Etikett: skoter

Att hålla sig utom synhåll!

Av Maria Lundmark Hällsten, 31 mars 2018 kl 09:46, Bli först att kommentera

Vi satt ute nån timme igår, riktigt skönt i solen. Winstone njuter, han med.

Ser ut, just nu, som att det kan bli en repris på det idag, jag börjar jobba först 14, tog 7 timmars semester 😀

Fast vi sa det, att egentligen är Winstone som han vart. Han vill alltid vara där vi är, så går Åke ut till garaget och jag går in för att göra nåt så sitter han vid bron och stirrar på dörren tills man öppnar den. Om man däremot är ute på promenad och kommer in på gården så har han nu börjat tveka med att gå in, hans sätt att antingen visa att han vill att vi ska sitta ute eller, att han väntar på att se om jag tänker gå in eller stanna kvar.

Detta gör han bara om det är fint väder, så nåt är det han filurar på.

Dom ser ut att ha det gott i Malå också, skoteråkning och sol, lånar bilderna som Nicco skickat på FB:

Vi körde mycket skoter som barn, men det är inget jag saknar idag. På den tiden var det mest bara för att köra så fort man bara kunde, utan att mamma eller pappa skulle se det. Man visste ju vart man skulle hålla sig för att vara utom synhåll.

Konstig skoter, jag vet, men jag får ju ta vad som finns 😀

Skamligt var det då nån annan hann ta ny skotern, en Ski-Doo Everest 440, mycket att köra med på den tiden, och själv hamnade man då på en gammal dubbelbandare som inte kom upp i mer än 30-40 kilometer/timme, och dessutom höll sulorna på skoterkängorna att smälta av värmen från motorn…*suck*

Nä, visst, har man skoter tar man sig ut på ställen där man inte är annars, under vintertid, men för vår del, skulle man använda den alldeles för lite för att det skulle vara värt det. Och plats ska man ha, att förvara den på, också.

Sa till Åke igår att vi kan ju låtsas att vi är i fjällen, det är ju bara att gräva en grop här ute på gården så kan vi ta fällarna och sätta oss i den istället för att sitta på stolar, som vi nu gör 😀

Ha en fin påskafton, allihop, tänker jag ha!

Dom roar sig kungligt!

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 augusti 2017 kl 09:07, Bli först att kommentera

Idag gratulerar vi Kerstin som fyller år, grattis grattis, från oss alla här på Ettan!

Det är också start på Nolia, vi som trodde att dom skulle ha parkering borta vid hundtoan, eftersom dom klippt gräset där och inhägnat det, men…om man googlar så ser det inte ut som det. Då fattar jag inte varför dom inte kunde vänta 1 vecka med att klippa, så hade dom sluppit jobbet med inplastningen???

Det är väl det där, har man inte jobb, så skaffar man sig det!

Jag stod nere vid Nolia fältet igår, Winstone hade hittat nåt intressant i gräset, och jag lyssnade på skotrarna som körde för fullt, plötsligt ett annorlunda ljud och en rejäl duns, för mig blev det ett ljud som om luften går ur någon. Och jag hann tänka att nu hände en olycka.

Sen la jag händelse i minnesbanken, men ser på kvällen då jag läser vk på nätet, att det faktiskt var en olycka som inträffade just då, usch…jag ryser, och hoppas att han klarade ryggen.

Nicco och Adam roade sig kungligt igår, med en helikopter tur i Nikkaloukta, med Kebnekaise under sig…så coolt!

Och jag minns med klarhet, då jag och Åke gjorde den turen för cirka 30 år sedan, och jag blev helt såld då…och ville ta flyg certifikat och köpa mig en helikopter…typ 😀
Min farbror Matts och hans fru Ingmarie, var stationerad där under somrarna på den tiden, då han jobbade åt Norrlandsflyg som helikoptermekaniker. Därför fick vi den möjligheten att flyga ett varv. Det kan jag ju säga att Nicco och Adam inte fick, gratis…det kostar en del…men är väl kanske en grej som man gör nån enstaka gång i livet, så det kan vara värt det.

