Etikett: vinnare

Dimman låg tät över Åmselebasen

Av , , Bli först att kommentera 10

Jag skrev ju om kattungarna i förrgår, och Nicco sa att dom sett 2 stycken, och att det möjligtvis kunde vara 3. Hon fick meddelande igår, från Djurskyddet, dom har hittat och tagit rätt på 2 stycken, härligt!!! Då gjorde hon en välförtjänt insats, och kattungarna hade knappast överlevt där, själva.

Så hoppar vi raskt över till Åmselebasen, och våran lilla roadtrip dit. Vi kom vid nio tiden på fredagskvällen, lossade bilen och satt sedan och kikade på norrskenet, stjärnorna och hann njuta lite av det innan det började kännas kyligt bakom ryggen, då var det dags att hoppa i säng.

Man tänker att det ska vara så tvärgjort att lasta en bil eller lossa, och sedan är det ”bara”…men så är det knappast. Vid varje tävling måste vi byta däck, dom vi kör med på tävling är för låg och då skulle Camaron inte komma in i bussen.

009 044

Och innan man åker hemifrån, ska man veta att allt är med, sånt man verkligen behöver och sånt som kan komma att behövas, svårt det där, att veta. Sedan håller man en tumme att bilen går igenom besiktningen, och det gjorde den, men med ett påpekande, chaufförsstolen satt inte riktigt bra.

11229408_10206450795567706_7137964357998256940_nFotograf: Mats Alfredsson

En mutter hade lossnat men Åke fixade och vi var klara för tävling. Här kommer nu en förklaring på hur det funkade just där, inte som på ”vanliga” tävlingar.

I min klass, 10,5, så får man ha slicks, men inte bredare än just den bredden, 10,5. Man kör 201 meter och det är först över mål, som vinner. Enkelt, kan tyckas, och ännu enklare matematik, så fattar man att den snabbaste bilen, vinner, om man tittar rent logiskt, sedan kan mycket hända på vägen (banan).

Vi var 27 stycken i min klass, och av dom 27, var det bara 5 stycken som körde på ungefär samma tider som jag. Övriga deltagare, körde allt från 1 sekund till 3 sekunder fortare. Vi körde några rundor, bara för att testa på, och jag hade tider, på 8.95 (där slirade jag bort mig i början), 8,62, och 8,53. Vid fjärde test n tune repan, såg dom nåt oljeläckage och jag fick rulla bort till depån. Felsök och torkning, sen var jag klar för fortsatt tävling.

Och här lottades det fram, vem man skulle möta, och därför kan man säga att allt handlar om tur, fast…om man får möta en som kör 3 sekunder fortare, så ska det mycket till för att slå honom 😀 Och här blir det lite knäppt, man går och önskar att det man möter, ska tabba sig, rödlykta eller slira bort sig totalt, men det är inte kul att vinna på det, man vill ju vinna för att man är så lika som möjligt, men aningens bättre.  

Nå, jag klarade första elimineringen med en tid på 8,81 och då var vi 13 kvar. Dom andra 4, med mina tider, var borta. Sedan fick jag möta en Corvette som framfördes av Daniel Oscarsson , jag körde 8,64 och han 7.04. Och där åkte 6 stycken ut, och en av dom var jag, så vad kom jag på för plats? Delad åttonde plats, med 6 stycken andra, eller slutade vi på en trettonde plats, jag vet inte 😀

055

Vann gjorde Jörgen Holmgren med sin Anglia, med en tid på 5,71.

013 020 021

Det var i alla fall en rolig tävling, kul att dom kan anordna sånt här och inte så långt hemifrån. Vi kommer att komma tillbaka dit, helt säkert. Här får ni lite bilder och jag avslutar med en film som MOS satte ihop, och som ligger ute på youtube. 5 minuter och 53 sekunder in i filmen, skymtar man mig 😀 Ha det gott, allihop!

