Etikett: telefon

3 nissar eller var det 3 män?

Av Maria Lundmark Hällsten, 6 januari 2020 kl 12:32, Bli först att kommentera

Idag ska det då vara den där speciella dagen då dom tre nissarna kom med presenter till det lilla barnet. Jaja, jag vet, dom var inga nissar, dom var män, och barnet var Jesusbarnet.

Så här säger wikipedia och jag citerar: ”Trettondedagen firas bland kristna till åminnelse av uppenbarelsen av Jesus som Guds son genom hans födelse, genom hans Kristi dop, genom hans första underverk (vinundret i Kana) och uppenbarelsen genom Betlehemsstjärnan för de tre vise männen.

Detta tema har inom västlig kristendom kommit att överskuggas av de tre vise männen, som skall ha kommit till Jesus med guld, rökelse och myrra.” slutcitat

Idag är det i alla fall en vecka kvar innan nissarna åker ner i källaren igen. Fast sanningen att säga har jag bara 2 stycken framme, en hänger på balkongen däruppe och den plockar jag ner idag, och en sitter ovanför dörröppningen i köket, och den kan få komma ner idag, den med.

Bengt blev av med tomte luvan lagom till nyår, då han fick en partyhatt istället:

Igår fyllde en granne från lägenhetstiden, 80 jämna år. Jag skickade en hälsning till henne via mms och till hennes man, då jag vet att hon inte är en större, mobilanvändare. Fick hennes nummer till svar och skickade samma mms till det numret.

Kom mig på jobbet och det plingade till i mobilen.

Hahaaa…han hade gett mig fel nummer och nån stackars 20 årig skelleftebo, hade fått grattis hälsningen. Nå, han eller hon tog det då med ro 😀

Mobil är lika med telefon och apropå telefon så dök detta klipp upp, och visst går tiden fort. Känns ändå inte alltför längesedan vi hade dessa telefoner, men uppenbarligen tillräckligt längesedan för att ungdomar idag, inte vet vad det är.

Älskar att dom lyfter luren och lägger på, hela tiden, då dom tror att det är så man startar den 😀

Åkte en liten omväg hem från jobbet igår och fotade detta, som jag inte visste fanns:

Fick veta tidigare på dagen att det är Umevatoriet som ska öppna där och om jag förstått det rätt ska man sedan kunna gå in i denna lysande glob och kolla in rymden med alla stjärnor och planeter…coolt!

Ha en fin trettondag, allihop!

Nä jag kaxar inte!

Av Maria Lundmark Hällsten, 23 december 2019 kl 09:27, 2 kommentarer

Hämtade upp kusin Anna igår eftermmiddag, och drog till mamma som bjöd på kaffe. Prat om svunna tider, vad som varit och vad som komma skall.

Många har frågat hur det kan komma sig att jag kommer ihåg så mycket från det man var barn. Och tyvärr, jag vet ju inte varför, och har nog alltid tänkt att ALLA kommer väl ihåg, fast nä, tydligen inte 😀

Tror att det var just Anna, som nån gång frågade mig hur, jag kom ihåg saker, om det var med bilder i huvudet. Ja, det är så jag minns men är det inte på det viset, alla minns? Jag vet ju inte?

När jag tänker tillbaka, på fikat igår, till exempel, så sitter jag ju där, mamma framför och Anna vid sidan om. Jag ser kakfatet, termosen, ljusen på bordet och så vidare. Men hur är det för er andra, nu är jag nyfiken, på riktigt?

För ibland kan jag ju fundera varför vissa saker bara finns där, grejer som egentligen inte, har nån specifik betydelse, alltså att det var häpnadsväckande, superkul, jätte tragiskt, nä, jag gick bara och köpte mjölk, och där satt hon i kassan. Varför kommer jag ihåg det?

Vet en gång vi satt och pratade, jag och en bekant, och hon hade varit ut på middag, vi diskuterade nåt om det, och jag frågade vem som hade varit med, men det kom hon inte ihåg, och jag blev jätte snopen, för jag vet, att jag undrade hur man inte kunde komma ihåg det, ser hon inte bilden framför sig på vem som sitter där.

Jaja, nu ska jag inte heller bli eller låta kaxig, det finns saker som inte jag heller kommer ihåg, faktiskt 😀 Det var mer, HUR, man minns, inte VAD man minns, som jag undrar över 😀

Och har man Facebook, så finns minnen även där, detta hände den 23/12 2016 och jag citerar:

”Visst kan man få lätt panik då man startar bilen, för att få upp lite värme, smäller igen dörren för att springa in och hämta glasögonen och då man kommer ut, har bilen bestämt sig för att låsa dig ute.

