I förrgår, fick vi vattenbrist, så jag tog våra dunkar och åkte upp till kallkälla nummer 2, den ligger en bit längre bort från stugan, på andra sidan sjön, men där slipper man stå framåtböjd och hålla fast dunken, här sköter det sig själv:

Och vad vore en resa till stugan utan att se en enda ren…fruktansvärt konstig, må jag säga:

Nicco håller på med stugan, hon ska måla den runt om, hade hon tänkt. Nu hade hon kommit till köksfönstret, så jag tog en svart sopsäck, klippte upp den och sedan tejpade vi fast den över rutan, för att slippa få falurödfärg på den:

Kusin Gunnar kom förbi, vi drack kaffe, han hjälpte till med lite skrapning sedan gick vi ned och badade, alla utom Åke. Kändes småhurvigt i början, men som vanligt, då man väl har doppat sig så går det bra.

Efter middagen kände jag mig så trött och tog tillfället i akt och hoppade i säng en timme. Ve inte att jag sov, men jag dåsade, läste lite i en bok jag köpt, hörde ljuden utifrån, Åke slamrade med nåt, Nicco försökte locka till sig Winstone och så vidare.

Plötsligt bröts tystnaden av att Åke ropade in i bussen att Emma och Johan skulle bjuda på en kaffe Karlsson eller nåt sånt, så då vaknade man till liv igen och vi traskade ner på andra sidan vägen, solen lyste sina sista strålar och jag hann fånga dom innan den försvann för en stund:

Den där Karlsson var en goding, Johan hade blandat cointreau, Baileys, kaffe, grädde och choklad…den måste testas igen. Emma poppade finska covers och vi skulle gissa låtarna, jojo…det var inte tvärenkelt 😀 Men vi om nog på att finskan var nog inte tvättäkta heller…humppa kom med i alla låtar och skulle betyda hoppa, fast… 😀

Då jag och Nicco kom tillbaka till stugan, ville jag ta en kvällsmacka. Jag tände utebelysningen och inne, satt och dividerade, kikade ut genom fönstret, så sa jag att så här mörkt var det då inte nere hos Emma och Johan. Nää,sa Nicco, men solen är ju på den sidan nu. Mjooo, sa jag och kisade med ögonen mot rutan men här, sa jag, ser du ju för faen inte handen framför dig, och då är ändå belysningen på.

Hahaa…så kom jag plötsligt på att det satt en svart sopsäck över rutan…jisses!!! 😀

Nu är vi hemma i Umeå i alla fall, några dagar, sedan åker vi till stugan igen, och här sitter man nu och svettas och önskar sig tillbaka till sjöutsikten. Hoppas på en bra dag, för er alla!