007 011 015 019 025 026 027 039 040 042 046 054Och här 3 bilder som Nicco tog, på Jens Eklund, vinnare i Outlaw klassen med en tid på 5.08, dimman låg tät över basen:

051 052 053Och på väg hem…say what, var han där och burnade också:

063 070

Bastu med skrap

Av , , 2 kommentarer 9

 

Men se trevligt med snö…eller, mja, nu håller man på vara redigt less, men vi vet ju också att det inte är så speciellt långt kvar innan det börjar på gå åt andra hållet, och det är ju skönt. Jag och chefen råkade ju var ute igår då värsta snöfallet kom, så vi var genomsura då vi kom tillbaka hem. Och det är såna gånger man får vara glad att man har tak över huvudet och värme omkring sig.
Jag hann inte göra så mycket mer igår, än middag då jag kom hem och sedan var det dags för bastu med skrap, haha… jo, det blev vinst nu med, på två av lotterna, 90:- + 30, och 30:- sedan tidigare… vi går ut små hårt… men sen så ökar vi 🙂
Min morfar fick 70 lotter då han fyllde 70 år, men jag tycks minnas att av alla dessa lotter så var det bara 3-4 små vinster på 25:- och 50, så prognoserna för att vinna stort, är nog inte speciellt överhängande, men… som man säger, har man ingen lott, då är då det enda man kan var säker på, att man inte kommer att vinna.
Men, det är ju inget som säger att man inte kan känna sig som en vinnare ändå, pengar är inte allt, något man också hör lite då och då, men det gör livet aningens lättare, och det kommer man nog inte ifrån.
Apropå lättare så kan jag också meddela att jag på 8 dagar blivit 6.8kg lättare, det ni, känns rätt så otroligt, men det är ju inget som kommer att fortsätta som det börjat, och det vet man ju också, annars vore det väl ingen sak att gå ner i vikt. Lite får man nog allt kämpa också 🙂
Idag ska jag luncha med Anna, och sedan är det träning, hoppas det slutat snöa innan dess så man inte behöver komma dit och vara dyngblöt.
Har förevigat min nagel, som nu vuxit en bit, nästa byte av mönstret, kommer inte att funka… nageln är längre än klisterlapparna, så då får det bli klipp och pyssel:
Önskar er alla en fin dag!

Bräntis is best, fuck the rest!

Av , , 2 kommentarer 4

Över en kopp varmchoklad, igår kväll så diskuterades att barns idéer, oftast inte tas på allvar. Nicco tycker att dom ibland dumförklaras av äldre och deras tankar inte räknas. Men sen, om det trots allt är en bra idé så får dom ingen kredit för det.

Ja, det kan ju vara så, ibland, och det kan också vara så att det är på det sättet det känns men många gånger kanske inte idéerna är genomförbara för dom har inte förmågan att kunna se vad som skulle kunna hända längre fram, om det skulle gå igenom.
 
Men jag känner igen det där tänket. Jag berättade för henne vad jag ställde till med då jag gick i sjuan. Jag var stationerad på Bräntbergsskolan där jag gick sjuan, åttan och nian. I sjunde klass fick alla som ville, rita en teckning som sedan hängdes upp till allmän beskådning och alla elever samt lärare fick rösta på dom. Vinnaren, teckningen med flest röster, skulle få bli trycket till våra nya skoltröjor.
 
Klart man ställde upp. Jag ritade en hand med långfingret uppe, det tror jag att ni, dom flesta vet hur det ser ut, ”att ge någon fingret”, ovanför skrev jag texten: Bräntis is best, och under handen: Fuck the rest.
 
Ehhhh, nu vet inte jag vad jag tänkte egentligen, att det såg fränt ut och var lite kaxigt sådär. Vår mattelärare, en mycket sympatisk herre, kom in i rummet där alla teckningar hängde, tittade sig omkring och fick syn på min teckning, ja, sa han, jag vet inte vad det betyder men jag röstar på den. Tror ni jag var lycklig, att han la sin röst på den, var ju hur coolt som helst.
 
Nå, efter alla röster var räknade så framkom det att min teckning vann. Jag var överlycklig och dessutom skulle vinnaren få sin tröja gratis. Tror ni att det gick som beräknat? Nejnej…Maria blev nerkallad till en sur rektor, hon slängde upp teckningen på bordet och undrade vad den betydde. Ehhhh…typ Bräntis är bäst, strunta i alla andra, sa jag och visste inte riktigt hur jag annars skulle förklara den.
 
Ja sa hon, vi har blivit uppringda av massor med upprörda föräldrar och det begriper du väl att den här kan vi inte använda till tröjorna. Så tog hon min teckning och samtalet var över. Jag fick inte ens behålla den. Snacka om att känna sig överkörd. Nog förstår jag idag av vilken anledning den inte fick bli en skoltröja men, varför hängdes den ens upp i rummet, jag skulle väl ha blivit stoppad mycket tidigare, det var inte heller någon hemlighet, vad jag höll på at rita för någonting.
 
