i duschrummet för att kolla att tjejen faktiskt klär av sig!!! Jag var på väg ut när hon kom tillbaka och högt deklarerade att…

 

Jag är så IRRITERAD på inskränkta människor som tror att de är så himla PERFEKTA själva. Jag är så IRRITERAD på människor som hela tiden kontrollerar att alla andra gör RÄTT, men ändå tycker att de själva får göra som de vill.

 

Ja, nu vet ni.

 

God natt mina vänner <3

 

Tisdagsbestyr och tankar.

Av , , Bli först att kommentera 7

Min fjärrkontroll fungerar igen! Jag fick ett bra tips om att lägga den i en påse med risgryn och det lät ju trovärdigt, för risgryn drar ju åt sig fukt. Tyvärr hade jag inga risgryn hemma, så kontrollen fick torka på egen hand över natten och vaknade sedan till liv med nya batterier.

I dag har jag varit hemmavid och pulat på. Flyttfirman kom efter alla flyttlådor jag lånat av dem och plötsligt blev min lilla hall mycket rymligare. Jag har inte kunnat skruva ihop mitt köksbord, för paketet har stått och stöttat upp alla flyttkartonger och hindrat dem från att flyta ut över golvet. Nästa projekt blir alltså att montera ihop bordet.

En liten man från Peab har gått omkring i huset och åtgärdat små fel. Han ringde på hos mig av misstag och vi växlade några ord. Bl.a. skulle han någonstans och åtgärda hatthyllan i hallen. “Ja, min hylla är det inget fel på”, sa jag och ryckte i den… och då visade det sig att en av skruvarna satt lös. Han skrev upp det och skulle komma och sätta in en plugg. Då kom jag på att jag glömt att ringa HSB om dörrkarmen i badrummet, så jag frågade om han kunde titta på den. Jag sa att jag förstod att jag skulle anmäla det den ‘officiella’ vägen, men ville veta om det var fara för fuktskada. “Den där ska jag fixa”, sa han och skrev upp det på sin lapp. Krångligare än så var det inte.

Och så de här eländiga personlighetstesterna. Mediernas makt är ibland bra. Under hela året har tydligen facken och skyddsombud förgäves kritiserat dessa tester, men inte förrän problemet tagits upp av Vk, lyssnar kommunen. Personaldirektör Birgitta Forsberg säger i dagens Vk att “Vi ska inte göra saker som väcker anstöt… Vi slutar med det omgående”.

Som f.d. skyddsombud har jag tänkt mycket på det här. Det verkar som att man använt dessa tester, inte i syfte att rehabilitera personer som varit långtidssjukskrivna, utan snarare som ett maktmedel i situationer där anställd och arbetsledning inte kommit överens. Det finns nämligen ‘obekväma’ människor, som skiljer sig från mängden och därmed uppfattas som besvärliga. Samhället hyllar likformighet vare sig det handlar om korvvagnar på stan eller människor. Det är tryggast så. I slutändan handlar det om makt.

Hur som helst så vidhåller jag att frågorna är alldeles för kränkande för vem det än må vara och det får ju Personalpartner stå för. Fast kommunen borde ju ha haft bättre insyn i vad man upphandlat för över en miljon kronor.

Nej, fram för mångfalden och större tolerans. I naturen finns det många arter och många variationer inom de olika arterna. Här kommer ännu en fin bild på Magnus.

Ha en skön tisdagskväll <3

KORKAT!

Av , , 8 kommentarer 5

Klarar du av- och påklädning?”
“Klarar du att stå framåtböjd över tvättställ?”
“Hur ofta tar du dig en tupplur?”
“Är du morgon eller kvällsmänniska?”
“Är du nöjd med ditt sexliv?”
“Störs du av förändrad sexuell lust?”
“Störs du av väderkänslighet?”
“Har du under det senaste året haft en konflikt med make eller maka?”
“Har du under det senaste året fått en försämrad ekonomi?”
“Äter du onyttig mat?”
“Kan du gråta när du är ledsen?”
“Går du i kyrkan eller deltar du i religiösa möten?”
“Kan du skratta helhjärtat?”
 “Har du en känsla av att något hemskt kommer att hända?” 

Detta är några exempel på frågor i ett personlighetstest kommunanställda inom Umeå kommun tvingats besvara. Kommunen har köpt testet från ett företag som heter Personalpartner och det har bl.a. använts då en arbetsledare ifrågasatt om en anställd fungerat i sitt arbete.   

 Många av dem som deltagit i de här testerna har känt sig kränkta av frågorna. Jag är innerligt glad att jag inte längre arbetar för Umeå kommun, för jag skulle definitivt ha vägrat svara på dessa korkade frågor. Det hade i så fall tolkats som ‘arbetsvägran’ och det hade ju kunnat bli intressant.

