Etikett: personer

Ta en stol och sitt ner, vetja!

Av , , 2 kommentarer 13

Min vän Ulla, kommenterade mitt nyårs inlägg och tyckte att vi hade ett lönnstort matrum, att vi ändå fick in 18 personer där, och utan att behöva sitta på varandra.

Själv var jag mer förundrad över att vi hade 18 stolar, fast… så låg jag och grunnade igår kväll. Här i huset finns det nämligen, utöver dom 18 stolar vi hade framme, 12 stolar till, 1 kökssoffa (modell mindre), 5 pallar, 2 kontorsstolar, 3 fåtöljer, samt 14 utestolar och en utesoffa. Oh my lord!!!

Snacka om att ha saker bara för att. Men jag har i alla fall efterskänkt 3 stolar till Bosse, får se när han hämtar upp dom. Och en Jeansfåtölj har vi tänkt sälja, kanske finns fler stolar att avyttra.

49205867_10156836758531585_8829876783986769920_nProblemet är väl att det är lite udda antal. Nåja, det är väl världsliga ting, som Karlsson hade sagt.

Ska ha lunch besök av Helena idag, så jag tänker göra min vegetariska lasagne, alá Maria, chilisås och spanska kryddor är en viktig ingrediens. Sedan ska jag ner på stan i ärenden under eftermiddagen, sen gör jag helg, på riktigt.

49895451_10156836761136585_2153793899850629120_nOch nu, inte att förglömma, The ”fultomte” showen, som rullar på, nån har flyttat på sig!!!

t3Önskar er alla en trevlig fredag!

Här kan det gå utför!!!

Vi var till ju till mamma igår, hon råkade fylla år, och bjöd oss på 3 olika sorters pajer/kakor i långpanna. En av dom var den där raw äppelpaj, som fanns med i Ica tidningen, den får helt klart godkänt. Ja, det får dom andra hon bjöd på också, men dom vet jag inte vart hon hittat recepten till.

Presentöppning, här ett paket från Emma oh Johan. Bordstabletter och en tavla med olika byanamn och namn på kända personer från Malå med omnejd.

32956710_10156302314331585_2037492786839683072_n 33110439_10156302314201585_6461545810252267520_nOch då sa Åke att dom sagt på radion, härom dagen, att Nila gubben är i blåsväder. Han, gubben som står högst upp på Tjamstan och skådar ut, över Malå.
Han har tydligen fel kläder på sig…nämen hallå, tänker jag, gubben har väl stått där i så många år att det vore korkat att byta ut honom.

Vadå, kapa honom vid fotknölarna, lägga ner honom i en kälke och skicka han utför ättestupan, för att han råkar bära den nordsamiska dräkten och då Malå tillhör skogssamerna. Ja ok, nu känner dom sig diskriminerade, och jag kan inte ta av dom den känslan, men kunde dom inte ha kommit på det tidigare då? Gubben har stått där sedan 1970.

487ed32a8b9434b3aa4d209d5b765ddeHär hittade jag bilden, www.ricke.nu och här kan ni läsa ett reportage om det i NORRAN

Näpp, nu har jag inte tid med detta längre, utan tänker ta mig en frukost, utomhus, i sol och värme. Önskar er alla en fin söndag, med en bild på tadaa…Camaron, kortet taget av Håkan Lundgren/Vindeln
32759879_10211855093636194_2526869551048556544_n

En enda sak, vet vi med säkerhet…vi ska alla, en dag dö

Av , , 2 kommentarer 15

Då var vi återigen inne i den här perioden av minnen…septembermånad…den verkar aldrig kunna gå, obemärkt förbi, även om jag önskade att den någon gång kunde göra det.

I förrgår, för 5 år sedan, var min pappa med om olyckan som sedan tog hans liv. Och i och med detta, så är det dessutom mer än 1 dag, då man slängs tillbaka. Det är dagen för olyckan, dagen då läkarna gav upp hoppet, dagen då han dog och sedan dagen för begravning.

Jag vet ju absolut, att vi inte är ensamma om att uppleva dessa saker, sorg, glada minnen, vad man själv har för minnen av den personen, vad andra har sagt, vad man gjorde och varför.

Ibland är det bra att älta, man matar in, man pratar om det, man skriver om det, som jag har gjort, och det blir absolut bättre med tiden. Eller ja, det är förmodligen så att vi lär oss, att hantera smärtan, sorgen och saknaden på ett annat sätt, än då allt är nytt. Då vet man ingenting, utan man får gissa sig fram.

Man spekulerar, man frågar, man undrar…men i slutändan, får du aldrig några svar, utan man får lov att acceptera att livet är som det är, det enda vi vet med absolut säkerhet, är att vi alla, en dag, på ett eller annat sätt, kommer att dö. Och när vi gjort det, så är vi lyckligt ovetandes om vad vi lämnar efter oss.

