Jag pratade med Sally igår, hon längtade hit, hon sa att hon kunde säga till  skolan att hon vill vara ledig i 2 veckor så skulle hon kunna sätta sig på planet och komma. Hon sa att hon längtade efter oss…och Nicco, och att det var så roligt här.

Men, frågade jag, vad är det som är så roligt här då? Ni har ju så många roliga saker, svarade hon. Roliga saker? Hm, vad då för saker, undrade jag. Ja, ni har ju Winstone…och katterna. Jaha ok, det var ju roliga saker 😀

Mindre roligt är att jag får vara hemma idag, fick så ont i axeln, armbåge och underarm igår…ja och nacken. Tänkte på morgonen, att jag säkert legat konstigt och att det skulle ge med sig under dagen, men inte.

Har en jätte öm punkt i nacken, och det sprakar och knakar runt hela axelpartiet, då jag rör mig. Jamen rör dig inte, säger min käre make…jojo, lätt att låta bli, då! 😀 Det får bli Voltaren och värktabletter, sen får vi se om jag kan få en tid hos en naprapat, kanske nästa vecka. Dom kan man ju gå till även om smärtan har avtagit, vi får väl se vart det lutar.

Har ju även problem med höger ben, jag fattar det inte. Detta är benet som jäklats ända sedan min infektion i magen. Nu sa min kusin Anna, att det kan ha varit varhärden som tryckte mot nerver som går ner i benet, och därför gjorde det ont, och det kan också vara därför, jag tappade känseln i benet efter operationen, då hade dom liksom lättat på trycket.

Nå, då borde det ju vara bra, nu då…fast nä. Nu spökar det ordentligt. Det drar och krampar i benhinnan, fotknölen och under foten med jämna mellanrum. Fatta då du är på jobbet och plötsligt drar foten ihop så man bara vill skrika. Jag tar av mig sandalen jag har på mig och sen får jag inte på mig den, under 30 minuter. Så fort jag lyfter foten från golvet så drar hela fotsulan ihop så tårna pekar åt alla håll och kanter.

Jag pratade med min vårdcentral för 2½ vecka sedan, ville ha en tid, men fick rådet att använda voltaren i 7-14 dagar först. Mm, nu tror inte jag att det hjälper, sa jag, jag har haft detta i snart 1 år. Ja, men serru, det spelar ingen roll, det är kutym att använda voltaren först, innan det blir tal om läkarbesök får jag till svar. Jaja, ok, nu har jag gjort det, och problemet kvarstår, fast nu med en tvist, eftersom nacken också blir medräknad i detta, tänker jag.

Och sen, ett fenomen till, sitter i soffan på lördag kväll och plötsligt är det som jag blev huggen av en haj i sidan av låret. Jag smäller till och skriker lite lätt, alltså hallå…Åke tittar på mig och undrar säkert vad jag håller på med. Jaja, ok, ett hajbett var lite överdrivet, men låt oss säga att det var 3 stycken hästbroms som satt sig där och börjat tugga i sig av mitt lår. Det går en minut och sedan samma känsla igen, och jag får kolla så att det faktiskt inte sitter ett djur där och gnager, fast det gör det inte…konstisch! Nej, det där får dom kolla upp, jag ställer ingen diagnos, inte än, i alla fall.

Här finns den bilden

Hoppas på en bra dag, för er alla!