Om detta läste jag i dagens Vk. Just nu kan vi läsa på webbtidningen att kommunen slutar med dessa tester. Gå in här och läs vad personalchefen säger, samt kommentarerna på det. Det verkar som att de ansvariga inte hade en aaning om detaljerna i den ‘utvärdering’ de har beställt av Personalpartner. KUSLIGT hur det kan gå till. Det vore kanske läge att använda pengarna till utbildning av chefer och arbetsledare. De skulle kanske svara på frågorna för att visa att de “fungerar i sin roll”.

Själv har jag klantat mig på hemmaplan. Jag ställde min kaffemugg på en sax, så den välte över dator och fjärrkontroll. Datorn klarade sig, men fjärrkontrollen (till digitalboxen) dog. Jag har skakat ur kaffet, torkat med hårtorken, bytt batterier… men inget hjälper. Jag hoppas att den börjar fungera igen när den torkat. Jag kan inte byta kanal på TV:n, så det blir att titta på trean hela kvällen. Tur att jag kan reglera ljudet med den andra fjärrkontrollen
 

Här kommer ett par bilder från trädgården i norr. Vackrast var en Echinea med namnet Magnus. Den stod så fint mot den gråblå husväggen.

Daggkåpans blad glittrade i solen efter det häftiga regnet.

 Ha en trevlig måndagskväll <3

 

Ringar, hakar och nypor.

Av , , 4 kommentarer 8

Rappel, rappel. Jag skulle vilja prata med den som designat upphängningsanordningarna till Kirsch gardinstången. Hur tänkte man?
Jag har hittills haft rejäla gammeldags mormorsstänger i trä, med träringar som glider lätt mot stången och nypor som håller ordentligt i gardinerna. Jag vill kunna dra för och från mina gardiner, använda dem i stället för att ha dem som sirat. Finns det något härligare än att dra från sovrumsgardinerna på morgonen och välkomna den nya dagen?

Nu har jag köpt enkla svarta Kirsch-stänger med tillhörande ringar och nypor. Först ska man pilla in krokar i nyporna och sedan ska man trä krokarna på ringarna som ska träs på stången. Jag skulle vara smart, så jag trädde ringarna på stången först. Sen pillade jag krokarna i nyporna, strök gardinerna och satte fast nyporna medan gardinerna låg på strykbrädan. Sen var det ju bara att kroka fast gardinerna på ringarna. Trodde jag. Krokarna föll ur nyporna och nyporna orkade inte hålla i tyget. Med lite list och ihärdigt trampande upp och ner på pallen fick jag till det någorlunda, så nu hänger mina Marimekko-gardiner i hörnfönstret. Tills vidare.

I morgon bär det av norrut och eftersom det är dåligt med internetkontakten där ute vid havet, blir det en bloggpaus på några dagar. Ha det så bra så länge!

Tills vi hörs igen <3

Väntade en timme på ingenting.

Av , , 3 kommentarer 5

 Nu gör jag tummen ner för Tele2! I dag tänkte jag att jag skulle ge dem en chans och vänta tiden ut. Väntetiden var återigen 30-40 minuter, sen blev den så småningom 20-30 minuter, men jag måste säga att klockan hos Tele2 går mycket långsammare än min. Efter 45 minuter kom jag fram och fick framföra mitt ärende. Då började damen i Kundtjänst fråga en massa och föreslå en massa och till slut rörde hon vid en känslosam sträng hos mig, nämligen om jag skulle avstå från telefonnumret jag haft i 31 år. Vi kom överens om att vi skulle frysa det och låta det vila i etern, men för det måste hon koppla mig till en kollega. Hon kopplade och väntetiden skulle återigen vara 30-40 minuter… Tror ni jag väntade? Inte en chans. Jag satt alltså i telefonen i en timme utan att ha uträttat ett skit! En service under all kritik. Jag kan varken maila eller göra något på hemsidan, utan jag MÅSTE ringa i det här ärendet. 


I dag for jag i väg till Viva Resurs med fyra rullar halsduk. Ca 15 meter.

Ritva var inte på plats i receptionen, men jag lämnade en lapp och fick med mig några nystan fint garn att fortsätta sticka med.
Sen gick jag till Maxi och handlade fika till oss på akvarellen i morgon. Vi ska måla några timmar på förmiddagen. Eftersom det är lördag och glest mellan bussarna, fick jag anledning att ta ut cykeln. Den var i prima skick, jag behövde inte ens pumpa däcken. Funderar faktiskt på att ge den en ’rundsmörjning’ innan säsongen börjar på allvar. Ska kolla vad det kostar nu för tiden.

Bron speglade sig så vackert i älven nere vid Strömpilen. 

Ha en mysig fredagskväll <3