Javisst blev jag och flera andra Vk-prenumeranter i Umeå bjudna på frukost av ICA Maxi i morse. För min del räcker det till flera frukostar. Jag hade ju förväntat mig en liten påse hängande på dörrhandtaget med en fralla, en ostskiva och en tepåse i, men det var en hel goodiebag jag snubblade över när jag gick ut efter tidningen.
På bilden saknas en liten cellofanpåse med några små bondkakor i.
Tepåsen med ‘himlagott ‘ innehåller svart te smaksatt med kvitten, persika och grädde. Det är himla gott, jag har druckit det tidigare. Ett vitt blockljus i precis den här storleken saknade jag i går kväll när jag tog fram min lilla ljuslykta. Det kunde ju inte ha passat bättre.
ICA Maxi ligger på andra sidan stan för mig och det finns ju en tanke med att bjuda oss på den här sidan på frukost. I påsen fanns också en rabattkupong med 10% på ett helt köp och en med 50% på ett av deras butiksbakade bröd.
Bussen som går förbi mitt hus, går ända till Strömpilen och ICA Maxi via stan och jag har flera gånger tänkt hoppa på den med min dra-maten och storhandla på ICA Maxi i stället för på Coop. Nu kanske det blir av. En bra reklamkampanj, med andra ord. Nu väntar vi på att Coop följer efter med något liknande när deras ombyggnationer är klara.
På tal om Coop så var jag där i dag och hamnade verkligen i närkontakt av tredje graden med kylskåpen. Jag stod och plockade åt mig rotsaker från översta hyllan, då jag såg något komma mot mig i ögonvrån. Det var en liten unge som hade tappat kontrollen över en trilskande kundvagn, som körde in i den öppna dörren där jag stod och klämde in mig i skåpet. Brrr…
På tal om kallt, så var jag ute i blåsten i natt, barfota och i bara nattlinnet. Det var min stackars cykel som hade blåst omkull igen.
Jag vaknade efter ett par timmars sömn av att det blåste så förfärligt. Vårt hus står längst ut och blåsten far runt från alla håll. Jag tyckte att det lät som en bilmotor och steg upp för att se ut på gården och då såg jag min cykel. Sen kunde jag inte somna om för jag tänkte på den hela tiden och blev till slut tvungen att springa ut och lyfta upp den och ställa den mot vinden. Barfota och med nattlinnet fladdrande. Sen la jag mig på spikmattan en stund och lyssnade på vindens sång.
Det är synd att jag inte taggar mina inlägg, för jag har en känsla av att jag väldigt ofta skriver om att min cykel blåst omkull. Sorry…men min värld är inte så stor.
Ha en skön lördagskväll <3
Senaste kommentarerna