Önskar er alla en fin lördag!

Uthyres!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 maj 2017 kl 07:52, Bli först att kommentera

Jag hade en mycket trevlig dag, igår. Det blev 6 timmar på stan, jag blev bjuden på en riktigt god lunch, efter radioteatern, som vi faktiskt lämnade innan den var slut, inte för att den inte var bra, eller att den hade budskap, utan för att vi bara kände för det 😀

Efter första dejten var det dags för den andra, och det blev med Helena och en kompis till henne. Vi satsade på kaffe inne på Brobergs lilla kaffehak, det är som trevligt där, litet men behändigt.

HÄR hittar ni dom och bilden på FB

Sedan gick vi in i affären som är granne med Brobergs och se, där hittade jag en födelsedags present till mamma, perfekt, då var det ur världen. Jag ville också in på Sandbergs pappershandel. Jag hittade det jag sökte, så jag blev definitivt nöjd, men kände en lätt besvikelse då vi gick in där.

Det är jättemånga år sedan jag var där, men kommer ihåg den lilla prylbutiken sen man var i tonåren. Då var det ju världens lilla pryl Mekka då man kom in där. Saker till för…nöjelse, man kunde gå och glo hur länge som helst, men inte idag.

Jo, jag vet att då, back in the days, så fanns det inte lika stort urval, på såna här affärer, och därför kanske man fick se saker man inte sett förut. Idag kan du ju hitta samma grej inne på Ica, som du gör på ÖoB eller på den där lilla presentbutiken, om du inte googlar och hittar den för en billig penning på nätet.

När jag kom hem så värmde solen så gott att jag och Winstone placerade oss utomhus. 34 grader i solen och man kunde sitta i bara tröjan. 2 timmar small bara till och både Åke och Nicco hann komma hem.

Då Åke kom, luktade Mazdan som en snöskoter och lät som en Saab 99, det roliga i kråksången var att han skulle iväg och besikta bilen också, och så där lät den inte på morgonen. Gissa om den gick igenom…NOT! Nu får han skrota den och köpa en ny, det är inte värt att laga upp skrothögen.

Åke körde mossrivaren häromdagen, så vår gräsmattan är inte riktigt i ordning…än. Men gissa vem som gillar att ligga på den…
Winstone förstås:

Jag sa att vi kanske kunde hyra ut honom som mossrivare, dom där små sakerna han får i pälsen, ramlar inte av…så kom med ett bud, vad ger ni för att hyra honom en timme i er trädgård? 😀

Solen lyser idag med, Nicco har nationella prov nu på morgonen, vår bonus son kommer i eftermiddag, och jag…ska bara vara…med Winstone och katterna. Avslutar med att visa er detta roliga klipp, på hunden som är ivrig på en katt, glöm inte ljudet, och nu önskar jag er alla en trevlig fredag!

Nåt man alltid pratar om

Av Maria Lundmark Hällsten, 10 mars 2015 kl 08:46, Bli först att kommentera

Undrar om det är skoter uppvisning på gång:

Det har skottats ihop en stor hög med snö, nere på Nolia fältet, och igår såg det häftigt ut då grävskopan stod längst uppe på toppen, trodde att jag skulle hinna ner och fota men det gjorde jag ju inte…förstås!

Och i söndags, minsann, så satte vi oss ute på altanen för första gången i år, och drack kaffe. Det var riktigt varmt och jag gick en sväng runt hörnet på huset, och döm om min förvåning då det börjar vara grönt i rabatten och gräset har fått färg på sina ställen.

Lite väl tidigt, kan tyckas, och så ser man ut genom fönstret idag, och det snöar, huvva. Men jag är inte speciellt orolig ändå, även om det fortfarande kan komma en hel del snö, så har värsta vintern gjort sitt, och jag har svårt att tro att det ska bli några enorma snömängder.

