Etikett: storstugan

När i hela…friden, inträffar det?

Av , , Bli först att kommentera 10

Nu har Åke planterat ett träd på gården:

78257608_10157626514151585_2417842244326260736_oEller så är det nog högst tillfälligt och när jag ser den så tänker jag att han får kapa översta delen, den ser lite väl ynklig ut, där på toppen. Och sen ska det givetvis dit lite belysning.

Jag var sugen på gamla, kulörta lampor, såna där stora saker som min farmor hade i deras lilla julgran ute på gården. Det väcktes lite minnen då jag såg den här granen. Men samtidigt vet jag inte…även om jag älskade jularna hemma hos farmor och farfar, så vet jag inte om jag älskar dom där flerfärgade lamporna, just till jul, hm…

Här julade vi i storstugan/Lainejaurudden innan vi åkte vidare till farfars, Västra Lainejaur/Mårken, en resa på 3 kilometer, jag gillade fransar även på den tiden 😀

Skanning_20191128 (6)Och här, hemma hos farmor och farfar, vid 2 olika tillfällen:

Skanning_20191128 (5) Skanning_20191128 (7) Skanning_20191128Den där sista bilden minns jag inte, däremot den där orangutangen, som fick hänga med, överallt, i loved it!

Skulle beställa lite grejs från Apotea igår och döm om min förvåning då jag hittar både behepan/betolvidon och Niferex:

Skärmklipp 2019-11-27 11.50.15 Skärmklipp 2019-11-27 11.50.28
Det är nämligen dom 2 preparaten jag fått på recept, att knapra på och har gjort i x antal år:

77110895_10157626512686585_8545632378003914752_o 78832613_10157626513101585_680877355798888448_o

Men, döm om min förvåning då det är billigare att beställa på Apotea än att ta ut på recept???

Det jag fick betala på Apoteket är 143:- för Niferex och 71:- för det andra, lägg dessutom till resväg till och från Apotek, samt min tid…kontra klick klick på datorn och tjong i brevlådan, fraktfritt.

Även om det är kampanj på det där så är deras ordinarie priser ändå lägre, sjukt!

Nämen nu kanske man skulle göra nåt, fixa lunch kanske, undrar om jag ska rota lite i julgardinerna också, så man inte behöver greja med allt, på en och samma dag.

Avslutar med ett citat från vägens hjältar som stod på i bakgrunden igår kväll, (fattar inte hur och varför jag hör sånt här och det fastnar i hjärnan, jag är inte ens intresserad av teven och dom där programmen).

”Värst är trafiken på fredagseftermiddag före helgen!”

Och jag undrar, givetvis, när nån gång i verkligheten, den där fredags eftermiddagen, infaller EFTER, en helg??? 😀

Huset tippade :O

Av , , Bli först att kommentera 15

Det blev inte så mycket uteliv igår då jag hittade på att vi kanske skulle bjuda hem några på middag. Jan A och Ingegerd var på, så jag åkte iväg och köpte hem några öl till maten.

70578791_10157434904916585_3671432460886867968_n Shoppade loss lite grönsaker, åkte hem och fixade ihop en tacogratäng, fördrink och planerade efterrätten, som fick bli en kaffeboll (läs chokladboll med extra kaffesmak) samt en irish fast med skotsk whisky som då egentligen, ska heta Gaelic coffee.

70632151_10157432956871585_2599167220873428992_nFick en cyklamen av paret Ahlbeck, och första gången ever, jag såg en cyklamen var då jag låg på BB och hade fått Theresé, augusti 1985. Och det var Tex, Åkes kompis back in the days, som köpte en sån blomma för att gratulera. Jag minns att jag gillade blomman, den såg jättekonstig ut, eller rolig, kanske man kan säga 😀

71167436_10157434904106585_8504464613960581120_nBlev som vanligt en del surr och prat, men det förklarar verkligen inte mina drömmar i natt. Så sjuka…jag var i Malå, på Lainejaurudden, där vi har stugan. Åkte en rutschkana ner till vår stuga, och här noterar vi att det INTE finns nån rutschkana i riktiga livet men i mina fantasier, uppenbarligen.

