Etikett: väska

Lätt kaotiskt, men…

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 november 2016 kl 09:55, Bli först att kommentera

Eftersom Adam aldrig smakat hjortron förut, så bestämdes det att vi skulle servera våfflor med grädde oc hjrtronsylt igår, till lunch. Jamen sylten var helt ok, sa han. Jag undrar vad man själv skulle ha tyckt, om just den sylten, om man aldrig testat den förut, utan först i vuxen ålder. Ja, det är väl som Camilla sa, härom dagen, antingen älskar man den eller så hatar man den.

Sen blev det utgång till lekparken innan Sally skulle åka hem, mycket snö, som tusan, vart kom den ifrån…bara så där, jag fattar ingenting??? 😀

Nicco och Adam följde med oss ut till flyget, eftersom jag känner mig väldigt osäker på hur man gör…och varför. Det blev inte mycket hjälp från dom då jag ensam fick följa Sally genom kontrollen. Mm, först blev det en random test på mig, sedan på Sallys platta, och sen försvann hennes boardingkort, och slutligen en av hennes två väskor…kaos, Som vanligt då jag är i omgivningarna.

Nå, det löste sig, grejerna kom tillbaka, men nu blev det en evighetslång väntan, då planet var försenat. Vi stod och väntade länge, plötsligt, går ALLA, till en annan gate, utan att nån sagt ett ord. Skönt, då fick vi sätta oss…fast inte utan en lätt oro, jag menar, Sally skulle väl knappast ha ett helt flygplan för sig själv.

Äntligen ett utrop, inget om nån ny gate…och stunden senare, ett till utrop och nu sa dom gate 4 och inte 2, där vi stod och som det stod på boardingkortet. Tur att Umeås flygplats inte har så många gater 😀

Hon kom sig till Arlanda till slut, och där fick dom käka middag på gyllene måsen. Vi, däremot, åkte ner på Strömpilen för att handla lite inför ikväll, då vi ska ha middags gäster. Det blev en sen middag igår och jag var så trött då vi sedan satt oss i soffan, att det bara var ogjort att jag skulle ha slocknat. Men det var bara att ta nya tag, då jag hade 2½ kg räkor som skulle skalas…ojoj.

Det ska bli en förrätt, renklämma, huvudrätten, mja, något som heter Räkgott, och som tillagas i ugnen, med en sallad till, och efterrätten ska Nicco och Adam fixa, mm, nåt med Nutella…och digestive, jojomensan.

Och vi ska testa den här, tänkte jag 😀

Önskar er alla en trevlig lördag!

Vad var det för äcklig liten…

Av Maria Lundmark Hällsten, 19 maj 2016 kl 05:18, 2 kommentarer

Jag och Winstone, går ofta nere vid ån, på våra promenader. Och i måndags, noterade jag en svart, plastväska, som låg mitt i ån, under viadukten vid vännäsvägen. Det såg ut som en verktygsväska, av nåt slag.

Jag tänkte att det kan ju ha varit nån av arbetare som stått däruppe, som tappat den, eller att den halkat av någon bil. Den låg ganska nära kanten, men ändå såpass eländigt till att jag intalade mig själv att jag, inte platsade till att utföra någon typ av ”räddaväskanaktion”.

Äsch tänkte jag, den är säkert tom…eller så innehåller den värdefulla verktyg…eller tänk, det kanske var 1 miljon kronor i den, i 50 kronors sedlar, arma öde, hur skulle man sätta sprätt på dom innan sedlarna blivit ogiltiga 😀 Nä, tur att jag inte försökte mig på att fiska upp den. Och dagen efter, var den i alla fall borta.

Apropå ån så gick vi där, även igår, och plötsligt kommer det ett gulligt djur simmandes. Åhh, sa jag högt till mig själv (eller vi kan säga att jag sa det till Winstone, låter ju lite bättre), en liten bäver, vad gulligt…

Så tvärstannade den och vände rumpan till och dök ner. Nä fy, den hade ingen bäversvans, den hade ingen svans alls…vad var det för äcklig råtta. Huvva!