Åke har sagt i alla år, och det stämmer nog, att till sportlovet, vecka tio, så slutar man spola isarna till hockeyplanen, och på skolorna, det blir aldrig någon lön för mödan då isarna inte riktigt fryser till. I vinter upplever jag inte ens att jag sett så många skridskoåkare, överhuvudtaget, men då har vi ju haft aprilväder hela tiden också.

Konstigt att väder, kan vara ett så stort samtalsämne…och oftast svär man över det, för mycket snö, för kallt, för varmt, regnigt, molnfritt, ingen vind, storm…och sedan snackar man om det precis som om man kunde bestämma hur det skulle se ut. Man vill ha lagom väder, och man ber om det, precis som när man köper skinka över charkdisken, man ber att få, och dom ger en det man vill ha…och så tror man att någon däruppe ska lyssna och ge dig vädret du önskade…jo tjena! 😀

Jaja, man får acceptera att det ser ut som det gör, jag är då så nöjd med min värld…imorgon börjar min guldvecka, ledig i dagarna 5, skönt!!! Men jag borde vid det här laget vara vis av erfarenhet, om man inte planerar in vad man vill få gjort under en ledighet, så kommer det inte att hända, utan sedan sitter man där och undrar vart dagarna tog vägen. Fast å andra sidan, det man inte gjorde bort, finns ju kvar, så why worry 😀 Önskar er alla en trevlig tisdag!

bild lånad här

Ett nöje man hade förut

Av Maria Lundmark Hällsten, 27 februari 2015 kl 07:36, Bli först att kommentera

Vk.se hade inne följande bild igår:

Och det handlade om att vi som föräldrar är dåliga på säkerhet vad det gäller barn och skotrar. Nu äger vi ingen skoter, det är årtal sedan vi körde en, men då det begav sig, inte hade vi så mycket koll, kan jag säga 😀

Pappa kallade vi för Red Devil, och det namnet satt bak på hans skoteroverall, han gillade verkligen att utmana skotern, snön och alla branter han kunde hitta. Och det är klart, barn lär sig av sina föräldrar, eller? Ja åtminstone tar dom efter en hel del.

Pappa hade 2 skotrar då jag var i 10-12 årsåldern, en som gick som ett spjut, och en Ski-Doo dubbelbandare…mer som en traktor, men man tog vad som bjöds, vad man fick berodde lite på hur snabbt man var ute och om man hann ta den man ville ha.

Vi tolkade på miniskidor efter skotern, satte ihop pulkor i ett långt led, pappa gjorde en egen skoterpulka, som vi kunde sitta flera stycken efter varandra, på, helt livsfarlig då man fick upp lite fart och svängde, då kunde pulkan med dess tyngd, även rucka på skotern.

Men vad jag vet, var vi aldrig med om några incidenter, annat än att man körde fast, lite överallt, och kylan som gjorde att ögonfransarna fick istappar, men kul var det att köra, och var vi många, kunde vi leka kurragömma, med skotrarna. I mörkret så släckte vi lamporna, och en skulle leta reda på alla andra, man fick köra efter ljudet, eller stanna skotern om man hörde någon närma sig.

Ja, det var minnen som föll över mig då jag såg den där bilden, och jag känner ändå att även fast det roligt, och mycket var man med om, så är just skoterkörning, inget jag saknar idag…kanske man gjorde bort allt det där som ung, och nu har man andra saker som lockar mer.

Tips från Niccolina, dom där sockarna skulle vi ha haft, familjen Lundmark-Hällsten 😀

Idag ska jag inte bara in en sväng på kontoret, utan även träffa Tina, som gjort sig rätt så oanträffbar under veckorna. Hon går en utbildning och det tar upp hennes dagar, men idag så…skulle dom sluta tidigare, och då slog vi till, och ordnade en liten träff, så här på fredagen, very nice. Hoppas på en fin fredag, för er allihop!

En liten morgonrapport

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 mars 2013 kl 07:39, Bli först att kommentera

God morgon! Här kommer en liten direkt rapport från ett gråmulet Järlåsa.

