Etikett: rullstol

Upp och ner, hit eller dit!

Av Maria Lundmark Hällsten, 23 november 2019 kl 11:07, Bli först att kommentera

Åkte hiss på Mariehem då Sally var här och blev lätt konfunderad då det såg ut så här:

Varför hoppar man över en våning, vart tog 1:an vägen? :O Det är ju sånt här som kan göra en människa sömnlös.

På Östra station har du att välja mellan E, 3 och 4…ehh, ok? Och i huset där jag jobbar är det -1, E, 0, 1, 2, 3…osv, varför kunde dom inte ta bort nollan och börja med 1 efter entréplan? Där hittar man även denna, lätt knäppa information:

Vad är det som säger att man ens bär på en mobil? Om jag bodde där skulle jag knappast ta med mig mobilen ner till tvättstugan, och det är, tro det eller ej, det är inte alla som har en mobil, fast vi är många som har en.

Googlade på hissknappar och hittade den här:

Jaja, här är det då lättbegripligt i alla fall 😀 Värre om det också hade varit en pil åt höger och en åt vänster och på vänsterpilen skulle texten ha varit spegelvänd, moahaaa…

Mja, jag får nog föra frågan vidare till svärämnet Anders på NOA lyftteknik, han har ju hissar som yrke, kanske han vet, varför man hoppar över våningar 😀

Jag och mamma skulle upp på Rebuy för några veckor sedan,och hon ville åka hissen. Den är ju för barnvagnar och rullstolar, men alltså hallå.

Ponera att man går in där med en person som sitter i rullstol, då hamnar du ju bakom den personen, sen ska man stå och hålla knappen intryckt hela vägen upp och sen ska du försöka ta dig runt rullstolen för guess what, den finns ingen dörröppnare, vad tänkte dom på där…nada!!!

Henrik Dorsin, verkar däremot vara en kille med full koll, kanske inte på hissar, men språk, lyssna bara på geniet 😀

Var en trevlig kaffedejt på Ullas igår, vi uppdaterade våra livshändelser lite och la in en ny kaffestund, samma plats men nästan 1 månad i framtiden.

Ikväll är det utgång för vår del, julfest via Åkes jobb, ute på fabriken. Tydligen skulle dom träffas vid 14 tiden nere på stan men det hoppar vi, låter som om det kan bli tungt att börja redan då 😀

Önskar er alla en toppen lördag!

Gashäng är inte att leka med!

Av Maria Lundmark Hällsten, 18 augusti 2019 kl 09:53, Bli först att kommentera

Det finns tydligen eldrivna barnvagnar på marknaden och har funnits i ett år.

Jag som under flera år, funderat på varför det inte finns hjälpmotorer på till exempel rullstolar.

Då jag var upp på lasarettet för ett tag sedan, och skulle ut genom huvudentrén, så möter jag en kvinna som kämpar för brinnande livet med att ta sig upp för golvet, till centralhallen, hon satt i en manuell rullstol, och hade förmodligen aldrig gjort det förut, och jo, det lutar en hel del.

Jag hade inte hjärta att bara passera, utan erbjöd min hjälp att rulla henne uppför, vilket jag gjorde och hon tackade så väldans mycket. Och tänk där, vad en liten hjälpmotor hade suttit fint.

Sen förstår jag absolut att det är en kostnadsfråga, men å andra sidan, varför kan man inte lägga en extra slant på sånt som kan skänka glädje och större frihet åt alla som redan är begränsade, så det räcker till och blir över.

Det var Jan A som gjorde mig uppmärksam på att det finns såna barnvagnar och jag kommenterade länken han la ut om den, och skrev då att en sån motor på rullstolar hade varit nice.

Han tyckte att det även skulle finnas på rullatorerna, och där poppade det upp en bild i mitt huvud och en liten varning: Har man motor på såna saker så måste man också hänga med i takten/farten OCH tänk er om det blir gashäng…jisses 😀

Nå, det kan säkert lösas med dödmansgrepp, finns förövrigt att införskaffa på bland annat Biltema:

Idag blir det nog inte så mycket gjort, inte utomhus i alla fall. Regnar rejält och jag tycker det är synd om dom som anordnat Vännäs motormuseums dag, visst kan man vara där ändå, finns saker under tak, men betydligt mer nice om solen hade synts till.

Hoppas på en bra dag, för er alla, blötan till trots!