Det var dock ingen trevlig åktur utan jag åkte ner i lera upp till midjan, sedan hamnade jag i vattnet och simmade ut till storstugan, som plötsligt blivit placerad mitt i sjön, men där var det satt plastband runt ingången med en varning om att hålla sig undan, huset höll på sjunka.

Och den tippade över då jag trotsade varningen och klev upp på trappan. Ojoj!!! Vad vill denna dröm säga mig?

Hahaa…jag skulle aldrig ha skrivit att vårat hus förmodligen komma att försvinna i ett slukhål, när dom håller på med vägen här utanför, eller vad tror ni?

😀 Nä, nu ska jag göra vad jag trodde att vi skulle göra igår. Gå ut och få lite frisk luft, städa och dona på gården och bara låta det vara söndag.

Önskar er alla en bra dag!
2015-11-08 13.47.01

Vilket mörker!!!

Av , , Bli först att kommentera 12

Klockan 12 idag var det utlovat regn, så Theresé och Sally skulle ner och bada innan dess, och jag hakade på. Vi hann bara dit ner så kom dom första dropparna, typ, 1½ timme tidigare.

Efter det blev det åskknallar och några blixtar, nå, det behövs ju i alla fall, allt vatten som kommer. Åkes kvarglömda djuptallrik, blev halvfull på 30 minuter.
Det tråkiga är väl att man blir förpassad att sitta inomhus, eller ja, vi ryms under takutsprånget, där har vi 4 stolar, men då får det inte blåsa om du vill undvika att få vatten på dig.

Gårdags kvällen var fin, fast det var lite kyligare förstås, men skönt ändå att man får lite variation.

37635873_10156451721651585_8367720156700344320_nVi satt därute och pratade gamla minnen, och min pappa fanns med där. Uppe i storstugan finns det ju en potatiskällare, därnere slår man på vattenpumpen, eller hämtar upp matvaror om man använder den som skafferi.

Jag kommer inte ihåg vad han skulle ner dit och göra, men jag vet ”for a fact”, att trappan är livsfarligt brant, man rymmer inte en hel fot på trappstegen. Källarluckan sitter fast i ena hörnet med en kedja, för att den inte ska kunna tippa över på andra sidan.

Han kliver ner några steg, lägger av misstag handen på kedjan, med den följden att luckan kommer i 120 och smäller honom i skallen, och med dunder och brak faller han nerför trappan, luckan smäller igen och kvar på golvet låg bara hans armbandsklocka…tystnad!!!

falling-99177_1280Bild lånad här

Men sa Nicco, då jag berättade det där, hann han tända lampan då? Nej, du vet, lampan tänds automatiskt då man öppnar luckan så när den smällde igen, så slocknade den…totalt mörker, med andra ord.

Nå, det lät ju grymt men det gick bara bra, lite ont i skallen, möjligtvis men det hade kunnat sluta betydligt värre.

Hoppas på en bra dag, för er alla!
37646432_10156452755641585_4949690341075714048_n

Nu…helg! :D

Av , , Bli först att kommentera 10

Jag visste det…ännu en jobbarhelg avklarad och det gick fort som sjutton. Är nu ledig i två dagar, så detta är ”min” helg, typ. Lite sovmorgon hade jag, klev upp fem minuter innan larmet satte igång, 25 över 7, även om jag kunnat sova längre, så är jag en sån som gärna vill ha tid på morgonen…slöa, dricka kaffe, surfa runt lite innan jag sätter mig och skriver ett inlägg i bloggen. Och sedan får Winstone min fulla uppmärksamhet under en promenad.

2015-11-08 13.46.57 2015-11-08 13.46.59 2015-11-08 13.47.01

Vi pratade lite om hur det var att vara ung, att vara uppe halva nätterna och sedan sova halva dagen. Jo, det kunde vara kämpigt, då sommarlovet plötsligt var över och man skulle upp tidigt. Jag kunde aldrig riktigt köpa heller, att om man gick i säng i tid, så skulle man ha lättare att komma sig upp.
Jag var nog lite av en nattmänniska också, trivdes att sitta i mörkret och rita, skriva, kludda, lyssna på musik, fantasin och kreativiteten, var som störst under småtimmarna.