Och inte nog med det, bägge bilnycklarna sitter på samma knippa (och anledningen till det är att ibland funkar den ena nyckeln, och ibland den andra). Nåja, nån däruppe tyckte väl att det räckte med att ge mig en pulshöjare, en dörr lämnades olåst, på passagerarsidan, PUH!!!

Och hädanefter kommer inte bägge nycklarna att sitta på samma knippa, jag vet inte heller om jag tänker starta bilen igen, och lämna den, oövervakad!” slutciterat

Efter en trevlig fika, åkte jag hem, laga middag, och sedan iväg igen. Hade lite julklappsutdelningar, och kom hem först vid halvtio och då fastnade jag i telefon med diverse jobbrelaterade saker, Nicco ringde i kolatillverkningen (hon skulle koka lakritskola för första gången), det poppade upp sms och annat, så det kändes som om det blev halv mycket, ett tag där.

Kom i alla fall ihåg skinkan som jag kokat och ställt ut på bron, i kastrull med lock på, så den plockade jag in och har griljerat den nu, på morgonen. Och planerar i denna stund, att åka iväg och handla mat, innan jag går på ett jobbpass.

Önskar er alla en fin måndag, så här, dan före dopparedan! ps. bilden på Winstone är tagna den aktuella inläggs dagen, även om han ser likadan ut 😀 ds.

Nix pix, nu är det kört!

Av Maria Lundmark Hällsten, 13 december 2019 kl 11:36, Bli först att kommentera

Såg nåt konstigt i ögonvrån, igår, då jag stod i köket och förberedde mig för en promenad med Winstone. Jag var tvungen att kliva ett steg närmare fönstret. Där gick en kille med myrsteg, jag lovar, inte ens ena foten framför den andra, utan det gick verkligen i snigelfart.

Första tanken var att han hade nåt fel, kanske ramlat och skadat sig, men så påmindes jag om dagen dessförinnan, med isen och halkan. Så här såg det ut utanför oss:

Inte ett endaste gruskorn!!!

Jag kan säga att det finns inte ett gruskorn där idag heller, och jag undrar om jag kan stämma kommunen om jag halkar och bryter nåt ben? Om jag nu faktiskt har gjort vad jag har kunnat för att undvika att halka, jag har broddarna på skorna då jag går ut.

För dom har då verkligen inte, gjort vad dom har kunnat. Vi i det här huset är absolut inte dom enda som går förbi härute. Det är rätt så frekvent med både gående och cyklister. Nå, vi får se vad det blir, jag förstår ju att det är mycket jobb att sanda och hålla efter alla gator i Umeå, och nån gata, ska ju vara den sista att åtgärdas…tyvärr.

Jag som ondgjorde mig lite över telefonförsäljare igår, sen gick jag in och läste Helenas inlägg, som råkade handla om just det.

Nån som heter Björn, kommenterade hennes inlägg med en länk till nix, där man kan blocka/nixa alla telefonsäljare, vilket jag nu gjort, så enkelt och så skönt då det börjar fungera. Kan ta upp till 2 månader, stod det, men 2 månader är överkomligt, med tanke på hur länge dom hållit på att ringa.

Klicka på bilden om även ni, vill nixa…försäljning via telefon…NIX PIX, inte här, tack!

Lucia har vi idag, och det fanns en tid då jag var med i det årliga luciatåget. Tror jag blev vald 2 eller 3 gånger, till just Lucia, 2 i lokalen och nån gång på skolan. Men nån sångerska är jag inte, hahaa… Men jag gillade julfesterna som anordnades i lokalen på Mariehemsvägen 29.

Där var det filmvisning, fika och fiskdamm. Rätt många som kom på det där. Men idag, är det väl sällan nån som har tid att anordna julfest i föreningar. Nån ska ju hålla i alltihop, och ansvara över att det blir genomfört. Tror ingen vill ta sig den tiden. Synd, tycker jag!

Där nu mamma bor, ja, hon bor kvar i sin lägenhet på just 29:an, så kommer en utsänd från föreningen, med en julstjärna, till alla pensionärer som bor där. Mamma fick sin igår, jättefin, inte alls nån billig 39 kronors blomma. Glömde att fota den, lite speciella blad, lätt metallisk färg och formen på bladen var ovanliga.