Sally är uppe och springer runt med Bamse böcker medan mamma Theresé fixar frukost, Anders kom precis nedspringande från loftet och ska göra sig färdig för en arbetsdag inne i Uppsala.

Själv ska vi äta frukost, vi med, packa ihop våra saker och åka och hämta upp Winstone. Vi gjorde klar affären igår så nu är det bara själva hämtningen som återstår. Han är nu ensam kvar där, då han brorsor åkte igår och även mamman.

Jo, det är ju en grej till… vi ska ju hitta dit igen också. Gps har vi och jag vet att vi ska ta sikte på en lyftkran och en ica butik, därifrån hittar jag nog… säger vi.

Annars har vi inte gjort så mycket, vi tog en promenad bort till deras husbygge igår medan Nicco satt och körde skoter, så då har hon fått testa det med, och inte behöver ni fundera så mycket, nu blev hon ju såld på det.

Jag, Theresé och Nicco åkte på lager 157, och shoppade lös på lite kläder, tog en kaffe i ett köpcentrum innan vi hälsade på hunden. Och på den tiden hann Anders köra fast skotern ordentligt, då han skulle över ett dike, men han tog sig loss, efter många om och men.

Önskar er alla en fin måndag!

Man kommer ihåg…

Av Maria Lundmark Hällsten, 10 december 2011 kl 06:04, 4 kommentarer

Idag blir det aningens spännande att ta sig ut härifrån, plogbilen har nämligen passerat så det är en fin kant vid utfarten, hm… ska jag ta sats eller ska jag gå dit och försöka få undan lite *klurar*, jag får nog ta bort lite, även fast jag tror att Jeepen klarar av plogkanten.

Igår var det också spännande, chefen ville ta sig upp på Ålidhems centrum och vi gick dit i värsta stormen. Det tog den tid det tog, men fram kom vi om än blöt rätt igenom. Jag bjöd henne på en fika på Finas, så vi fick andas ut lite och samla nya krafter.

Fjorton dagar kvar till julafton, otroligt men sant. Vi kommer att fira den här hemma, bara vi tre, ska bli riktigt skönt, inget stojande och tjoande. Sen laddar vi väl upp för Nyår, då Theresé, Anders och Sally kommer hit, det blir som en andra julafton.

Alla julaftnar då jag var ung, firade vi hos min farmor och farfar uppe i Malå, ända tills jag var 16 år och fick frågan om jag ville stanna här i Umeå och fira med en kompis på Berghem, vilket jag gjorde men jag kommer ihåg att jag tyckte det var knepigt. Man bröt traditionerna och saknade dom.

Kommer också ihåg dom gånger man sov hos farfars, på jullovet. Det var nu inte alltid så, vi hade ju vår stuga på Udden och brukade normalt vara där, men ibland så. Jullovsmorgon på tv, med Eva Rydberg som programvärd, hon visade tecknade filmer med bland annat Scooby Doo. Farmor serverade frukost framför tv:n med te i glasmuggar, hennes hembakade, mjuka tunnbröd och en liten skiva nougat som pricken över i:et. Man kommer ihåg smakerna bara man tänker på dom.

Det var riktiga jular det. Och när vi var på udden och det var dags att bege sig till farfars så band vi ihop pulkorna till ett tåg och pappa körde skotern som drog hela ledet med barnen därbak. Turen gick två kilometer över sjön och sedan upp genom ett skogsparti innan man skymtade deras hus. Det är ju med en viss saknad man kommer ihåg det, men å andra sidan, man var barn då, inte vet jag om jag skulle tycka det var lika roligt idag och tolka på en pulka, snöigt, blött, högljutt och skakigt 🙂

Nä, nu har jag filosoferat klart, frukost är nödvändigt innan jag går ut och ser efter hur mycket jobb det kommer att bli att ta sig ut härifrån. Ha en bra dag, allihop!

M eller XL?