Min pappa hade en favorit låt, och den hade vi velat spela på hans begravning, men ingen lyckades fixa fram noter och text, så det blev aldrig av. Men här kommer den…direkt från youtube, och den får bli min hyllning detta år och denna månad, till min pappa:

Önskar er alla en fin tisdag!

21728503_10155633343556585_7352749361778855132_nFotade gjorde Theresé Hällsten

Ta ett chill piller

Av , , Bli först att kommentera 13

Vilka dagar, man väntar bara på bakslaget, snöglopp eller annat nedfall. Jag och Winstone satt då ute någon timme på förmiddagen, igår, det var skönt. Och jag passade på att prata med Ulla, en internet polare, som jag aldrig träffat, men som jag utbytt många erfarenheter och tankar med.

Vem hade trott att det kunde bli så…för 20 år sedan. Att man skulle komma i kontakt med en främling, och sedan, sakta men säkert lära känna personen, utan att ha sett henne förut, i riktiga livet. Ja, idag är det knappast någon ovanlighet, snarare tvärtom.

På träningen igår, så kom jag att börja prata med en kvinna som var där, och ämnet föll sig på mobilen. Då vi var i omklädningsrummet och hon påpekade att det var bäst att slå igång ljudet på den, igen. Jag berättade att jag brukar använda larmet på mobilen, och så stänger jag givetvis av, alla andra ljud, men på morgonen, glömmer jag bort, i 9 fall av 10, att slå igång ljudet igen. Fast det brukar ändå inte ta lång stund innan problemet uppenbarar sig.

Och sedan det här, att man gjort sig tillgänglig, hela tiden. Och det kan lätt bli en fälla, där du aldrig lämnas i fred, samtidigt som du själv, inte kan låta bli, att sitta och fippla med mobilen, för tänk, hemska tanke, om man skulle missa nåt kul, som pågår medan du själv håller på att se på tv, städa, laga mat eller annat oviktigt. Och det finns en viss risk, att man kan bli lätt disträ, av allt man ska hinna göra, om man vill vara med, överallt.

c14c0dea0c94821fbac6806a99b0c151Jag kommer ju ihåg i begynnelsen, och min första mobil, en gammal avlagd sak, som jag enbart hade för att kunna bli nådd om förskolan ville ha tag i mig, eller om det hänt något efter vägen, för Åke. Och se hur man använder den idag.

Det blir en diskussion, mobilen åker fram och man googlar, man kan sköta bankärenden, leta reda på adresser och personer, öppettider, ja, allt, i princip, och det måste vara på gott och ont. Ordet informations samhälle, fyller då nu, sin funktion. Inget blir en nyhet, egentligen, alla vet, den dagen det händer, och sedan fylls infon på, med sekunders mellanrum.

Inte som då man var barn, och skickade ett brev, sedan gick man runt med spänd förväntan, på när det skulle komma ett svar, ibland kunde det dröja upp till 2 veckor, och andra gånger hann man skicka iväg ett brev till med en första fråga om inte det andra brevet kommit fram. 😀

Det känns som om det var lite mer chill, på den tiden 😀 Ha en bra tisdag alla mina vänner!

images

Att lära sig att sålla…

Av , , 2 kommentarer 11

Jag hade förmånen att möta 3 olika personer, under en dag, vi har två saker gemensamt, inom vårt yrke, så vi vet vad man pratar om. Men det visste vi inte innan. Man kan ju aldrig veta vem en person är, innan man pratat lite med varandra.

Vad vi alla var överens om, var att det kändes skönt att veta, att fler än en själv, har haft situationer och annat, som är väldigt lik andras upplevelser, man är inte ensam i sitt tänk, utan vi hade samma människosyn, och bara det, var ren glädje.

Det var lite spridning på åldrarna, en kvinna som är 8 år äldre än jag, och kanske vi var närmast. Och nu handlar det inte om det jobbmässiga, men livserfarenheter. Det får man aldrig utan att ha hunnit uppleva det, och som 20-25 åring, har nog dom flesta inte hunnit med alltför mycket.

Här sa kvinnan nåt om att kroppen inte orkar lika mycket som då man är yngre. Och jag svarade att vi istället, sållar bort sånt som känns onödigt, och det gäller även människor omkring oss, som inte ger något tillbaka. Man sållar bort dom också.

Men som ung, gör man nog inte det, man köper det mesta man hör, man vänder in och ut på sig själv för att vara andra till lags, fast man ger, mer än man får tillbaka, och det är slitsamt, på sitt sätt.

