Oj vilka bekymmer eller rättare sagt i-lands problem vi kan ha…och detta inträffar VARJE gång, vi kör mellan Uppsala-Umeå eller tvärtom. Att hitta ett ställe att äta på.

När Nicco är med, så går vissa ställen bort, såsom Hackegård…ok, då är det några mil till innan nästa ställe, igår kom vi på den osökt goda idén att stanna i Söderhamn, där vi noterade en Kvantum butik, jamen vi går in där och köper en yoghurt och en färdigmacka, det blir bra.

Med yoghurten i korgen började jakten på mackan som blev en typ av smörgåstårtslandgång, den tar vi, sa tjyven och sen letade vi oss fram till kassan. Väl tillbaka i bussen högg vi in på mackan med en massa räkor på, men så känner Maria en doft, som påminner om fisk, och vad tror ni, dom har förstört hela mackan med att lägga dit tonfisk, hur galen får man vara, egentligen, tvitvitvi.

Vi tröstade oss med att gå en sväng inne på Dollarstore innan vi lämnade Söderhamn, konstigt det kändes att gå in, såg exakt ut som i Arvidsjaur, alla hyllor och alla saker låg på samma ställe som däruppe, typ 50 mil, mellan ställena.

Tiden gick och det drog ihop sig till middag…INTE Docksta, säger Nicco, och då börjas det igen, att fundera, snurra runt Ceasars pizzeria, näää, där har vi testat en gång, inte bra, passerade Docksta, siktade in oss på Näske krog, körde in där och NÄÄÄ, vi betalar inte 169:- /skalle för en hälleflundra eller högrev, för att sedan kasta i oss maten eftersom dom skulle stänga om 25 minuter, så vi rullade vidare.

Och det slutade med en magic bacon meal på Sibylla i Övik, nåja, det dög, det med, men jag hade egentligen velat haft något annat, än just hamburgare och pommes, att det inte finns bättre ställen efter vägen, det fattar jag inte. Vissa ställen såg ju rent av ut som rivningskåkar, dom måste ha dålig avans, då det ser så förfallet ut.

Det roligaste av allt är ju att vi gör detta gång på gång, ingen planering, vi ”tror” att vi ska hitta ett bra ställe att äta på, precis då vår mat och sov klocka ringer för lunch eller middag, men det har hittills inte hänt, tyvärr, och vi kommer inte att komma ihåg det till nästa gång heller, så är det bara 😀

Winstone hoppade upp i Niccos famn, då han blev less att ligga på golvet:

Och i Sundsvall arbetas det på bron, för fullt, mja, kanske dom fått den halvfärdig nästa gång, och vi får åka halvvägs ut…vem vet:

Undrar hur mycket man nu kommer att spara, tidsmässigt, med att ta bron över?

Nu ska Winstone ut, och klockan nio har jag en inbokad tid, sedan kommer intervjuarna klockan ett, så man kanske ska ruska liv i snabeldraken, innan dess. Önskar er alla en fin onsdag!