Skoloro!
Vi var till Lycksele i går.
Min karl mätade aortan, han gör det med jämna mellanrum för att hålla koll så att om det sker förändringar, så ska de hinna åtgärdas innan det blir ett aneurysm. Hans far, min svärfar dog på tok för tidigt i aortaaneurysm, och en farbror till min karl dog i samma. Därför gör min karl regelbundna kontroller, vilket känns enormt skönt att han får göra! För det är ju så, även om han är lite besvärlig ibland, så vill jag ju väldigt gärna ha honom kvar.
Ja, det där var en form av kärleksförklaring, som ni säkert förstår.
Sedan var näst äldsta dottern till tandregleringen, och lilla fröken var till ögondoktorn för skolsköterskan hade uppmärksammat att hon kanske inte såg riktigt som hon skulle. Jo, hon har, som sina syskon brytningsfel, men inte så att hon behöver glasögon än. Antagligen var hon väl lite okoncentrerad då hon var hos skolsköterskan, för i går gick syntestet riktigt bra.
Lilla fröken är en liten fröken, hon har lite svårt att koncentrera sig då hon inte är riktigt intresserad av det hon ska göra. Det är väl omognad.
Detta gör att jag känner en viss oro för hennes skolgång, eftersom skolan är till för brådmogna teoretiker, som har tillbringat sina dagar på dagis sedan de var relativt små. Det är stor skillnad på barnen. Men skolan gör tyvärr ingen skillnad, även om man talar sig varm för individen. Skolan är stelbent, gammaldags och oerhört tråkig! Jag tycker inte alls att det är konstigt att så pass många barn skolkar och spårar ur när de blir lite större. Det är med all säkerhet de barnen som inte passar i den teoretiska skolan! Den skolan där man håller hårt på lektions timarna i varje ämne, där lärarna isolerar sig i lärarrummet på rasterna och inte känner sina elever, skolan där man har traditionella lektioner med en mässande lärare i katedern och böckerna prydligt uppslagna! Skolan där barnens brister framträder tydligare än barnens färdigheter. Där betygen ofta känns så orättvisa. Är det konstigt att barnen tröttnar?? Jag gjorde det, även om jag aldrig skolkade. Men den här skolformen passade inte mig som barn. Jag skulle nog ha utbildat mig mer om jag tyckt om att gå i skolan. Man talar om att arbetarbarnen inte söker högskola lika ofta som akademikers barn. Vad beror det egentligen på?
Det skulle jag tycka var intressant att ta reda på.
Skolan måste göra sig intressant för eleverna. Skolan måste förnya och föryngra sig i sitt tänk! Man måste ta efter förskolans pedagogik, och det är väl slående att barnen tycker att förskolan är skojig, och är skoltrött redan i trean??
Jag vill att lilla fröken ska få behålla sin vetgirighet!
Det finns krafter inom skolan som vill förnya och se framåt, släpp fram den kraften!
I år skulle ettor och tvåor gå fyradagarsvecka. Grunden till detta är att här styr bussarna barnens skoltider! På onsdagar går bara en busstur, och den går klockan fyra. Så onsdagar skulle bli långdag för även ettor och tvåor, som de då skulle kompenseras med en ledig fredag. Men nu visar det sig att man får inte in de lektions timmar som barnen ska ha på bara fyra dagar då bussen går en timme tidigare de övriga dagarna. Så nu är risken att det blir femdagars vecka med en lång onsdag! Hur många sex- sju åringar tillgodogör sig kunskap på torsdag och fredag efter en lång onsdag?? Jag tror att torsdagen kunde ha blivit lite klurig hur som helst, men med femdagarsvecka kan både torsdag/fredag bli bortkastade dagar i lärande sett. Om man i skolan skulle se all skoltid som lärande tid, som man gör på förskolan, så fanns inte detta problem! För då skulle man räkna in raster och måltiden som lärande tid också, och då fick man ihop timmarna! Och det är ju det som är rätt tycker jag. Barnen lär hela tiden, från det de kommer på morgonen till det de går på eftermiddagen. Men att tänka så är för nytt och modernt.
Det var en gång en lärare som sa att om man kunde uppliva en som levat för 100 år sedan så skulle denne någon känna igen två saker i samhället, det ena är kyrkan och det andra är skolan!
Jag blir så trött på det här, skolan är ju så oerhört viktig för våra barn, och det som går fel från början kan vara näst intill omöjligt att reparera.
Detta kan ju låta som att vår skola här i Tärnaby är bara totalt nattsvart och värdelös. Så är det nu inte, det finns som jag sa tidigare de som vill framåt, vill förnya och tänka i andra banor. Det finns lärare som verkligen brinner för sina elever, och vi har ett engagerat och livligt föräldraråd som lägger sig i och har en bra kommunikation med skolan. Dessutom har vi jätte fina ungar!
Jag tror på Skytteanskaskolan! Jag tror att vi ska kunna förnya och förändra vår skola tillsammans, mycket har hänt redan.
Även om det just för tillfället känns lite jobbigt.
Senaste kommentarerna