Nu kan man ju aldrig säga att detta, gäller allt och alla, så är det aldrig, vi är ändå olika individer, med olika bakgrunder och uppväxter, men jag tror att många, kanske går igenom detta. Och jag vet inte, men det kan vara en tröst att veta, att det kommer att vända, det kommer en dag, då man säger ifrån, och då man står för det man gör och säger utan att tveka, en sekund. Och först då, kan man känna att ålder och erfarenheter inte är så dumt.

d34a8415f58458ff2b3b936659ab6b89

Så…det var bara en liten reflektion, så här på fredags morgonen 😀

Nu har Vännäs plåt påbörjat sitt arbete. Dom kom hit igår och lämnade en liten arbetsbarack på gården, typ en tredjedel av bussen, ser lite pjurtigt ut. Och idag ska ställningen upp. Men det är bra att det händer saker och att detta kanske få hinna bli klart innan snön är här.

På tisdag, får vi gediget besök, Theresé sa väl kanske mest på skoj, att hon tyckte att Nicco kunde flyga ner och hämta Sally. Det är ju höstlov nu till veckan. Men så undrade Nicco igår, om man inte kan skicka en 5 åring själv, och vi kollade, visst får man det. Man betalar en slant extra och då får hon en ledsagare med sig.

Jag skrev då till Theresé att det var bara att skicka hit henne, hon föll för idén och frågade Sally vad hon tyckte, hon hade börjat hoppa upp och ner, visst ville hon flyga hit, nemas problemas. Så nu är biljetten bokad och det ska bli spännande att höra vad Sally kommer att tycka om sitt lilla äventyr. Fast vi vet ju att hon är en hårding, så det kommer säkert att gå bra 😀

DSC04821(1) 0301-1024x76811822633_10153021989882060_236555022493748823_n

Önskar er alla en toppen fredag!

Trevligt trevligt…

Av , , Bli först att kommentera 8

Pysslet jag höll på med i förrgår, var förberedelserna inför 50 års kalaset. En ram skulle skaffas till en affisch, som Brälla köpt i staterna, sedan skulle jag hitta på något annat som kunde passa, vi hade kommit fram till att något man kunde ha ute i trädgården, det skulle i alla fall vara bestående, så det blev en tupp.

011

Och här förklaringen till den, och jag citerar:

” Sen lekte jag lite med ord, road Runner, det är ju något som ligger dig varmt om hjärtat, ja sen vet du ju, Gråben och Hjulben är två fiktiva djur som lever i Nordamerikas öken i en serie animerade kortfilmer regisserade av Chuck Jones. Hjulben är en tuppgök med mycket långa ben, som springer snabbare än tåget.

images

Och där har du din svenska road runner…tuppen, The rooster 😀 Den passar säkert någonstans ute på gården och billig i drift är den.” Slutcitat

Jag också gjort en liten mapp, med bilder från förr och tidningsurklipp samt 3 A fyror med små historier vi haft tillsammans, hans familj och vår.

001

Vi var rätt många personer där, en liten tipsrunda, pilkastning och luftgevärsskytte:

021 022

Jo jag vet, det ser grymt ut 😀

Kocken arbetade för högtryck och Wolfman Jack förberedde sig för kvällens spelning:

029 024

Mycket god mat, trevliga människor, bra musik (vad annars) och skjuts dit och hem i Brällas Ford 57:a. Kunde inte bli ett bättre kalas.

019 018 034 039 032

047 053

Och avslutningsvis, GRATTIS Theresé, på 30 års dagen, hoppas den blir kanon, over there.

Nu ska solläge intas ute och en stor kopp kaffe, ha det fint, allihop!

 

En hint av något

Av , , 2 kommentarer 6

Jag kommer ihåg, att jag som barn, när jag läste en serietidning, så var oftast medlemssidorna, det som var mest intressant. Jag lusläste vad andra skrivit, och sedan tittade jag på deras namn, ibland stod adresserna med, och jag målade upp en bild i huvudet på vart dom bodde, hur omgivningarna såg ut och jag kunde till och med få en känsla över hur delar av deras liv var, om dom hade kompisar, om dom trivdes där dom var.

Nu säger jag inte att jag VET, hur det såg ut, eller VEM dom var, vart jag fick det ifrån, vet jag ju inte, fantasier, magkänslor eller bara en hint av något. Jag tyckte ändå att det var intressant och spännande.

Sedan tänker jag att vissa människor, bara vet hur man för sig mot andra, respekterar, kollar av läget, är noga med att vara så diplomatiska som möjligt. Att inte vara manipulativ, kan också vara en svår balansgång, att få en människa att svänga åt ditt håll, utan att dom själva vet om det, men så länge man gör det av rätt orsaker, så är det helt ok. Då kanske det inte heter att vara manipulativ, utan mer att få en annan på rätt spår.