Inte blev det Camaro väder heller, men vi trotsade vädergudarna och åkte ut till Ikea parkeringen ändå, och vi var inte ensamma där 😀

Dom var även där och filmade, från programmet Plus, får se om vi kommer med på nån liten filmsnutt.

Och slutligen, ett stort Grattis till mamma, som fyller 70 år idag. Jag, storebror Sivert och lillasyster Emma, ska träffas strax innan 8 nu på morgonen, och överlämna 70 rosor till henne, samt ta med kaffe och kaka. Det vet hon minsann inte om 😀 Här sitter hon på lon, i Malå och sjunger visan om masken Max, för barnbarnsbarnet, Sally, samt läser i någon bok…multiskills, kallas det 😀 :

Fotograf är Theresé Hällsten

Önskar er alla en trevlig torsdag!

Den där, med eget liv

Av Maria Lundmark Hällsten, 30 november 2015 kl 09:00, Bli först att kommentera

Jo jag glömde ju bort att tala om vad om hände med Jeepen, ni vet, det där fordonet som har eget liv. Inte nog med alla konstigheter den hade för sig, då lamporna slocknade och lampan till larmet började blinka under körning. Jag kunde inte låsa dörrarna heller, även fast man hörde hur det lät i låsen.

Nå, jag kom ju hem, och meddelade Åke hur den betedde sig. Nu var det ju ingen brådska med att fixa felet. Bilen skulle inte användas just då. Så vi chillade på fredags kvällen.

På lördagen, så skulle jag fixa glitter till granen, och tänkte att jag gör bort det innan han tittar på bilen, man vet ju aldrig vilka fel som kan dyka upp och hur lång tid det kan ta att greja. Jag tänkte inte ens på vilka fel det hade varit på bilen förrän jag kom fram till Rusta. Den gick ju att låsa.

På hemvägen, så slängde jag ett getöga på mätarna och ja, allt var som vanligt igen. Den hade alltså fått stå och gottat till sig under natten och fixat problemen alldeles själv, vilken bil va? 😀

Nicco och Åke har hållit på i garaget, dom tänkte att Camaron skulle få komma sig på hjul. Niccos Camaro, alltså. Och för att kunna arbeta bättre så har dom röjt därinne. Sedan, den dagen det är dags för henne att börja tävla med den, och eventuellt kommer att möta mig, så ska Åke få fixa en sån här, till hennes hastighetsmätare, eller ja, det kan nog till och med jag göra 😀

Jag bakade saffrans skorpor igår, mina alldeles egna, och dom blev lika bra som ifjol 😀

Idag är det meningen att jag ska få ta bort väskan…fast jag vet inte om jag ska ropa hej…riktigt än. Det är en ny stjärna som ska få avgöra det. Han som gjort nästan alla omläggningar, har en semestervecka nu. Jaja, efter klockan 13 så vet ju i alla fall jag, om jag åker hem utan, och eventuellt kanske, hur resten av veckan är tänkt att se ut.

Hoppas på en fin måndag för er alla och läs följande och begrunda…detta är väl ändå rätt nära sanningen, eller hur? 😀

Nu VET jag…

Av Maria Lundmark Hällsten, 27 november 2015 kl 09:50, Bli först att kommentera

Noterade denna lilla text och bild på Norrmejeriets mjölkpaket, och det första jag tänker är, vadå betande kor, ALLA kor betar väl.

Det blir sedan en diskussion/debatt här hemma vid köksbordet, om vad vi hört, vad vi tror oss veta och så vidare.

Jag hade för mig att Astrid Lindgren, hade ett finger med i detta, och att det finns en lag som säger att kossorna ska få beta. Jag roar mig nu på morgonen att googla på ämnet och detta är lite av vad jag hittar på SvD:

”Kravet på att kor ska få gå på bete på sommaren är på väg att luckras upp. Jordbruksverket har gjort kraven på betestid mer flexibla, vilket gör att korna kan stängas in igen efter några veckor. Detta är att gå i helt fel riktning om vi vill värna djurskyddet, skriver bland andra flera veterinärer.

