Glömde berätta för min sjukgymnast att jag får mycket trappträning här i Stockholm, både i huset, i tunnelbanan och på stan. Blev tvungen att kontakta henne och ändra besökstid, eftersom jag ännu inte har fått någon kallelse till röntgen. ‘Mina vårdkontakter’ fungerade perfekt som vanligt. I natt skrev jag ett meddelande och på förmiddagen hade jag fått svar med ny tid i slutet på oktober.

Trappor ja… I går blev jag varse vilka nivåskillnader det finns mellan gatorna här i stan. Jag skulle ju till Finlandsinstitutet på Snickarbacken, gick med kartan i handen och det blev stopp vid den här trappan. Den är dubbelt så lång som det ser ut på bilden. Skulle jag bli tvungen att klättra upp hela vägen? Frågade en kvinna, som upplyste mig om att det fanns en rulltrappa upp på Malmskillnadsgatan bakom hörnet. Aha!

Sen skulle jag ta kurs mot Birger Jarlsgatan, Snickarbacken är en liten tvärstump till den gatan. Till slut hittade jag, men fick fråga en gång till. Lite pinsamt att gå med kartan i högsta hugg i handen och ändå bli tvungen att fråga. Jag skulle ju verkligen behöva en GPS, men jag har ju inte ens en telefon som kan ta en sån app.
När jag skulle hem såg jag till att jag gick i rätt riktning, travade på och såg till slut ner på en gata jag kände igen, Kungsgatan. Hittade en rulltrappa ner och sen såg jag tunnelbaneskylten.

Johanna har bott över 20 år i Stockholm, så jag har ju varit här några gånger och ändå går jag vilse hela tiden. Fast jag har inte irrat bort mig helt nån gång. Än.

Nu känns det verkligen som höst i luften och det regnar. Jag hatar att gå på stan med paraply, för jag riskerar hela tiden att peta folk i ögonen eftersom jag är så kort. I dag fick jag många arga blickar, mest från äldre män. Inte kul.

Egentligen skulle vi ha gått på bio i kväll och sett filmen om Monica Zetterlund, men det kom annat emellan.

Ha en trevlig tisdagskväll <3