Jag och kusin Anna, intog storstugan, ett sommarlov, ett hus som ingen bodde i under sommaren, utan det var bara dusch och toa som alla använde där. Vi försökte oftast sova så länge som bara möjligt, men det fick man aldrig, det var ett evigt springande i dörren och tjoande på trappen.

En kväll, smidde vi stora planer, nu skulle vi ge igen, och väcka mina föräldrar i ottan. Och för att klara av att vara vaken den tiden på morgonen…6, så fick vi inte somna, utan vi satt uppe hela natten, det sved i ögonen, John Blund hade uppenbarligen tömt ett helt jäkla flak med sand, rätt i ögonen på oss, så vi pinades, dom sista 2 timmarna. Men sen…

In på lon, där dom sov, upp med dörren och sen börja vi slamra med kastruller och makaronpaket. Mina föräldrar bidrog inte med den bestörtning och upprördhet, som vi hade tänkt oss. Nej, mamma kikade fram under täcket och undrade bara vad vi höll på med, och varför skulle vi koka makaroner på morgonen, varför inte äta frukost istället…typ. Där fick vi för den ”geigenmissionen”. Och sedan gick vi och la oss..och somnade förstås.

Önskar er alla en trivsam måndag!

Minions-Pictures-minions

Din kontakt och min kontakt, och …

Av , , Bli först att kommentera 9

Guten morgen, skrev hon som varit vaken i en halvtimme redan, och har hunnit koka kaffe, surfat runt lite och nu laddar inför en arbetsdag.

Nere i bastun avhandlades ett ämne om kontakt…mobiler ni vet och hur lättillgänglig vi gjort oss, och inte bara det, utan även vant oss vid något man knappt kan vara utan.

Jag berättade om då man var barn och upp till vuxen ålder, ni vet, perioden innan alla nu hade en mobil, då vi var i stugan. Där fanns en fast telefon i storstugan, centralplatsen över vårat lilla stugsamhälle, huset som vi bara använde på vintern, men där dusch och toalett fanns. Och en annan fast telefon på lon, mamma och pappas sommarstuga.

Så råkade man nu vara inne i storstugan i ett ärende och telefonen ringde så var det att svara, och sedan försöka lokalisera personen som eftersöktes, dessutom var det oftast lite bråttom, rikssamtal ni vet, det var inga billiga saker.

Ut på bron, busvissla åt det håll man såg en människa i rörelse, teckna om den personen nu visste vart den andre höll hus, visslingen vidarebefordrades och det vinkades hej vilt, men vi lyckades nästa alltjämt, inte behövdes det några mobiler.

Samma system användes då det vankades kaffe uppe vid grillen eller någon skulle bjuda på middag och det skulle sammankallas till bords…ett bra sätt att upprätthålla kontakt med varandra. Och med tanke på the topic of today, så bjuder jag på en liten snutt, hittad på youtube…om en telefon, en smart sådan:

Och avslutar med att tacka Bella, en tjej jag träffat vid tre tillfällen och som skickade ett par örhängen, med sin mamma, till hon…där i Umeå, som gillar döskallar, hahaa, det är bra att hon har koll 😀

010

Önskar er alla en fin lördag!

 

Och inte visste han vart dom var, inte vi heller

Av , , Bli först att kommentera 10

Nu har vi fått in myggfönster i 3 rum…gradantalet i vårt sovrum…24.4, så det är bättre. Nackdelen är väl allt ljud. Vi satt igår kväll, jag, Åke och Nicco och skulle se några roliga klipp, plötsligt hörs ett hoande, både Nicco och jag tittar på varandra och funderar…kom det där från klippet, frågade hon…och om det inte gjorde det så blir jag ju lite rädd.

Så hördes mer ljud och hej och hå, det var Brälla, Lena och Tova som stod här utanför. Dom kom in och vi bläddrade i gammalt fotoalbum och kollade in nostalgiboken om godis och glass, mycket att diskutera om, i den.

