Jag läste om pollen i tidningen i morse. Jaha… då kanske det var det jag kände i bröstet i går. En obehaglig täthet som inte gick att hosta upp. Jag gick in på Pollenrapporten från Umeå och ja, så var det, låga halter av alpollen. Redan? Om ett par dagar väntas det bli låga till måttliga halter av alpollen i luften.

Alpollen kryper ner i luftrören, medan björkpollen irriterar näsans slemhinnor och ögonen. Att jag aldrig lär mig.

Jag ringde Selecta i dag angående den där automaten som gav mig fel vara. Jag ska få tillbaka mina 15 kronor som dragits på kontot. Jag undrade om de inte kunde skicka mig ett par kexchoklad i stället, men det var inte deras policy. Innan vi la på påpekade jag att hon måste felanmäla automaten också. Ja just det, sa hon. Jag är ju ordentlig så jag hade till och med skrivit upp ID-numret på den. Jag hade nämligen hand om vår kaffeautomat på jobbet, så jag kan rutinerna (om ni undrar).

På tal om jobbet träffade jag en f.d. arbetskamrat i kväll på en information på HSB. Vi har inte träffats på flera år, så det kändes verkligen roligt. Och överraskande. Jag har en tavla i sovrummet som han målat. Den fick jag när jag fyllde 50 år med en dedikation på baksidan.

Jag är alldeles trött i huvudet efter informationen. Stadgeändringar… gah.

Ha en lugn onsdagsnatt <3

I går kväll skickade jag iväg ett mail till Svensk Direktreklam i Umeå, med bilderna på plastpåsarna i skogen.

I morse fick jag svar med en förklaring. Snösvängen hade kört på den gamla lådan och allt hade försvunnit under snömassorna, så de har inte kunnat åtgärda problemet ännu. Men nu har snön smält… Man kan ju se delarna av den trasiga lådan i den smutsiga snöhögen, så jag godtar förklaringen. Men jag kommer att kolla upp att området saneras snarast, för jag går på den där stigen ner till sjön på mina promenader.

Däremot har jag inte fått något svar från Selecta, som jag ringde i torsdags och lämnade ett meddelande på svararen.

På väg till vattengympan gick jag förbi deras automat i sjukhusets entré och blev sugen på att testa en kexchoklad sötad med stevia. Jag stack in mitt kort och tryckte siffrorna 4…1. Döm om min förvåning när det började röra på sig ovanför siffrorna 3…6 och en förpackning knäckebrödstrips föll ner. Tyckte automaten att det skulle vara bättre för mig? Tyvärr äter jag inte de där knäckemackorna med sina konstgjorda fyllningar.

Jag frågade inne på restaurangen vad jag skulle göra, men de svarade bara kort att det är inte deras business. Ok, det finns ju ett telefonnummer på automaten, som jag alltså ringde och lämnade ett tydligt meddelande… Jag skulle gärna skriva ett mail, men på Selectas hemsida finns ingen adress. Så jag får väl ringa en gång till på kontorstid. Nu gäller det inte pengarna (15 kronor), utan principen. Jag är antagligen inte den enda som inte fått automaten att lyda och har man ett telefonnummer på automaten ska man sköta sina kundkontakter, tycker jag.

Grillkolshögen ligger kvar vid entrén. Jag trodde vaktmästaren skulle ta hand om den nu när snön har smält, för det är faktiskt hans uppgift att röja på gården. Några dagar har samma cykel parkerat mitt i den. Det kanske inte är så viktigt för somliga var man trampar eller var man ställer sin cykel.
Jag ska vänta till på fredag… då har jag tid att städa undan högen.

Jisses, vad jag gnäller i dag. Sorry! Egentligen är jag på ganska gott humör.

Jag for en snabbis till Ålidhems centrum för jag behövde handla lite. På väg till bussen fick jag bråttom, så jag hann bara vinka till Ruffen där han låg på balkongen. Han skällde ett par gånger som hälsning. När jag kom tillbaka tänkte jag att det skulle räcka med att jag vinkade och ropade hans namn, men se det gjorde det inte. Han ställde sig upp och började tokskälla… kom hit, kom hit… Jag var ju bara tvungen att gå dit och klappa honom. Åh, så nöjd han blev och matte kom ut och vi pratade en stund, så Ruffen fick riktigt mycket kärlek. Så fort jag kommer in sen, får jag tvätta händerna och smörja in dem. Men det är det absolut värt.

Nej, nu mobbar de Anders igen på TV3. Jag ska kanske skicka ett mail till IQ också.

Ha en skön måndagskväll <3

I dag är det den 8 mars och Internationella kvinnodagen. I Tunisen går våldtäktsmän fria om de gifter sig med kvinnan de våldtagit. Enligt lagen. Ni kan ju tänka er vilket liv den kvinnan får i det äktenskapet.

Amnesty International uppmanar oss att skriva under ett upprop med krav att lagen ska ändras. Det är väl ändå offret som ska skyddas av lagen, inte förövaren.
Här kan ni läsa mer och delta i uppropet.

