Hur långt får man gå?
(Bild lånad från Aftonbladet.se)
Här injicerar en mamma, som inte har någon medicinsk utbildning, botox, som hon köpt på nätet, i sin åttaåriga dotters ansikte. Detta för att hennes dotter ska vinna skönhetstävlingar.
Läs hela artikeln här:
http://www.aftonbladet.se/wendela/article13019093.ab
Jag blir alldeles förstummad. Hur långt kan man gå? Om hon bodde i Sverige, skulle jag genast anmäla henne för barnmisshandel, men i USA kan man tydligen sitta i TV-programmet “Good morning America” och berätta sådant helt öppet.
Det här med skönhetstävlingar för små barn är någonting jag tycker är otäckt. Små flickor sminkas, friseras, kläs upp som små dockor och drillas till förföriska miner och gester på scenen. Bakom varje ‘drillad docka’ står en mamma som egentligen borde leka med barbiedockor i stället för att förstöra sin egen dotter. Är det mammans egna brustna drömmar som driver henne till detta? När ska föräldrar fatta att MAN INTE SKAFFAR BARN FÖR ATT DE SKA FÖRVERKLIGA ENS EGNA DRÖMMAR? Våra barn ska förverkliga sina egna drömmar.
Jag lämnar de andra aspekterna på det här ämnet och citerar i stället vad Kahlil Gibran säger i Profeten:
Era barn är inte era barn.
De är söner och döttrar av Livets längtan efter sig själv.
De kommer genom er men inte från er.
Och fastän de lever hos er, tillhör de er ändå inte.
Ni kan giva dem kärlek, men inte era tankar, ty de har sina egna tankar.
Ni kan hysa deras kroppar men inte deras själar.
Ty deras själar dväljs i morgondagens hus, som ni inte kan besöka, ens i era drömmar.
Ni må sträva att efterlikna dem, men sök inte att göra dem lika er.
Ty livet vänder inte tillbaka och dröjer inte hos den dag som flytt.
– – –
Respekt för vartenda barn på jorden!
Ha en mysig fredagskväll <3
Senaste kommentarerna