Kor släpps ut på sommarbetet, men i framtiden kan bönderna krympa tiden i frihet, skriver artikelförfattarna. Foto: PAUL MADEJ/SCANPIX

Kravet på att korna ska gå ute om sommaren infördes 1988 efter påtryckningar från bland andra Astrid Lindgren. Fram tills i år gällde att korna ska gå på bete sex timmar om dagen, 2-4 månader om året (beroende på var i landet man bor) mellan 1 maj och 15 oktober. De nya föreskrifterna innebär att möjligheten att undanta ungdjur från utevistelse ökar och att kornas betesperiod nu får delas upp i intervaller från 1 april till 31 oktober. Ändringen motiveras med flexibilitet för bönderna men risken är att det på sikt underminerar beteskravet”.

Och med detta nu i åtanke så kommer jag aldrig att välja annan mjölk än där jag vet, att kossorna varit ute. Inte för att vi brukar köpa annan mjölk, men bara för att jag nu, VET.

Något annat jag vet är lite av dagordningen för idag. Nicco är ledig då dom hade öppet hus igår, och jag passade på att boka in en tid hos hennes tandläkare, det är bara en liten sak dom ska fixa, som dom sjabblat med, sist hon var där.

Och klockan 13 är det dags för min omläggning och nya råd och rön. Får då veta vilken dag, nästa vecka som väskan ska bort. Denna väska…det är med lite tudelade känslor, den kommer att åka, vad händer då den är borta, måste det läggas om varje dag, hur kommer det att kännas, jag vet ju att jag fick så mycket mindre ont, då jag fick denna väska. Kommer man att komma tillbaka på ruta ett, under ett tag, eller…jaja, vi får se.

Det positiva med att bli av med den är ju detta att den ska med, överallt, man fastnar med slangen, det är ett evigt bökande då man ska på med kläder, och sedan tänker jag att jag är så tacksam att jag fått haft den, och en sista tanke skänker jag alla som måste ha såna här saker med sig, kanske för resten av sina liv, så jag gnäller inte över 5-6 veckor, seriöst.

Hoppas på en fin fredag, för er alla!

Lördagsblandning

Av Maria Lundmark Hällsten, 7 november 2015 kl 08:58, 2 kommentarer

God morgon, alla mina vänner! Jag kan börja med att meddela att min väska är kvar, jag som kanske hade en dröm om att det bara skulle vara en liten portmonnä, men inte 😀

Däremot har dom ju sytt i botten, och sedan får vi då se, när dom ska testa igen. Anledningen till deras försiktighet är, att alla lager måste sys ihop, och fett, som är ett lager, är jättesvårt att sy i. Dessutom är det ett brett hål och då kommer stygnen att slita och dra, med risk att det kan explodera, som kirurgen sa i tisdags, och då kan det sluta med att jag har ett större hål än i början, och det lät väl inte så kul.

Bättre då att dom tar det dom kan, och inte stressar. Eventuellt ska dom försöka sig på detta i slutet av nästa vecka, igen.

Det som kändes mest var att få dit droppslangen. Dom stack mig 9 gånger, kärlen brast hela tiden och nu sitter jag med en jätte öm arm, känns som om kanylen sitter kvar i armvecket, och blå uppe på händerna. Vilket otacksamt jobb dom har, sköterskorna, dom kan ju inte hjälpa att kärlen har ett eget liv.

Sedan kändes det otroligt skönt att man somnar så snabbt och lika fort väcks man igen. Fast det tog 1½-2 timmar. Den här gången vet jag att dom frågade hur jag mådde, och jag svarade att jag var redo för resa till Bahamas, sen tittade jag upp och tjopp så var jag på uppvaket…knepisch! 😀

Idag är det lördag, för er som inte visste, och jag hittade en kul bild på FB, då det gäller lördagsgodiset:

Följande text stod under bilden:Susanna Almström som är hälsopedagogen gjorde det hela så illustrativt

Jag visade Åke och sa att han skulle kolla in 70 tals påsen, inte var det konstigt att man kunde fylla en påse med lördagspengen. Jag kommer ju ihåg då vi fick påökning från 2 kronor till 5, och jag köpte godis för hela slanten och inte kunde stänga den…jo det var tider det.