Av Maria Lundmark Hällsten, 26 juli 2011 kl 05:58, Bli först att kommentera

Inga bilköp blev det i natt, däremot, då jag tänker efter, så har det inte bara varit inköp av Lamborghini utan både traktorkörning och busskörning också, då jag legat och sovit…mycket med motorer, och jag fattar ingenting. Eller jo, det där med traktor, vet jag nog vart jag fått det ifrån, Theresé skickade nämligen ett mms för några dagar sedan där det var en bild på en jordbrukstraktor och där hon skrivit att hon numer kan titulera sig som traktorägare.

Dom har ju införskaffat mer mark med tillhörande hus, därnere i Järlåsa och då gissade Åke att den där ska nog användas till snöskottning…men…jag tyckte precis att Anders sa att det var därför dom köpte skotern 🙂 Hm, eller kan skotern bara vara en förströelse sak, ja, vem vet…eller kanske traktorn, mm, jag får nog fråga då jag pratar med dom nästa gång. Just nu är dom i alla fall på en liten roadtrip i södra Sverige, en minisemester.

Apropå Theresé och alla bekantingar vi haft och matprat som det har varit så tycker jag ju att det Theresé berättade för nåt/några år sedan var klockrent. Jag vet att jag skrivit om det förut men ni får läsa det en gång till.

Det var hennes kompis…eller en kompis kompis, som för första gången skulle ut och käka på ”riktig restaurang. Hon hade sett emot detta besök och satt förväntansfullt vid bordet och väntade på hennes tur at beställa. Dom började med att ta emot beställningar från hennes bordsgrannar som skulle ha sig en köttbit, alla ville ha sin bit, medium. Då det äntligen blev hennes tur och hon blev tillfrågad hur hon ville ha sitt kött, så sög hon på svaret ett kort ögonblick och sa sedan: -Ja, jag tar en extra large! Hahaa…hon trodde det var storleken på köttet som efterfrågades inte hur man ville ha det stekt.

Nä, nu ska jag masa mig upp ur soffan och ta min första kopp kaffe, önskar er alla en fin dag!

Hur gör djur och varför

Av Maria Lundmark Hällsten, 26 mars 2011 kl 06:10, 2 kommentarer

God morgon alla glada! Skrev hon och gäspade stort. Det skulle ju egentligen vara förbjudet att vara uppe den här tiden, heller hur?

Igår flängdes det hit och dit. Jag hämtade morsan, vi åkte på strömpilen, sen hem och drack kaffe. Efter det åkte jag ner på Mio och köpte ny lampa till vårt matrum:

Lampan som suttit där gjorde sig ganska så bra i vårt tv rum istället:

Gammbossen ringde då vi drack kaffet och undrade om jag kunde skjutsa ner henne till Hörnefors och visst kunde jag väl det. Hon skulle åka skoter därifrån och hem…bara för att.

Sen åkte jag och handla lite, innan jag var hemma igen, där väntade lite dammsugning och nedpackning. Vi for ju naturligtvis till huset på kvällen. Niccolina hittade Åkes betyg från 3 och 4:an, och förvånande nog så hade han stort A i uppförande. Lite sämre betyg i engelska och då började han prata om något helt annat 🙂

Nämligen något han hört på radion, om hur olika vi är och hur man lär sig saker. Jag vet ju hur jag är själv. Jag kan ha oerhört svårt att läsa en text och riktigt förstå vad dom menar. För att ta ett exempel. Jag gör just nu en kurs på nätet som din assistans har, om hur man ska vara eller göra som personlig assistent. Man får lyssna på en röst, klicka runt på saker och i slutet av varje avsnitt ska det svaras på frågor.

En av dom var vad lass betyder, alltså Lagen om assistansersättning – LASS

De personer som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan har rätt till assistansersättning. Bestämmelser om assistansersättning regleras i Lagen om assistansersättning (LASS). Enligt LASS krävs att behovet av assistans är stadigvarande. Den som ansöker om assistans måste vara under 65 år.