Jag är impad över min julstjärna med, stor och grann…än så länge. Snart har den säkert gått sitt öde till mötes..jag och mina blommor ni vet, kommer inte överens. Så det är väl bäst att jag förevigar den, innan den är bladlös 😀

Gammbossen fyller år idag också, har grattat henne på FB, med denna bild:

Enbart för att hon inte är så överförtjust i alkohol, och jag brukar alltid retas om just fredagar, då är det legitimt att ta nåt på kvällen, hehee…och guess what, det är ju fredag idag.

Här en annan bild på henne och hennes hund Fiona, tagen i Vojmån, då vi var dit i somras och hälsade på:

Grattis Annika, på födelsedagen, hoppas du får en fin dag!

Och till er alla andra, önskar jag en trevlig Lucia!

Jag småler :)

Av Maria Lundmark Hällsten, 12 december 2019 kl 08:26, 2 kommentarer

Är med i en panel på nätet, där man titt som tätt, svarar på olika frågor och sen får man belöning i form av poäng som man byter in mot presentkort, biobiljetter eller trisslotter.

Fick en 15 minuters enkät nu på morgonen som jag satt och besvarade. Den handlade om Svenska kyrkan och jag var tvungen att skratta lite, för mig själv.
Jag upplever mig som aningens skeptisk i mina svar. Har aldrig hört talas om, hade jag ingen aning om, nä det vet jag inte, hm???

Och då kommer frågan: Är du konfirmerad? Mitt svar: Nej! Mera frågor med svävande svar, sen kommer: Är du religiös? Mitt svar: Nej! Frågorna fortsätter och sen kommer: Är du med i Svenska kyrkan? Mitt svar: Ja

Det är då, jag undrar över mina svar och varför jag egentligen är med där. Kan vara för att jag varit det sedan födseln, och sedan har det bara fortsatt att vara så. Eller man kan nästan jämföra det med den fasta telefonin 😀

Nej, jag tänker inte förlita mig på mobilen, man vet aldrig om man har täckning. Så lät jag, för 6-7 år sedan. Vi har fortfarande fast telefoni men telefonen slutade funka för 2 år sedan, alltså…hahaa, vi är knäpp på riktigt.

Till mitt försvar så tror jag, jag vet inte, men, det vi betalar för den fasta telefonin, är inbakat i nåt annat som vi har,och därför är den inte uppsagd. Vi skulle ju därför kunna köpa ny telefon, men mjae, det är lika skönt att slippa en lur till, det numret skulle förmodligen ändå bara användas av telefonförsäljare.

Men visst är det många av oss som gör som vi alltid gjort, det känns väl tryggast. Sen kommer den dagen då vi blir tvingade att ändra på något, det går ett tag och sedan har man nästan glömt bort, hur det var. Och kommer du ihåg det, så är det oftast med ett leende på läpparna och en stilla undran, hur man kunde tycka att det var bra, då allt är så mycket bättre idag.

Apropå kyrkan, så var det en som la ut på en köp och sälj sida på FB, att han ville köpa en kyrka. Gissa om det kliade i mina fingrar, att slänga iväg en mycket ovidkommande kommentar, hehee…Finns ju en kyrka mitt emot oss, till salu 😀 Fast ska jag vara tråkig, så tror jag att han menade en julkyrka att ha i fönstret.

Och då jag skrev det så kom jag på att jag tagit fram en sådan och burit upp den till övre delen av huset, men jag har inte plockat upp den ur kartongen. Hm, kan jag ju kanske göra idag då, ledig som man är.

Hoppas på en bra dag, för er alla, och håll er på benen, jag gissar att det är halkigt ute. Och får ni sladd, så kommer ni ihåg att frikoppla och styra i vägens riktning 😀 Ett ps. bilderna som inte tillhör mig, är alltid klickbara för att komma till sidan jag lånat dom ifrån ds.

Detta är er kapten som talar!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 11 oktober 2019 kl 10:04, Bli först att kommentera

Letade efter ett datum, i min blogg och föll över dessa rader, minns ju till och med ringsignalen, haha…saknar den 😀

Detta var då skriver i juni 2009, men hade hänt några år, dessförinnan, och nu citerar jag:

”Precis lika (nja med lätt överdrift), skrämmande låter min mobiltelefon då den ringer. Det låter inte bara högt utan det är dessutom en flygkapten som pratar. Det är inte bara jag som rycker till då den ringer, även människor i närheten.