Egna minnen, bilder och smaker. Lena undrade om vi kom ihåg en glass som var en tärning som man åt med sked, nä, ingen kom ihåg den, men jag hittade den i boken, idag:

001 002 003 005

Dom snackade om midsommarfirande i Trehörningsjö, inget jag hann med att göra, jag var för ung 😀 Och sedan fick vi Theresé så då vart det aldrig läge, däremot vet jag en kille från Malå, som skulle vara busschaufför en midsommarafton, och hade en full lastad buss med destination, Trehörningsjö…dom kom aldrig fram, han hittade inte dit, haha, det tyckte jag nästan var humor, men bara nästan 🙂

Däremot blev jag påmind av Åke, tidigare under dagen, om två rymlingar, en 13 år och den andra 15. Jaja, jag erkänner, 13 åringen var jag och den äldre, min kusin Anna. Vi var i stugan i Malå och hade fått veta att det var Storhelga i Norsjö. Jerry Williams skulle uppträda och tivoli var det.

Vi bad om att få åka dit, men det var ingen som hade tid att skjutsa dit oss, heller, ungefär 7 mil, enkel väg. Vi gjorde som så många andra, tjatade, gnatade och gnällde, till slut, sa jag, jaha, men då far vi ändå, själv…ja gör det, sa min pappa, som måste ha varit tillfälligt sinnesförvirrad om han trodde att vi inte skulle göra precis det.

Vi liftade dit, till Norsjö, sen letade vi i säkert två timmar efter festplatsen, vi hörde ljuden, men vi fann inte ut vart själva festligheterna höll till. Vi fick faktiskt ge upp, och lifta tillbaka, det var inte lätt, lite trafik, och sent på kvällen, närmare natt till och med, men till sist stannade en lång-Mercedes, och vi fick åka in till Malå.

Klockan var nog närmare 3 på natten då vi landade på torget i Malå, ”bara” 1,3 mil kvar till stugan. Vi fick bita i det sura äpplet och ringa hem, från en telefonkiosk. På den tiden fanns en fast telefon i storstugan och på somrarna bodde inte mina föräldrar där, utan på lon, 50 meter bort, men min morbror Assar, var på besök och han svarade.

Överlycklig att vi hörde av oss, det hade ju varit kalabalik där, vi var borta, spårlöst och ingen hade tydligen fattat att vi gjort precis det vi sa att vi skulle göra. Han kom och hämtade upp oss…mamma var inte glad (konstigt) och pappa fick minsann höra av mig, att det faktiskt var HAN, som sagt, jamen far då, och då gjorde vi ju det…hahaa…bra att ha någon att skylla på, eller.

Dagen efter, fick vi äran att åka med Assar, till storhelga i Norsjö, och han hittade dit vi skulle och vi fick se Jerry Williams, det ni 😀

Önskar er alla en fin lördag!

 

 

Tebax…igen

Av , , 10 kommentarer 7

Back in town…Åke nämnde något om att Nicco skulle kunna köra moppe hem och givetvis, har han sagt det så. Hon startade vid 13.30 och vi, nästan en timme senare. Vi hann ikapp henne i Åmsele, (då hade hon kört ca 13 mil) där hon var in på affären och provianterade, och det var ju tur, det var som dags att fylla på lite olja.

Vi var framme i Umeå 19.10 och hon kom 40 minuter senare…ja, så är det, vår buss går just för tillfället inte fortare än så. Hon var rätt så frusen, stel och less på moppen då hon klev in genom dörren, men nöjd över att hon faktiskt gjort det 🙂

I förrgår hade vi så jädrans varmt däruppe så jag kände mig tvungen att ta årets första och förmodligen sista, bad i sjön. Det var inte så farligt kallt som jag trott, men skönast är ju då man kliver upp och får vara nedkyld en stund.

Vi målade foderbrädorna och satte upp lite saker inne i stugan:

049 050 051 052 053 057Och det hjälps inte, då man sitter vid köksbordet så skulle man kunna tro att vi sitter i en båt:

054 055

Nästa sväng får det kanske bli med en bäddsoffa i bagaget och 3 nya utelampor. Det händer i alla fall nåt, om än lite i taget.

