I dag tänkte jag gilla mig själv. Får man det?
Jag hade tänkt att det skulle bli en alldeles vanlig dag, men så började mobilen pipa, telefonen ringa och när jag gick ner efter posten fick jag ett kort som nästan fick mig att bryta ihop.
Ja, jag fyller år i dag och kortet var från min älskade dotter. Hon är väldigt kreativ och en duktig scrappare och här kommer ett tips hur man kan göra om man inte har all tid i världen. Jag fick ett vackert konstkort med Renoirs målning ”The Umbrellas” pimpat med fjärilar, washitejp, rhinestenar och glitterlim. I like!
Det glittriga på paraplyerna syns inte så bra, men det är väldigt effektfullt.
Det viktiga är att välja rätt motiv på kortet. Det är tankarna man inte skriver ner, det är känslorna. Min dotter känner mig så väl och jag kan i den här målningen se episoder ur mitt liv. Jag kan se olika personer, mig själv… och det var det som blev så känslosamt.
På ett mms från Spanien står min kompis med fötterna i det vita skummet i det blå havet och vinkar till mig. Livet, det är här och nu!
Jag fyller 70+ , men blev så peppad av en betraktelse i Vk i tisdags. Linnéa Olsén ska fylla 40 och funderar kring det här med åldern. Hon skriver så här:
”Jag tänker aldrig sluta älska att leva. Jag tänker aldrig sluta vara nyfiken på vad livet har att erbjuda mig, jag tänker aldrig sluta dansa i köket, jag tänker aldrig sluta skratta med mina vänner eller med mina barn. Jag tänker aldrig sluta vara den jag är bara för att jag uppnår en viss ålder.”
Tack Linnéa för de orden. Så vill jag också tänka.
Det blir inget speciellt firande i dag. Nu ska jag koka finsk korvsoppa. Sen blir det väl en halvslummer framför hemmafruarna i Beverly Hills och så vattengympa. I kväll gräver jag nog fram något gott fika ur frysen. I morgon är en vanlig dag.
Just nu snöar det.
Ha en fin torsdag <3
Senaste kommentarerna