Meningslöst våld, huvudvärk och fullmåne.
I dag går mina tankar till umepolitikern Bernt Andersson, som i går blev brutalt knivskuren på trappan till sitt eget hus. Det meningslösa våldet kryper närmare oss nu. I dag har polisen kunnat höra honom och nu får vi hoppas att de snart får tag på förövaren.
Vi får önska Bernt Andersson ett snabbt tillfrisknande. Detta var nog inte den julklapp han och hans familj hade önskat sig.
I dag visade termometern -22 grader, men jag var tvungen att bylta på mig och gå ner till Hermelinvägen för att ta bussen till vårdcentralen. Det kändes inte så kallt, för det var helt vindstilla. Allting är så vackert nu i den fluffiga, vita snön. Buskarna ser ut som inbäddade i bomull.
När jag steg av bussen kom solen fram och det bildades fina, långa skuggor av trädens stammar.
Min skugga kom också med till höger.
Mina sår har läkt mycket fint, men eftersom jag har fått mer ont i fotleden och den är svullen, ville sköterskan att jag skulle komma på måndag igen. Jag känner att jag blir verkligen väl omhändertagen på distriktsköterskemottagningen.
I dag är första dagen utan penicillin och jag har huvudvärk och mår illa. Jag trodde jag skulle komma ut ur dimman med detsamma, men jag får nog ge mig till tåls.
Nu ska jag hacka ihop min rosolli och stryka julduken på köksbordet, men först måste jag stirra en stund på fullmånen, som hänger stor och rund alldeles framför mig. Jag ska försöka tyda vad den vill säga.
Ha en trevlig uppesittarkväll <3
Senaste kommentarerna