På det viset var det ju faktiskt bättre förr, idag köps det godis i parti och minut, men det smakar inte lika bra som då man hade sitt egna, och fick sitta och välja bland godbitarna. Påsarna är ju snart i kasch storlek, huvva!

Annars är allt bara fint, förutom vädret då, men det kan vi inte rå över. Ha en bra lördag, allihop!

Sally has landed

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 oktober 2015 kl 07:58, Bli först att kommentera

God morgon! För Sally var det god morgon 4.30, jag hade sagt åt henne att komma ner och knacka på dörren när hon skulle vakna, men inte hade jag tänkt att det skulle vara den tiden. Hon ville se på Bolibompa. Jag förklarade att inga barnprogram visas på natten, utan att hon skulle gå och försöka sova en stund till.

Och utan klagomål gick hon upp. Sen kom hon tillbaka 6.30 och då hade jag inte hjärta att säga att vi skulle sova en stund till. Hon hade inte sovit, sa hon, utan bara legat på sängen och räknat får, fingrar, tår, eller bara kikat upp i taket…typ 😀

Hon klarade av resan hit, galant, hon är inte bangen, och med på resan var två ensamresande pojkar som hon tyckte var jätte roliga, dom hade bytt russin och tuggummin med varandra…ja vad är det för sak.

Sen, stod jag, Nicco och Gustav och väntade på henne innanför dörrarna, folket steg av, flygkaptenen passerade, flygvärdinnorna, ja allihop, men ingen Sally. Här började vi fundera, vart hon tagit vägen, sen vänder sig Nicco om och där, bakom hörnet tittar Sally fram, klart dom hade kommit in en annan väg.

Vi hann nästan ända hem, då Theresé skickade ett meddelande och frågade om jag uppfattat att Sally hade en väska med sig…nä, det hade jag ju inte så det var bara att sno om. Innan vi hann tillbaka hade SAS hunnit ringa Theresé och tala om att dom hittat en ensamresande väska, ja jag säger då det.

Nu har jag ju en ny mobil, lika knäpp som andra jag haft, eller är det bara jag som skapar huvudbry, jag undrar jag. När Theresé ringde upp igår efter att vårt samtal bröts, så fanns ingen svara knapp. Sen, om jag ringer upp någon och dom inte svarar, så kan jag inte lägga på…finns ingen röd lur att klicka på.

Sally ringde till sin pappa igår kväll, dom började prata, plötsligt blir det tyst, det ringer i luren och då svarar mamma Theresé…jojo, hur det kan gå. Dessutom har jag fått in 2 klagomål på att min röst försvinner till och från, oj så irriterande.

Nu ska vi vara, nu ska vi vara snälla!!!

Idag blir det lite handling inför kvällens middag, mamma och Emma kommer hit, kanske vi har ett litet spöktema, vi får se. Kyckling i pitabröd blir det, sa till Nicco att spöktemat skulle vara rå kyckling, men det tyckte hon skulle bli för makabert, hahaa…jo, jag skämtade bara 😀

Ha det fint, allihop!

Helt nykter, men ändå…

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 oktober 2015 kl 07:39, Bli först att kommentera

Jag böjer mig för överheten och bekänner att det var mitt fel, att Nicco missade förmiddagens lektioner, igår. Det började med att hon stod och letade efter en smörgås, jag gjort i ordning till henne att ta med på tåget.

Jag grävde i kylskåpet den fanns ingenstans, och vi började skylla på att Åke måste ha fått den med sig då han åkte på morgonen. Men så gluttade jag på skafferidörren, och vad tror ni, jo, jag har alltså lagt in den färdiga mackan i brödkorgen. Nå, mysteriet löst.

Klockan tickar på och det håller på vara lite bråttom, så hittar jag inte Jeep nycklarna. Alltså hallå, helt befängt, jag VET att jag plockade ner dom från hyllan, då det plötsligt blev koncentration på macksökning, så nycklarna kunde ju inte ha försvunnit så långt, tyckte jag.