Jag jobbade ute vid ryska huset tidigare, villan som ligger ute vid flyget, och jag hade lagt ifrån mig mobilen på mitt skrivbord för att gå ut och röka. Min chef satt på sitt kontor. Det går en stund sedan öppnas dörren och där står chefen med min talande mobil mellan fingrarna och han ser helt förskräckt ut. Sen sa han att han suttit där i godan ro och helt plötsligt börjar det prata inne på mitt rum med en hög röst, han hade flyttat sin stol och lutat sig framåt för att se vad stackarn det var som pratade men han såg inte till någon. Jag kunde riktigt se hur han såg ut.

Apropå telefonerna. Det kom in 2 kunder på samma kontor och ville boka in en tid med chefen, som inte var där just då. Jag ringde hem till honom och hans fru svarade. Ja hon skulle springa upp och hämta honom, jag sitter kvar i luren och plötsligt börjar det flåsa och böka i luren, jag rynkar ihop ögonbrynen och fattar ingenting, jag hör springande steg och till sist säger hans fru – hördes det konstigt? Ja sa jag.

Ja det var hunden som tagit den bärbara telefonen och sprungit iväg med den. Inte underligt att det lät konstigt i luren.” Slutcitat

Detta kollage kom upp som 2 års minne idag och det passar väl bra, på tal om telefoner <3

Lite roligt var det dessutom att jag precis, innan jag åkte hem från jobbet igår, hade pratat om just ryska villan, och den var omnämnd här 😀

Ramlade över följande då jag nu skulle se om jag kunde hitta den där kaptenen, haha, ojoj!

The Best and Worst Airline Captain Announcements Ever

A plane was taking off from New York Airport. After it reached a cruising altitude, the captain made an announcement over the intercom, “Ladies and gentlemen, this is your captain speaking. Welcome to Flight Number 123, non-stop from New York to Los Angeles. The weather ahead is good and, therefore, we should have smooth and uneventful flight. Now sit back and relax – OH, MY GOD!”

Silence followed and after a few minutes, the captain came back on the intercom and said, “Ladies and Gentlemen I am so sorry if I scared you earlier; but, while I was talking, the flight attendant brought me a cup of coffee and spilled the hot coffee in my lap.

You should see the front of my pants!” A passenger in Economy said, That’s nothing. He should see the back of mine!”

Idag ska jag ta med mamma på fredags handling, sen ska jag själv kolla in öl hyllan hos Bo-Lage, passa på att hämta ut mina nya glasögon, städa lite och förbereda för en mindre middagsbjudning imorgon. Älgskav hade jag tänkt mig, men har inte klurat ut vad jag ska ha till den…pressad potatis, eller, i pitabröd, eller med, njae, ska klura på den.

Hoppas på en bra dag för er alla! Kolla in det högra trädet, annorlunda lutning, för många hundar som sparkat på det, eller vad ska vi tro? 😀

Skrattade så jag började må illa…for real!

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 september 2019 kl 10:30, Bli först att kommentera

Long time ago, vi bodde på Näckrosvägen, jag gissar att Nicco var runt 8-9 år…ish. Och följande utspelade sig:

”Hon skulle gå över till en kompis och tänkte ringa till mig och säga det. Hon plockar upp luren i sitt rum, inte mobil, det har hon inte, utan luren till den fasta telefonin, och ringer, då sätter min mobil igång att ringa ute i hallen. Nicco lägger på, för att skynda sig att svara i mobilen, men hinner ju förstås inte dit.

Hon går tillbaka och upprepar samma sak, ringer till mig, mobilen sätter igång, hon springer för att svara och svär tyst över att människan som tydligen försöker ringa mig, lägger på, så fort hon rundar hörnet. Nå, då kommer hon på, att det är hon som ringer…ju :O

Så då, för att meddela mig om att hon är borta, skriver hon en lapp som hon sätter på utsidan dörren: Jag är hos XXX och dörren är olåst!”

Japp, Nicco kunde, hon med 😀

I detta nu är hon Georgo och två kompisar på tatueringsmässa i Skellefteå, drack förmodligen nån öl igår och skickade en bild på en tatuering hon gjort:

Nå, den var ju inte så farlig, det är 3 samiska gudinnor. Fast jag höjde ett varningens finger, att dricka öl och vara på ett sånt ställe, kan, om man ha otur, sluta med nåt mycket större…på fel plats, hahaa…

Apropå finger. så såg jag detta klipp igår, vilken förvirring 😀

Vi slutade gårdags kvällen med att sitta och titta på roliga klipp från ”just to laugh”, och jag skrattade faktiskt från början till slut och så mycket att jag nästan började må illa…då är det…illa 😀 Om ni vill kan ni se vad vi såg, här:

Ikväll blir det utgång med musik, så najs. Funderade nu på vårt disträa släkte och måste komma ihåg att skicka taxin till typ, Ullas, för hit lär dom inte komma sig 😀

Ha en fin dag, allihop!