Dåligt sexualliv – ingen partner

Av Maria Lundmark Hällsten, 26 februari 2019 kl 08:02, 2 kommentarer

Gårdagens, bästa, upphittade sak…min vante.

Dock inte saknad, men ändå 😀 Finurligt att jag åker från ena stadsdelen, Västerslätt, till en annan, Mariehem, och där pekar Nicco på en vante bakom bilen. Titta mamma, där ligger ju din vante. Jag småler, typ, jåå tjena…men sväljer småflinet, in facto, så är det min vante.

Alltså jaha??? Nöjd och frågande plockar jag upp den och ska slänga in den i bilen då jag noterar att nån har hittat den före jag. Tummen är avbiten! Hur jag vet att det är min…Jo det är ”min tant Bibbi, som virkat den, en gång i tiden.

Hur har nu denna hamnat där, fastfrusen i en snödriva. Ja, jag stod parkerad där för kanske 2 veckor sedan, så den måste ha trillat ur bilen, överlevt all snö som kommit, skottande, regn och minusgrader. Jag hade ju inte hjärta att lämna den där, men det vet i tusan om den ger mig så mycket glädje idag, tumlös och eländig 😀 Nåja, det är sånt som händer!

Såg detta på FB igår, och jo, jag har sett det tidigare men det är ju hysteriskt roligt och är det sanning i dessa journaler, så kan man ändå förstå vart felen ligger, mycket särskrivningar och avsaknad av kommatecken och punkter 😀

Och att man kanske skriver för att man har bråttom, men tror sig kunna komma ihåg vad man menat.

Citat från patientjournaler; Karolinska Institutet
____________________________________

*Har svimmat av. Minns ingenting förrän patienten vaknar
i sängen med två sköterskor.

*Oklart om blod i avföringen då patienten är färgblind.

*Patienten arbetar som elektriker. Inga kända proppar i
släkten.

*12 cm långt, sårigt underben

*Söker för fästingbett i huvudet. Huvudet borttages med
pincett.

*Aktuellt: Ingen buksmärta men kan hålla tillbaka den
lösa avföringen med vitt bröd.

*Söker p g a att ha slagit i vänster stortå som nästan
helt har lossnat. Personalen får dock ej dra loss den, då det gör ont.

*Fick dock besked om att hjärtat var bra, men att hon
skulle återkomma om hon blev medvetslös.

*Poängterar att det är viktigt att patienten håller sig
ren mellan fötterna.

*Smärtan i ryggen kommer när patienten ligger raklång
med båda benen på rygg.

*Har varit och fjällvandrat. Nedkom med helikopter igår.

*Blöder ibland ifrån vänster näsa.

*Avföringen har samma färg som dörrarna på avdelning 19.

*1974 fick patienten en grävskopa över sig. Sedan dess ringningar i öronen.

*Ibland mår patienten bättre, ibland sämre. Ibland mår
hon inte alls.

*När hon känner sig trött kan ansiktet vridas åt höger
och där stå och smårycka en liten stund.

*Hon beskriver huvudvärken som spännande.

*Kräkningarna försvann på eftermiddagen, likaså maken.

*Patienten har bedömts som osammanhängande.

*Har börjat få blodiga små matskedar i avföringen upp
till 15 gånger per dag.

*Patienten har varit placerad på ett hunddagis i Gävle
med stöd av socialtjänsten.

*Lastbilschaufför med god kondition som åker en mil utan
att bli andfådd i vanliga fall.

*Lymfkörteln skickades samma dag som patienten i taxi
till Uppsala.

*Idag till lunch får patienten akuta diarréer.

*Modern bostad och hustru.

*Sköts i hemmet av maken som är militär.

*Patienten har inte ont för jämnan, bara för det mesta.

*Patienten tål inte ost, mjölk eller smör, ej heller
modern och en bror.

*Mat får han från sonen som ligger infryst.

*Har fått större hemsamarit men tycker inte att det
räcker ändå.

*Dåligt sexualliv – ingen partner.

*Halsen som patienten hade besvär med nu i höstas är nu
borta.

*Cyklade i dag på eftermiddagen när plötsligt en liten
flicka kom in i hennes framhjul.

*Har nu fått rullstol och ämnar åka till Norrköping med
denna.

*Patienten informerad om obduktionsresultatet.