Att arbeta med mäns våld mot kvinnor ligger närmast i tankarna i dag efter det obegripliga mordet på Elin Falk i Lycksele. Mina tankar går till hennes familj och de tre små barnen som så plötsligt förlorade sin mamma.
Man säger att män tar till våld för att visa sin makt… men ibland verkar det snarare vara av vanmakt.

I dag sken solen igen, jag mådde bättre och skyndade mig ut. Utan broddar, för jag trodde ju att solen och 8 plusgrader hade luckrat upp isvägarna. Men det var som is med vattenplaning. Jag gick mitt på vägen i leran… alternativet var längst ut på kanten, i snön med hundskitarna.

Nere vid sjön kunde man gå i snön och det var så underbart. Blåbärsriset var grönt i skogen och isen höll på att gå upp ute på sjön.

Medan jag promenerade tänkte jag på olika saker…

–        Vad var det där med Camilla Läckberg i Let’s Dance i fredags? Hon gör grande entré nerför trappan som om det hela handlade om henne. Hallå… det är väl ändå Simons show…eller? Awkward!

–        Nu har den där mobbarreklamen kommit tillbaka i TV igen. Den, där Anders blir tvingad att ’vara som folk’ och ta en kaka. Obehaglig reklam, tycker jag, och blir illa till mods varje gång. Vuxenmobbning, kallar jag det…

Och vad är nu detta? Direktreklam har placerat ut en låda längst ner på Älvans väg. Det kan väl vara ok, men det är INTE ok att de tomma plastpåsarna som reklamen legat i har kastats runt i skogen. Nej, nej, nej.

Ha en lugn söndagskväll <3

–

Strax efter midnatt ringde någon på min dörrklocka. Inte så där stilla och försynt som mina grannar vanligtvis gör, utan en arg, hård pling.

För en kort sekund funderade jag om jag skulle våga öppna dörren, men sen tänkte jag att det kanske hade hänt något, att någon behövde hjälp eller att det kanske rent av brann någonstans. Jag kikade ut genom titthålet, såg ingen, men öppnade ändå dörren försiktigt. Det fanns ingen där och ingen på väg nerför trappan… Hissen stannade på min våning, dörrarna öppnades, men ingen kom ut. Creepy! Ok, det kanske bara var någon på väg ner som tryckt på hissknappen och min ringklocka i förbifarten. Så där bara, på skoj.

Jag hörde röster från våningen över, så jag bestämde mig för att stanna kvar i dörrspringan för att se att det inte var något. Då kom en glad ung man sakta gående nerför trappan. Vi kände igen varandra från den gången då jag gick två trappor upp och klagade på den höga musiken. I går hade det varit fest igen, men nu har de tydligen lärt sig att huset är lyhört, för jag hade inte hört något.

Jag frågade om det hänt något och förklarade varför jag stod där i dörröppningen och han stannade och pratade med mig en stund. Han var på väldigt gott humör, de hade haft trevligt, han hoppades att jag inte blivit störd under kvällen och till slut frågade han mig hur det kom sig att jag var uppe så sent. ”Jag är en nattuggla”, sa jag bara, fast egentligen hade jag stor lust att säga att jag var vampyr. Vi hade en trevlig pratstund där i trappuppgången.

Gårdagens vårväder försvann. I morse var det grått och regnigt… några snöflingor flög omkring ett tag och så blåste det, som vanligt. Jag har inte varit ute i dag. Har mest legat på soffan med ont i magen. Jag tycker skoven har kommit tätt det senaste året.

Ha en trevlig lördagskväll <3 

I dag blev det kettlebell-träning igen med dramaten på och av bussen. Den blev riktigt tung i dag, men det handlar som vanligt om att ha rätt teknik.

På ICA-Maxi hade de byggt om i entrén och flyttat om alla varor inne i butiken. Jag hittade ingenting, utan fick fråga ett par gånger. En kille jag frågade tröstade mig med att han inte heller hittar något… på sin egen arbetsplats.

På blomavdelningen hade de både körsbärskvistar och forsythiakvistar och jag blev så sugen, men kunde inte bestämma mig.

Man hade byggt nya, fräscha toaletter och ett separat skötrum. Dagens fundering för mig blev: Hur långt ner vågar man sticka händerna i den här torkapparaten? Enligt bilden ska händerna föras upp och ner ganska nära öppningen, men i princip skulle man kunna sticka ner armarna till armbågarna. Och där hejdade jag mig, för tänk om jag skulle fastna i ett mystiskt sug.

Det är definitivt vår i luften. Tänk, att äntligen kunna gå utan broddar under hälarna! Björkarnas stammar lyste vitare än vita i solen. (Kolla in ögonen! )

Och i de smutsiga pölarna kunde man se den upp-och-nedvända världen när man kom närmare.

Ruffen var på väg ut och kom skuttande mot mig. Han var så glad. Under de två år jag bott här har jag bara sett honom lufsa fram, men i dag tog han höga skutt ut genom dörren. Det blir mycket glädje när en stor pyrenéer får fnatt.

I kväll blir det Let’s Dance.

Ha en mysig fredagskväll <3