Men dom fanns inte, jag lovar, jag fick göra en djupdykning i kylskåpet igen…sedan skafferiet, lyfta på papper, tidningar, gå på ställen dit jag aldrig varit, leta i fickorna tjugo gånger, inga nycklar. Och där gick tiden ut, för att hinna ned till tågstation, och då, mina vänner, fann jag nycklarna, hahaa…

Ja, jag hade dom på fingret, heeela tiden, alltså och betänk också att jag inte ens tagit något morfin eller annan tablett, smuttat på whisky som kan ge lite sidoeffekter, eller slagit i skallen :D. Jaja, det hjälps inte, man kan ju vara lite snurrig i kupan ibland, och att jag höll i nycklarna utan min vetskap, kanske inte var så konstigt, jag höll ju samtidigt i väskan, och kände därför inte av dom.

Vi fick då starta dagen med ett gott skratt, så där, nästan så tårarna började rinna 😀

På eftermiddagen for vi på MIO och hittade en vit, snygg hylla, jag hade fixat 2 kortare tavellister och sedan kom Nicco ned med en svart tavellist, som tydligen stått parkerad i hennes garderob, ja, då finns det nåt att arbeta med.

Bastun är numer förflyttad till ”hemma hos oss alla”, och började igår hos Monika. Vi passade på att fira Birgitta som fyllt jämt. Vi blev kvar där till efter nio, nästa sväng blir hemma hos Laila, och då med triss lott.

Winstone visade vem som bestämmer…eller så ville han bara ha uppmärksamhet, jag vet inte, de är Åke som sitter där.

Avslutar med ett coolt gitarrspel, eller vad tycker ni? Ha det gott, allihop!

Låga varv

Av Maria Lundmark Hällsten, 14 oktober 2015 kl 07:37, Bli först att kommentera

Skjutsade upp Nicco till tandläkaren igår och Jeepen dog plötsligt, 3 gånger under loppet av 30 sekunder…but way???

Vi kollade mätarna och Nicco såg att varvräknare, var ovanligt låg, och ja, det är det som är problemet. 500 varv på tomgången, det är för lågt, och innebär att den stannar om jag inte håller grund gas vid rödlysena.

Jag stannade hos Brälla och frågade om han hade nåt tips och råd att ge, men det var inte så lätt, mycket teknik under huven på en sån här bil, han sa dock samma sak som vi kommit fram till. Så jag tänkte att då testar jag Bosse, på Hasses bilservice, men döm om min förvåning, dom håller ju på gräva och bygga däruppe så jag hittade inte infarten, vägen är ju avstängd, ska testa ringa honom idag, och höra om man får komma förbi och visa upp den, och framför allt, hur, man tar sig dit 😀

Fick tips av Tina på skobutiken Frövi, så dom ska få ett besök, kanske väntar till jag blivit av med väskan, den är som lite i vägen. Och sedan tänkte jag lämna in symanskinen på service, fick tips om symaskins affären som ligger mitt i stan, jag saknar verkligen att kunna sy. Har varit utan i snart 3 år nu. Men 3 maskiner har vi, fast vad hjälper det då dom inte funkar.

Mamma följde med till CoopForum, jag hade ett litet uppdrag, mitt körkort går ut i november och jag är tvungen att fixa nytt kort och skicka in, nu var det gjort, det fanns en kortautomat där, snabbt och enkelt.

Dagarna rullar på, och tänk, imorgon, är det 4 veckor sedan, jag var uppe i Lycksele, och den 3 november har jag fått tid för återbesöket, ska bli intressant.

Och titta här, vilket projekt för dom som klyver ved och travar den sedan…något för den pillerhändige:

Hittat på FB

Hoppas på en bra dag, för er allihop!

Teknikens under, med snubbelfaktor

Av Maria Lundmark Hällsten, 13 oktober 2015 kl 07:19, 4 kommentarer

Ja vad säger man, teknikens under. Jag fick med mig en handväska/axelremsväska igår, från kirurgen. Så nu är jag kopplad till den, konstant, och under natten ska den dessutom laddas. Jag tänkte ju genast, jag…sladdar och annat som kan komma i vägen, snacka om snubbelfaktor, eller typ, linda in sig i alla sladdar under natten, men det har gått förhållandevis, bra.