*Det senaste blodprovet är aldrig taget.

*Mår alldeles utmärkt, har sökt läkare ett flertal
gånger för det.

*Patienten vägde 78 kilo i hemmet innan han gick hit
utan kläder.

*Änka, bor med frisk make.

*Dog troligen i hjärtinfarkt och därefter i lungödem.

Och där var journalen till ända 😀 Och jag önskar er alla en trivsam tisdag!

Kan inte svära på att det var svordomsfritt!

Av Maria Lundmark Hällsten, 27 november 2018 kl 08:41, Bli först att kommentera

Moment 22, har vi väl alla hört talas om, lite som att leta efter dina glasögon, fast du behöver dom, för att hitta igen dom:

Detta moment finns lite överallt, och nu senast fick jag höra om det via en vän, som känner en person som sitter i rullstol. Denne person skulle vaccinera sig och för att komma sig till vårdcentralen, skulle det bokas sjukresa.

Jo, man får ju inte ta färdtjänst till vårdcentraler eller dylikt, om man nu inte bara ska träna eller nåt sånt. Nå, sjukresa fick inte bokas, eftersom det var en drop in tid. Då ringer dom färdtjänst, som i detta fall är via special fordon, eftersom personen i fråga sitter i rullstolen och inte är mobil, i övrigt.

Problemet blir här, att specialfordon ska bokas en dag innan, för att säkert veta att man får resan, men, till en drop in tid, får man bara boka dit resan…jepp, alltså vet man inte om man tar sig hem.

Och till råga på allt, får dom till svar att man inte kunde boka en tid, för att ta vaccinet, alltså hos sköterskan, dessutom var det inte ens säkert att det skulle finnas kvar, då dom kom dit, eftersom trycket är stort. Jojo!

Vi hade en 22:a då Theresé var liten och jag började jobba och hon hade inte fått nån plats inom barnomsorgen. Åke var arbetssökande, och blev plötsligt erbjuden ett jobb, men vi hade ju inte barnpassning, han fick inte tacka ja till jobbet, utan att ha barnomsorg, och barnomsorg fick vi inte, så länge man inte hade ett jobb.

Hahaa…

Hittad på pinterrest.se

Tur att det fanns en man som hjälpte till, i detta fall, han tog numret till högsta hönset när det gällde omsorgen, och se…det löste sig, men jag vet inte om det var svordomsfritt 😀

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Upp eller ner…nej knappast!

Av Maria Lundmark Hällsten, 2 oktober 2018 kl 08:51, Bli först att kommentera

Det blev prat om handikapps anpassade ställen och nu pratar vi om ramper. Jag tror att många av dessa ramper som finns, inte alls är så genomtänkta. Och dom som bestämt hur dom ska se ut och vart dom ska sitta, har aldrig suttit i en rullstol själv, eller styrt en.

Den här bilden har jag haft på min dator så länge att jag inte vet vart jag hittat den, men en gissning är på pinterrest.se:

Skulle ni vilja ta rampen ner…eller ens upp? Skulle inte tro det 😀

Jag fotade rampen som finns inne i huset där Tina och Christian har sin lägenhet i Torrevieja:

Och här är den lackad så jag tror inte att man tar upp nån där utan att ha superlim under skorna. Och utför…NEJ!!!

Här finns dock ett annat alternativ, man går in genom den andra porten på andra sidan huset.

Här i Umeå är väl kanske dom flesta trottoarkanter i lämplig höjd, men ack vad lurad man kan bli, då dom på flera ställen har en nedsänkning i kanten…BRA, då går man ju upp där, utan att behöva vända stol eller tippa den uppåt.

Man går till trottoaren tar slut men där har dom plötsligt glömt, förträngt eller struntat i denna försänkning, WHY???

Nog om detta, nu ska jag strax ut med hunden, ut till solen som skiner och inte ser det ut att blåsa heller, härligt!

Hoppas på en bra dag för er alla!

Fy så dåligt, seriöst!

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 augusti 2018 kl 09:10, Bli först att kommentera

Inte varje dag på året, man kan gå ut och plocka sig några blåbär till frukost yoghurten:

Och nej, Winstone är varken dit lockad eller inklistrad, han fanns bara där, helt plötsligt 😀

Nu ska jag slänga en känga till en myndighet eller två. Börjar med Polisen, som har relativt nya lokaler på Ridvägen.

