I dag var det manifestation på Rådhustorget för ett kärnkraftsfritt Bottenviken, med anledning av att man planerar att bygga ett kärnkraftverk utanför Vasa.
Det var länge sedan man såg den där röda solen. Jag minns folkomröstningen vi hade på 70-talet, mycket för att Johanna var så engagerad. Hon var 7-8 år och hade sytt ‘Nej tack-märket’ på sin röda vintermössa. Vi bodde i Luleå och röstningen skedde bl.a. på hennes skola. Hon var nog först där utanför på morgonen för att försöka se hur folk röstade. Hennes besvikelse var bottenlös när hon sedan fattade att det inte blivit ett klart ‘Ja’ eller ‘Nej’, utan ett ‘Nja’. Hur kunde de vuxna svika henne så? Hon trodde inte för ett ögonblick på att det skulle kunna bli en avveckling om man en gång sagt Ja… och hon fick ju rätt.
Hon var så besviken att hon blev riktigt deprimerad och jag minns att jag pratade med skolpsykologen på den skola där jag jobbade om hur jag skulle kunna hjälpa henne. Hon hade nog accepterat både ett ’Ja’ och ett ’Nej’, men att de vuxna kunde hitta på ett tredje alternativ så där bara, det kunde hon inte acceptera. Det gick ju över efter en tid, men jag kommer aldrig att glömma den pärsen.
På Renmarkstorget hade man ställt upp en massa snöblock bakom ett stängsel. Jaa, då blir det snöskulpturtävling i år med. Rådhusesplanaden, där man brukar hålla till är för närvarande en byggarbetsplats, men så bra att man hittat en lösning.
Glömde berätta i går vad jag överhörde på MIO.
Kund: Jag letar efter en matta som heter XXX.
Expediten: Hmm, är det en ryamatta?
Kund: Nej, den är nog till ordinarie pris.
(Och där frustade Marja till av återhållen skratt.)
Ha en fin lördagskväll <3
Senaste kommentarerna