Jag fick snabbinstruktioner däruppe, och om den börjar larma, säger kirurgen, så stänger du den slangen, slå av apparaten och starta upp, om den ska tömmas, gör du så här, och sedan så där…blablabla. Men det kommer säkert inte att hända, avslutade han.

När vi käkat middag, var det nåt plötsligt ett nytt ljud i vårt hus, tog en stund innan vi lokaliserat det till väskan, den larmade. Nå, Nicco fick assistera och hon fick igång den igen, och den har funkat så här långt, och inte har jag snavat på den heller, tur 😀

Nicco har fått ta mammas/mormors gamla tv bänk, en låg, vit sak som matchar hennes sminkbord. Nu ville hon ha något på väggen…nån typ av hylla. Vi åkte på Jysk igår kväll, men jag var den enda som hittade nåt som jag ska ha i köket, ett litet vitt vitrinskåp, som ska hänga på väggen.

Sen kom jag på att hon kunde få ta en vit tavellist som jag inhandlat för säkert 2 år sedan. Jag såg den framför mig, liggandes i källaren, för den blev aldrig upphängd. Men då vi började prata om den igår, så kunde jag inte riktigt fatta vart jag skulle leta efter den. Men slanten föll ner, till slut, vi använder den ju själva, den sitter i matrummet, ovanför den låga skänken, jojo.

Får väl fixa en ny då. Samt en hylla med vita plan….vart jag nu kan tänkas kunna hitta det. Expo kanske kan leverera, eller MIO.

Snart dagas att leta efter nya vinterskor också, jag vill ha halkfria sådana, undrar vart jag ska leta då, hm…jag kanske ska googla på saken. Man ska ju absolut bli skeptisk då man hittar skor med inbyggda broddar, för det borde innebära att skon i sig, inte alls är så säker då det blir halkigt. Jag hade ju såna ifjol, och dom åkte i soporna. Nu får det bli nytt, dom ska vara enkla, sköna, varma och som sagt, stå emot halkan, och gärna blötan också. En riktig universal sko…vore toppen 😀

Ha det gott, allihop!

Jag visste det…

Av Maria Lundmark Hällsten, 17 november 2014 kl 11:26, 4 kommentarer

Ja det var som jag trodde, inte skulle katterna lämna dörren i fred, jag hörde ett krafsande och puttande, gick in i matrummet med kameran och vem dyker upp…Enya, ivrig på att komma in:

Nå nu är då dörren på plats igen så det spelar nog inte så stor roll hur mycket dom puffar, stånkar och kör på, den där dörren får dom inte loss…tror jag.

Jag blev uppringd av spec. läkaren från Lycksele igår, vid middagstid. Hon ska skicka en remiss för att göra ett ultraljud på hjärtat, sedan ska jag i december, gå på ett informationsmöte i Lycksele, om kommande operation och vad man ger sig in på, dessutom ska hon konferera med ännu en kirurg, som ska ge klartecken, och sedan är det bara att köra på…har man tur kanske det blir av i januari 😀

Vi gjorde inte så mycket mer igår, sedvanliga promenader med Winstone, diska och laga mat. Winstone testade solbrillor för stundande sommar, eller nja, tror inte han var så sugen på att ha några på sig:

Idag, på morgonen skjutsade jag upp Nicco till tandläkaren och sedan blev det bråttom, hem och hämta väska och sedan släppa av henne på busstation, hon hade 7 minuter tillgodo, tandläkaren tog längre tid på sig än vad han brukar, men det gick ju vägen, i alla fall.

Och nu har vår dator fått frispel…den gör som den vill, typ, visar dom sidor den tycker, harvar på i sin takt, så nu ska det bli kul att se om jag kommer in och kan lägga ut bloggen. Önskar er alla en fin måndag!

Etikett: väska

Lätt kaotiskt, men…

Vad var det för äcklig liten…

Den där, med eget liv

Nu VET jag…

Lördagsblandning

Sally has landed

Helt nykter, men ändå…

Låga varv

Teknikens under, med snubbelfaktor

Jag visste det…

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se