HÄR finns den bilden

Ser rent och snyggt ut, därinne, men…är det anpassat för en som sitter i rullstol, att komma sig in och fota sig för pass eller leg, samt skriva under…NEJ!!!

Så fruktansvärt dåligt! Och med tanke på utrymmet som faktiskt finns i dom där båsen, med en meter kvar mellan väggen och kameran, så kan man ju undra varför man inte gjorde kamerastativen, justerbara?

Når man inte fram för att skriva under så skriver dom på passet eller legitimationen, att personen inte kan skriva. Bara det, kan ju vara en stor förödmjukelse.

Sen ska jag dänga till eller slänga en känga till, mot Ålidhems hälsocentral som är en del av primärvården.

Här lånade jag den bilden

Detta är saxat från Wikipedia: ”Primärvård är en del av den öppna hälso- och sjukvården i Sverige. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska primärvården ”utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper … svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens”. Slutsaxat

Och nu kan jag tala om att på detta ”fina” ställe finns inte ens tillgång till en lyft. Fatta!!! Utan lyft, så kan inte en person som är sittandes i rullstol, göra nån behandling som kräver ryggläge. Så sjukt…dåligt, med betoning på sjukt.

Jag förstår och jag kan köpa, att alla ställen i världen, inte kan anpassas till personer som sitter i rullstol, men då det kommer till myndigheter eller allmänna platser, så ska ALLT göras för att ALLA ska kunna ta sig in och göra vad alla andra kan göra, som har ben att stå på.

Så, det var dängorna, nu ska jag strax ut med vovven, sen ska jag göra fler valkompass tester. Vill helst bara veta vem eller vad man kan rösta på som ger SD sämst möjligheter att göra sig hörda. Spännande!

Hittad på pinterrest.com

Hoppas på en bra dag, för er alla!

Yrkesskador!

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 mars 2017 kl 06:19, Bli först att kommentera

Jag hamnade i min mejlkorg igår, ja inte bokstavligen, men nästan 😀 Och hittade denna bild, som min ”gammboss” skickat till mig för flera år sedan, gulligt!

Fanns mycket intressant där, man kastade tillbaka några år och kom ihåg hur det var då. Men det fanns också en massa skräp, fattar inte varför man inte bara raderar med en gång, så får man lite prydligare i inkorgen.

Det har varit uppe på tapeten, lite grann, om det här med yrkesskador. Jag frågade frisörskan jag var till sist, om hon tittar på andras frisyrer och funderar kring dessa. Och javisst gjorde hon det. Ibland förfasades hon över hur folk kunde se ut, och andra gånger att dom fått till det. riktigt bra.

HÄR hittade jag den bilden

Jag är också yrkesskadad. När jag möter ett par, och då speciellt, om nån sitter i rullstol, så snappar man fort upp om det är en personlig assistent, och sedan kollar jag stolföringen. Gör dom rätt, backar dom ner från stenkanter eller kör dom bara rätt fram…hur hanterar dom allt runt omkring, ja, jag tycker mig då kunna plocka ut dom som är rätt nya i sitt yrke.

Men, vi är alla nya i början, det hjälps inte, och man lär sig på vägen, och växer in i sina uppgifter. Man må vara lite av en gammal räv i sammanhanget, men man kan fortfarande lära sig och få tips av andra. Aha, du gör så där, och jag gör så här…smart, så ska jag med, göra nästa gång.

Och apropå arbete, så ska jag jobba idag, inte planerat men…nå, och Åke har det han gör, det är det årliga swap meet på klubben, så passa på och gå dit och fynda, finns oftast mer saker än bara bil grejer, eller kika bara runt och få er en pratstund med nån av alla människor som är där.

Önskar er alla en trevlig lördag!

Totalt, oanpassade saker…

Av Maria Lundmark Hällsten, 24 april 2016 kl 09:13, 2 kommentarer

Det var verkligen ”omvartannat” väder igår, eller så säger man som det heter, aprilväder. Jo det är bäst att vädret passar på, snart är vi ju inne i maj och då får det lov att bli lite ordning.

Sen är det ju så, att oasett väder, vind, om man är frisk eller sjuk, så ska hunden ut, helt otroligt, alltså. Finns inget som kan stoppa dom från det. Inte ens mutor! Jag brukar då passa på att fota lite, blir mycket på pilträden och träbroarna, dom är så fina.