Så jag förstår hur Niccolina kan känna det ibland, att ingen lyssnar eller bryr sig, men många gånger är det precis vad man gör men det misstolkas. Med åldern förstår man sedan hur det låg till, synd bara att det tar ett tag innan man kommer sig dit.
 
Ha en underbar fredag!

En ”riktig” Robinson borde…

Av , , Bli först att kommentera 2

Robinson är ett ämne som kan diskuteras i evigheter. I allra första början så var det intressant att följa med och man visste aldrig vad saker gick ut på, den näst sista Robinson följde jag med i lite så där, och denna omgången struntade jag totalt i.  Man ledsnar på hela upplägget och vinnaren är oftast den som slingrat sig ur alla jobbiga situationer och egentligen, om dessa vinnare verkligen skulle ha varit strandsatta på en öde ö, skulle dom då ha klarat sig?

Det är väl vad en ”riktig” Robinson vinnare ska vara, en överlevare och fixare. I alla program så har det funnits några sådana, men dom har bara fått hänga med en stund, man har sugit ur deras kunskaper och sedan skickat hem dom. Nä, om jag ska se en annan säsong av detta (om det nu blir någon fler) så får dom ändra på konceptet, rejält.
 
Skulle vara kul att se vilka som ställde upp om vinnaren av hela tävlingen fick stanna kvar, alldeles ensam på ön i en månad efter tävlingens slut, och där skulle han/hon få klara sig på egen hand, utan tv team eller annan uppassning. En kommunikations radio var det enda som fanns att tillgå och uthärdades hela tiden utan gnäll så fanns det en summa pengar att hämta efter månaden hade passerat. Fast med dessa regler tror jag inte att det fanns någon som ställde upp. Ibland har man ju verkligen funderat på vilka som sökt, när det första dom gör då dom landat på ön är att fundera på vad dom ska äta och blir förvånade över att det inte finns så mycket att välja på.
 
Från det ena till det andra. Jag och Jennifer åkte upp till morsan igår och drack kaffe. Åke mekade med bilen hela dagen och jag var sugen på att testa om Cheven nu skulle starta en gång till. Och ja, det gjorde den, det måste ha varit slut på soppa och inget annat. Nu finns det dock ett annat problem. Vindrutetorkaren på passagerarsidan gick sönder…i molekyler. Åkte förbi verkstan för att höra om Åke kunde fixa ihop den men det gick inte, den var för trasig, svängde in på Preem och där fanns det ingen att köpa. Han sa att det var en utgående modell men eventuellt skulle han kunna ta hem en om han fick regnumret på bilen. Eller så får man byta ut själva grejen på armen, så den passar dom nuvarande torkarna. Vi får se om Åke kan hitta någon i Vindeln, det är inte helt uteslutet.
 
Väl uppe på Mariehem så fick jag ett mms från Theresé, en bild på hennes BMW, stående i sidled i en stor snöhög vid sidan av vägen med texten, se vad jag har gjort idag. Hon var på väg in till Uppsala för att gå på en antikmässa, och fick sladd på bilen som snurrade tre varv och åkte sedan av vägen. Tur sa jag att det inte var en sten eller ett träd där, utan hon landade mjukt men hon tog sig inte därifrån på egen hand utan fick ringa efter hjälp från en kille som hon känner som råkade ha en traktor eller vad det var, ståendes en bit bort. Kom osökt att tänka på vad jag skrev i bloggen till henne då hon kommenterade våra bilar, säg inget skrev jag, nästa gång är det din bil det gäller. Och nu fick jag ju nästan rätt.
 
Nu vankas det frukost innan morgonpromenaden i kylan…brrrrr, det går kalla kårar efter ryggen bara av att tänka tanken. Men det är väl bara att ta på sig dubbelt av allt. Ha det gott!

Kubbe raceway

Av , , 1 kommentar 19

Lördagens regn

Mera blöta

Vy från vår buss

Lastning på söndagen

Mats Karlsson på rymmen

På väg fram till plattan och dagens final

Junior final

Dom två finalisterna i ET PRO klassen, Mathias Munther från Lycksele i en blå Plymouth Belvedere 1967 mot Jörgen Lundgren från Övik i hans Dodge Dart Gt 1969

Och vinnare blev Mattias Munther. Grattis! Även vinnare i Fällfors den 19/7-09.

En fripassagerare i bussen.

Det var lite från helgens tävling, skriver mer imorgon.