5-7-0-5, But there’s no reply!

Av Maria Lundmark Hällsten, 30 augusti 2019 kl 17:47, Bli först att kommentera

250 minuter, lite drygt, eller 4 timmar och 15 minuter, är den tid jag spenderat i telefonen idag:

Till detta kommer sedan 2 samtal med Åke och 1 med min mamma, så lägg till en kvart på det jag skrev först…ojoj.

Fast under den tiden i luren har jag gett bort ett soffbord som är upphämtat, vattnat blommorna och tagit bort fula blad på dom samma, rensat mattor på hundhår, slagit igång torktumlare och hängt upp tvätt. Knipsat av en blomma däruppe och satt i vas härnere för att den ska rota sig, käkat lunch och druckit en hel termos kaffe. Jojo! 😀

Efter samtal tog jag en tur till Bo-Lage, sen fortsatte jag till Blomsterlandet och införskaffade planteringsjord till Aroniabusken, jag införskaffade på Smultronstället igår, och den är nu planterad:

Och sedan blev det middagsgöra och där är anledningen till mitt något sena, inlägg idag 😀

Nu ska jag fram med snabeldragaren, om en stund kommer en tjej och ska provsitta fåtöljen jag lagt ut på annons och efter det, gör jag helg, på riktigt.

Ha en fin fredag, allihop!

Ja eller nej, det är frågan?

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 augusti 2019 kl 08:30, Bli först att kommentera

Ofta då man ringer myndigheter eller andra såna där specifika ställen, som försäkringsbolag eller mobiloperatörer, så får man i luren veta att man kanske blir uppringd efter samtalet för att ge betyg om hur man upplevde servicen.

Nu undrar jag hur det fungerar, egentligen. Det borde ju rimligtvis vara en slumpgenerator som väljer ut vilka som blir uppringda. Och om så är fallet, så vill jag att dom även delar ut ett pris, till alla som blir det…så där, för att man blev utvald, och för att man vill ha nåt för besväret.

Varför jag propsar på det är för att jag ALLTID blir uppringd, förutom dom få gångerna då jag är lätt sarkastisk, eller smått irriterad, då är det tyst i luren.

Därav min undran…hur kan det komma sig att jag blir uppringd då jag är vänlig, tacksam, lågmäld, ja, ni fattar. Men inte då jag är förbajad, hm, konstigt. Ett svar skulle ju kunna vara att dom, faktiskt väljer, vilka som blir uppringda.

Aha, mhum, nej den där lät inte så pigg och glad, snarare småilsk, nopp, där trycker vi på den röda knappen!

Åh, där fick vi ett tack ska du ha, oj vad bra, det blir grön knapp på den!

Detta hände mig igår. Jag har som sagt var, varit sjukskriven i 3 månader, givetvis gjorde jag en anmälan till AFA, sen har jag inte hört en bokstav därifrån.
Jag har loggat in på mitt konto och 75% av gångerna har det stått att informationen inte går att nå, just nu, och dom andra 25% så har jag kunnat läsa att dom fått in dokument i början av juni, men sen, som sagt…nada!

Då ringde jag dit igår och lät säkert sarkastisk, även om det inte var min mening. Men jag undrade vart det hade hängt sig. Dom säger då, att dom inte fått in uppgifter från min arbetsgivare, och att dom försökt ringa. Och jag tycker det är jättekonstigt, men ok, säger jag, det har ju varit semester för allihop.

Jag blev inte utvald att få bli uppringd, hm?

Min arbetsgivare har inte fått samtal från dom, får jag veta, men hon ringer upp dom, får 2 frågor, besvarade på 10 sekunder, idag fick jag mejl om utbetalning…tjopp tjopp. Så visst fasen mal dom där papperskvarnarna långsamt,och ibland snabbt som en trimmad makuleringsmaskin.

Ha en fin dag, allihop!

Får en tacka eller var det lamm?