Denna fråga eller rättare sagt svar, hade dom tre alternativ att välja mellan och jag kunde för mitt liv inte se någon skillnad på dom tre alternativen, vilket naturligtvis resulterade i att jag bara chansade…fel tre gånger. Nä, jag är en person som måste lära mig handgripligen, hur man gör saker, så är det bara.

Vi fick också några besök i huset, Brälla och Öhman var dom första som kollade in genom dörren och när vi skulle åka hem kom några grannar längre nerifrån, Tord och Camilla, samt deras dotter, dom fick sig en liten rundvisning i huset. Vi var hemma vid halvtio.

Idag jobbar jag till fem, drygt, men dagen kommer garanterat att passera ganska så fort ändå, dom har en tendens att göra det, och förhoppningsvis är hon som ska ta mina fem timmar imorgon på morgonen, på benen, annars får jag göra tio timmar imorgon med, jaja, vi får se. Ni får ha en fin lördag!

För litet eller för stort, eller hort de var

Av Maria Lundmark Hällsten, 5 september 2010 kl 08:59, 4 kommentarer

Åke har en antik snöskoter, ja jag gissar att den räknas som det då den är 40 år gammal. Den lastades på en släpvagn 1984 och sen körde vi upp den till stugan i Kittelfjäll där svärfar hade byggt ett enkom skoterförråd.

Men redan på den tiden så skulle det småjäklas, skoter var för bred eller så kan man också påstå att dörren var för smal. Skidorna gick in men där skotern var som bredast blev det tvärnit. Vi fick lämna den ute då vi åkte hem.

På vintern åkte vi upp igen, det kanske var i februari eller något sådant, då hade Nicke hunnit vara upp dit och gjort om dörröppningen. Nu var det bara tur att Åke kom ihåg vart han ställt skotern, det var nämligen totalt översnöad, det enda som kunde skymtas lite svagt var vart rutan på skotern stack upp. Den här gången gick skotern in.

Nicke har varit lite av en byggare av olika de slag, han har byggt stugan däruppe i Kittelfjäll, hemma i garaget här på västerslätt. Den byggdes i sektioner och sedan fraktades delarna upp dit. Det gick bra!

Sedan byggde han en husvagn, även den hemma i garaget, men då var vi tillbaka till det här om det var dörren som var för låg eller om husvagnen blev för hög. Husvagnen gick nämligen inte ut genom dörren annat än han var tvungen att kapa av fästena som satt vid dörrarna som man sätter fast dörrarna med.

Nå, han fick ut den till slut och dom använde den för eget bruk några somrar, sedan såldes den då stugan däruppe i Kittelfjäll stod klar.

Nu, apropå sådant som är för litet…eller för stort. Vi har en frysbox i våran skrubb. Den förra vi hade där gick efter många välförtjänta år, sönder och en ny införskaffades. En likadan till och med. Perfekt tyckte vi, då vet vi ju hur den funkar och att den ryms.

Men, när den skulle in i skrubben så var tydligen fästena till locket, som sticker ut på baksidan, för stora och fick skruvas lös. Sedan var det en sladd som tog emot och var tvungen att tas bort, sedan filades det på dörrkarmen och till slut pressade vi in den i skrubben och då flög en av lamporna som sitter på framsidan loss, men in gick den och den dagen vi säljer lägenheten får nog frysboxen ingå i priset.

När man läser detta är det nästan som om man anar ett visst mönster, kan det vara för att vi heter Lundmark (jag heter både det och Hällsten) i efternamn som vi är förföljda av lite otur nu och då, eller är det så här för alla levande människor, jag bara undrar? Men lite roligt är det ju också 🙂

Hoppas på en fin dag för er alla!

Etikett: skoter

Att hålla sig utom synhåll!

Dom roar sig kungligt!

Uthyres!!!

Nåt man alltid pratar om

Ett nöje man hade förut

En liten morgonrapport

Man kommer ihåg…

M eller XL?

Hur gör djur och varför

För litet eller för stort, eller hort de var

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se