När jag skrev om förpackningsfusket, fick jag först tips från Ulla, och jag direkt citerar henne.
”Man kan anmäla till konsumentverket om man anser att det är falsk marknadsföring, som i det här fallet en större förpackning. Enligt konsumentverket för konsumenter:Vilseledande förpackningsstorlekar. En säljare får inte använda förpackningar som exempelvis är mycket större än nödvändig.” slutcitat

Sedan skickade kusin Anna ett meddelande med orden: Varför ens använda förpackningar? Ja, det kan man ju undra, förutom att det då skulle vara ett skydd i hanteringen. Men tänk om affärerna hade ett litet urval, man köpte burken som hörde till märket och sedan som på den gamla tiden, då man hade mjölkflaskor, så tog man med burken till butiken, sin egna, och fyllde på den själv.

Och apropå egna saker, fast nåt helt annat. Hur många har inte plågats hos tandläkaren då dom prompt ska köra in den där snurrsugen under tungan, och den skaver och gör ont så oftast puttar man ut den, allteftersom. Sugen är ju totalt oanpassad efter en mänsklig mun, hur dom än försöker bryta till den, så tar den i alla nerver man har därinne.
Nä, låt alla få en specialanpassad, som man får ta med själv, och vill man inte, nä, då får man använda det dom har att erbjuda, enkelt!

Och en sak till, tänk er att sitta i en rullstol, dagarna ut och in. Dynan man har är visserligen luftfylld och kan justeras lite grann, men varför inte ta det ett steg längre. Det funkar ju uppenbarligen att få sulor och inlägg till skorna som är pressade/formade efter ens egna fötter, kan man inte göra likadant med dynan till en rullstol?

Och för all del, det kan finnas andra som vill ha formpressade dynor av andra anledningar, så låt dom få köpa det då. Hur svårt kan det vara? Bara undrar…så här på söndags förmiddagen 😀

Ha en fin söndag, allihop!

Det gjorde ont!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 27 september 2014 kl 08:21, Bli först att kommentera

Jag var och tog prov på vårdcentralen igår, ett litet stick i armvecket och det är väl ingenting, men jädrar den där tejpen dom sätter på, efteråt…jag brukar ta bort den så fort som möjligt, och det är smärtsamt…nu satt den på i tio minuter och nu, 24 timmar efteråt, är jag fortfarande röd i skinnet, jag fattar det inte???

Eller så gör jag det, jag är allergisk eller överkänslig mot plåster/tejp. Tänk er då när jag gjorde magoperationen för 17 år sedan, dom satte världens största plåster över hela magen och det sträckte sig bak på ryggen.

Så där skulle det sitta i 14 dagar, jag påbörjade borttagningen direkt efter hemkomsten, sakta men säkert minskade omfånget på plåstret och då jag kom till vårdcentralen för att knipsa bort stygnen, var den bara en smal remsa kvar, över operationsärret, sköterskan trodde inte sina ögon, hahaa…jaja, hon slapp ju dra bort det då.

Sen förstår ni, var jag ner på Ica Maxi, och där har dom införskaffat nya kundvagnar, kolla här:

Och detta är något jag efterlyst på rullstolar, hur svårt kan det vara att få ett handtag som liknar ett handtag på en barnvagn??? Här kan du ju dessutom skifta och sätta upp händerna på sidan. Perfekt!!!

Nej, det verkar som om hjälpmedel, ibland utformas efter en färdig mall, så här ska det se ut, men ingen testar att verkligen använda den färdiga produkten. Visst finns det många fina hjälpmedel, det vet vi väl alla, men många gånger kan dom också uppdateras och förbättras, och det märker man först, då man jobbar med just den produkten.

Nå, nog om det, idag är Åke på kurs och jag och Tina har tänkt leta rätt på Blåeld i Tavelsjö, som har smygpremiär i helgen, dom erbjuder dessutom 20% rabatt. Hade inte Åke haft kurs, så hade vi förmodligen gjort oss i ordning för årets skogs cruising med Nailheads gänget, första start om 40 minuter.

Önskar er alla en toppen lördag!

Utryckning och inläggning

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 augusti 2014 kl 18:16, 4 kommentarer

Det bidde en spännande dag igår med två saker att prova på som jag aldrig gjort förut. Vi hade ett möte på jobbet…från ingenstans hugger det tag runt min bröstkorg och det stramar åt. Jag sitter och känner efter, höger överarm domnar bort och jag försöker skaka lite liv i den, det lyckas inte.