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 maj 2019 kl 10:29, Bli först att kommentera

Oj så retfullt det är då man inte får veta på ett ungefär, när man ska bli uppringd från sjukvården. Har ju en väldigt dålig erfarenhet av det, sen tidigare. Ni vet, det där hålet i magen, som blev, av för sena insatser.

Den läkaren då, ringde mig fredagskväll klockan 19, och beklagade att jag inte kunde komma på grund av den sena timmen utan jag fick komma på måndag istället. Med facit i hand, så hade jag fått komma på fredagen så hade jag inte behövt riskera mitt liv, men men, shit happens, det gick ju bra ändå, till slut 😀

Nå, nu, den här gången, handlade det om min eventuella framtid, jobba eller inte jobba. Och jag satt snällt hemma och väntade, och väntade och väntade. Till slut ringer han och då hade jag nog hunnit räkna ut att dom aldrig ringer på morgonen, eftersom dom då har andra samtal och sedan patienter irl.

Jag blir fortsatt sjukskriven till den 14/6 och den dagen har jag, hör och häpna, tid på handkirurgen. Mjo, jag försökte ringa dit, men den gubben gick inte, telefontiderna är slut jaha, ringer nästa dag, strax efter 8, våra telefontider är… jo jag vet, dom började för 20 minuter sedan så…

Nä, det var bara att ge upp och skriva dit istället. Jag frågar vart jag ligger i remiss högen. Får svar på fem minuter, det är 3 månaders väntetid. Jag sliter mitt hår, fattar inte hur man prioriterar. Jag skriver igen och säger att det jag eventuellt ska göra, kan inte ta mer än 10 minuter och jag fattar att det är fler än jag som vill komma dit, men jag har också ett jobb, och är det inte bättre att få ut mig i jobb igen, än att jag ska behöva gå hemma flera månader. Avslutar med att jag kan komma när som, vid återbud eller för all del, kläm in mig mellan två besök.

Får svar efter drygt en timme, och se, nu fick jag en tid. Blev så glad att jag hade tänkt svara och visa min tacksamhet men jag lägger band på mig själv, tror inte att det är det man ska använda mina vårdkontakter till, så jag får väl tacka här istället. Tack och tack, tummen upp! Ouch, tummen ja, den ska vi inte röra mer än nödvändigt. 😀

Och apropå tack eller tacka, så kommer vi in på får och kanske lamm. Såg det här klippet och det var väl kul, en som tror att hon är en hund 😀

Och nu då, apropå kul, här får ni lite mer roliga saker att se på:

Önskar er alla en fin lördag!

Tummen sitter kvar jusepass!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 2 maj 2019 kl 12:36, 2 kommentarer

Hade frukostbesök idag…

Blogg Helena var här och tjopp tjopp så hade nästan 3½ timme passerat 😀

Vi är verkligen kaffevänner/fika friends, och pratar ytterst sällan med varandra på telefon. Ibland blir det nåt mejl, men den mesta tiden vi pratar och då menar jag pratar, det är in real life.

Och det roliga är, att vi inte riktigt har koll ändå…sa jag det förra gången…visst har jag bloggat om det…jo men det läste jag…men…ja och så där kan det låta, men vi reder ändå snabbt ut vart vi är och vad som varit, och det är ju huvudsaken 😀

Nu är det lunch dags för min del och sedan en till promenad med hunden, ute temperaturen är i detta nu, 4,4 grader och det blir kanske en tjocktröja under jackan, och ett par vantar på det. Konstigt med försommar väder i april och aprilväder i maj, eller vad säger ni?

Ska sedan till arbetsterapeuten, jojo, nu håller min tumme på säga upp sig, och armbågen med. Ska bli roligt att höra om det blir att kapa av armen jämns med armhålan eller om det bara blir nåt typ av stödskena, eller inget alls. Jag kanske får leva med konstant smärta och att vakna 1 gång i timmen i tron att armen gått av, eller att tummen inte sitter där längre, fast i själva verket har den låst sig…knäppt!

Jaja, vad gör det om hundra år!

Önskar er alla en trevlig torsdag, och avslutar med ett litet tips!

Etikett: telefon

3 nissar eller var det 3 män?

Nä jag kaxar inte!

Nix pix, nu är det kört!

Jag småler :)

Detta är er kapten som talar!!!

Skrattade så jag började må illa…for real!

5-7-0-5, But there’s no reply!

Ja eller nej, det är frågan?

Får en tacka eller var det lamm?

Tummen sitter kvar jusepass!!!

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se