Sen gjorde vi ju den där lilla utflykten upp på två berg som ligger vid udden, där vi har stugan, det är verkligen mäktigt då man står därunder och vingarna svischar förbi. Uppe på Storlien, där dom hade gruvan för några sedan, har man jättefin utsikt över Lainejaur sjön, och klumpen ni kan skåda där i mitten av bilen, är just udden, där vi håller hus då vi är där uppe:

043

På andra berget, skulle man kanske ha kunnat se mammas hemställe, om det varit ljusare, men det finns en viss risk att det vuxit igen så mycket att man inte kan se det längre:

014 026

Och jag avslutar med en bild på lon (där mamma bor på sommaren) och en på storstugan (dit hon flyttade som 15 åring och utsikten ner till vår/våra stugor:

060 061

059

Känns återigen skönt att vara hemma igen och nu blir vi här ett tag. Önskar er alla en fin onsdag!

Varsch jer du?

Av , , 2 kommentarer 8

 

När man pratar om tiderna som var förr så förs man automatiskt back to memory lane, vet inte riktigt hur man säger det på svenska, minnenas väg/gata, nå. Saker poppar upp, dofter, händelser, kompisar man hade och vad man gjorde.
Annica och hennes familj, som jag skrev om igår, hade ju en sommarstuga en bit utanför stan. Där var dom ju varje sommar, precis som vi alltid var uppe i Malå. Vi ringde ofta till varandra men det var inte alltid så tvärenkelt.
Vi hade en telefon, i storstugan, det hus där ingen vistas i på sommaren, förutom då det ska duschas eller gås på toaletten. Så ringde man dit var man tvungen att hitta av då någon var därinne. Sedan skulle denne någon lokalisera vart den andra människan var, som hade telefon. Och det var inte alltid heller, så himla lätt. Det finns stora ytor att vara på och det kommer ni väl också ihåg, det var inte speciellt billigt att ringa. Man fick inte prata hur länge som helst.
När man sedan skulle ha tag på Annica, så hade inte heller dom någon telefon i deras stuga, utan man fick ringa till hennes farfar, som hade huset en hundra meter därifrån, tvärs över potatislandet. Sedan fick man hoppas att han iddes gå och hämta henne, eller så fick man ringa upp, senare.
En gång då jag ringde dit och han svarade, så hörde han inte riktigt vad jag sa: Jer e a Annica? Frågade han och jag kunde nästan se framför mig hur han lutade sig fram och plirade med ögonen. Nejnej, sa jag, det är Maria, är Annica där? Sedan följde en kort stunds tystnad så sa han: Varsch jer du? Ja, jag är i Malå, svarade jag. VAA, Jer du i Malå???
Ja, då begrep jag att han fortfarande trodde att han pratade med Annica så jag höjde volymen och förklarade igen att jag inte var Annica, utan Maria, aha sa han, men det gör ingenting, jag kan prata med dig i alla fall (*suck* kan ni ju tänka er att en 12 åring tänkte). Hahaa…
Idag jobbar jag 14-21, det vill säga ett lättare arbetspass men lite tråkigare tider. Man kommer hem lagom för att höra vad familjen gjort och sedan får man gå i säng. Men å andra sidan, jag har ju sovmorgon och lite tid innan jag ska iväg och det är också skönt. Jag hoppas och önskar er alla en fin torsdag, och hallå, ta det försiktigt på vägarna, vid sladd, frikoppla och styr i vägens riktning!

Öppet öga

Av , , Bli först att kommentera 3

Delfiner sover med ett öga öppet.

Det gjorde även min morfars syster, men ögat som var öppet var ett porslinsöga. Morfar var den skyldiga till det. Som barn hade han en pilbåge och dom hade byggt en liten koja av en filt. Tyvärr fanns det ett hål i den filten och inne i kojan satt hans syster som ville kika ut genom detta hål, det gjorde hon samtidigt som han kom på den briljanta idén att han skulle försöka skjuta pilen genom hålet. Dom lyckades göra detta samtidigt, därav hennes öga av porslin. Jag kom en gång in i storstugan uppe i Malå, och där på soffan låg det en tant, tanten var min morfars syster, jag hade aldrig träffat henne tidigare. Hon låg där och snarkade så jag smög in men ryggade tillbaka då jag såg hennes öppna öga, kanske inte så konstigt, mamma talade sedan om av vilken anledning hon låg så.