Jag hör inte så mycket av vad som diskuteras, utan filurar på hur jag ska framföra att jag börjar misstänka att jag kanske har en hjärtinfarkt på G. Men kan som inte i mitt huvud, förstå hur jag ska kunna göra det utan att alla där kanske panikar, jag ser framför mig hur jag trycks ner på golvet, och blir fasthållen för att jag ska ligga blickstilla tills hjälp anländer, ett mindre tumult kommer att utbryta.

Efter en kvart blir smärtan olidlig, jag reser mig upp och säger att jag måste ringa sjukvårdsupplysningen, jag mår inte bra, sen går jag iväg…och gör just det, ringer, och där får jag rådet att ringa 112, det gör jag också.

Förklarar läget och medan vi pratar klingar allting av och jag blir som vanligt igen (frisk ska jag ha osagt, det är man väl aldrig, med den här hjärnan :D), killen kopplar mig vidare till en sjuksköterska som säger att dom ska skicka en ambulans, och det gör dom.

(bild från google)

Blir påkopplad sladdar och annat, EKG ska tas, en febertopp har jag innan vi åker iväg, men annars tycker jag, och säger, att det känns lite fjantigt, faktiskt, jag har ju inte ont längre. Men man ska ju alltid ta det säkra före det osäkra.

Sen tas det prover, mer prover, jag ligger på den hårdaste, ogästvänligaste britsen som kan uppbringas, från 15.00-22.30. Efter 2 timmar får jag lov att larma och säga att jag måste få sätta mig, min rygg fixar inte att ligga längre, hon hjälper mig med sladdhärvan och jag får slänga över fötterna.

Efter ytterligare 3 timmar så tjorvar jag ihop sladdarna själv, så jag kan komma mig upp på fötterna. Dom tar prover för att se om det kan vara gallsten, alla prover är bra och jag tar ju för givet att jag ska få åka hem. Då kommer läkaren in och säger att dom vill att jag ska läggas in för att dom ska få utesluta en hjärtinfarkt, det trodde ju jag att dom redan gjort i ambulansen, men hon sa att dom sällan kan visa det, så där nära inpå.

Dessutom vill dom röntga mina lungor, för att utesluta att det gått ett hål på en av dom, vilket tydligen kan hända, om man har otur.

Så jag får böja mig och gå med på att läggas in. Jag är jättetrött och tänker att när jag får komma upp på avdelningen kommer jag att få lägga mig i en underbart skön säng med dubbla madrasser och ett fluffigt svalt täcke…jo kyss mig.

23.30 fick jag en kopp kaffe efter eget önskemål, sängen hade en endaste madrass, inte av det tjockare slaget, en filt utan påslakan och en kudde, hal som sjutton, så i natt har det inte varit många timmars sömn, och jag känner mig i sämre skick nu, än innan natten.

Men vad gör väl det om hundra år, jag hade ingen infarkt, inga blodproppar, inget hål i lungan och inte heller gallsten, utan det var mitt bröstben, som ville spöka till det. Så nu ska jag ringa läkare och kiropraktiker så får vi se vad dom kan hjälpa mig med. Jag har ju ont i ryggen och nacken, så det kan ju vara läge att rätta till det.

Så vad var det nu jag fick göra för första gången…jo åka ambulans, och bli rullad i rullstol, så då kan jag kryssa av det i saker som är gjorda och inte göra om det en gång till 😀

Det värsta med allt detta är att jag VET, att nästa gång, om det blir en till gång, så kommer jag INTE att ringa, utan jag kommer att tjuras och tro att det kommer att gå över, så jag hoppas att jag kommer ihåg just den här smärtan och om det skulle bli något allvarligare en annan gång, så kanske det känns lite annorlunda, förhoppningsvis.

Ha det gott, allihop, och var rädda om er!

Etikett: rullstol

Upp och ner, hit eller dit!

Gashäng är inte att leka med!

Dåligt sexualliv – ingen partner

Kan inte svära på att det var svordomsfritt!

Upp eller ner…nej knappast!

Fy så dåligt, seriöst!

Yrkesskador!

Totalt, oanpassade saker…

Det gjorde ont!!!

Utryckning och inläggning

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se