Sen finns det dom som utnyttjar deras ställningar och situationer dom är i, till max. Och mest för att göra saker så lätt för sig själv utan att det ska kosta, men det är alltid någon annan som får betala.

Picture this, en buss, fullastad med människor som ska från A till B, alla resenärer berättar varsin sann historia, från deras liv, något roligt, eller dramatiskt, sånt som andra bara sitter och gapar över, för det hade man aldrig ens trott, skulle kunnat ha hända. Vi bär alla med oss olika erfarenheter och händelser, tragiska, magiska eller bara rent sanslösa, men en sak har vi alla gemensamt, vi är människor.

Att livet ser annorlunda ut, beror inte bara på vad vi föds till, vår uppväxt, vad som speglar vår vardag, vad vi lär oss på vägen och HUR, vi lär oss. Utan även vad vi upplever på vägen och hur vi väljer att hantera det. Jag såg ett klipp igår, och jag vill dela det med er, verkligen talande och en tankeväckare. Sen kan ni blunda i slutet, där det framgår att det är ett stort företag som gör reklam, klippet är ändå sååå bra! Önskar er alla en toppen fredag!

 

 

Konstig matematik

Av , , 2 kommentarer 8

Jag fick tala med en på Försäkringskassan igår, men jag fick inte mer än lite utlopp för min aggression då det gäller att behandla människor likvärdigt. Det är Försäkringskassan dålig på att göra, dom suger på att räkna rätt också. Jag ringer dit, strax efter 8 på morgonen, dom säger, det är 29 före dig i kön, beräknad väntetid, 1 minut.

17 minuter senare, svarar dom, och jag blir irriterad redan där, för om jag suttit kvar då det var 34 minuters kötid, så hade jag, enligt egna beräkningar, lite styvt så där, fått sitta över 2 timmar och vänta.

Sen till detta om att inte kunna räkna på ett rättvist sätt, då det gäller sjukpenning. Dom utgår, precis som dom flesta andra myndigheter, att ALLA i hela Sverige, arbetar en heltid. Men se, det gör inte jag, och tilläggas bör, att jag inte heller stämplar upp, har sjukbidrag, socialbidrag, inga bidrag…what so ever

Vad jag däremot har, är ett schema, där jag en vecka jobbar 2 dagar = 12 timmar, nästa vecka gör jag 5 dagar= 38 timmar, och tredje veckan är det andra timmar som gäller. Och nu till problematiken, dom räknar bara ut ett snitt på min årsinkomst och det får jag då varje dag, oavsett…mina egentliga arbetstimmar.

Och råkar jag vara sjukskriven över 2 veckor och fortsätter, och det är min vecka då jag gör 38 timmar, så får jag av Försäkringskassan, hela 2000:- minus skatt, och dom pengar är ett skämt, om man ser till vad jag hade tjänat om jag jobbat. Jag förlorar då drygt 3300:- rakt av, och vart är det rätt och jämlikt?

Ja, säger då säkert någon snilleblixt, om denna vecka skulle infalla då jag har bara 2 arbetsdagar då, mm, då mina vänner tjänar jag 300:-…WOHOO, jäklar vad man kan få ut av systemet, eller hur? Jag blev så förbannad, dessutom då människan förklarar 3 gånger, på exakt samma sätt och jag säger 3 gånger precis samma sak, att jag förstår hur dom räknar, men det är FAN inte rätt ändå.

Nu ska man väl inte räkna grovt på att man ska vara hemma och sjuk, men detta kommer sig naturligtvis av att jag har en operation framför mig och där vet jag att jag kommer att bli sjukskriven ett tag. Och det känns ju inte kul att veta att jag kommer att gå back på detta, och rätt kraftig också. Om jag inte blir sjukskriven 6 veckor rakt av, för då är det rätt och jämlikt och jag får mina 80% av min ursprungliga lön…typ. Nej, jag kommer att joina gruppen som inte gillar Försäkringskassan och deras sätt att köra över människor, och det gör dom ju, inte enbart då det gäller sjukpenning, utan dom harvar ner allt som kommer i deras väg och sätter sig över både läkare och andra människor.

Så, då var det ur världen. Jag hade en mycket trevlig dag igår,(låter ju inte som det då man läser vad jag skrivit om, överst i inlägget, fast samtalet, var ju bara en bråkdel av min dag) men det tror jag att jag nämner något om imorgon, nu ska jag gå ut och sätta mig med Åke och Winstone och dricka en påtår. Ha det fint allihop!

Schabbelmån

Av , , 6 kommentarer 13

 

Det blev inte så mycket sol igår, under dagen, utan mer det där typiska, då man gjort sina sysslor och sätter sig ner för att äta middag, DÅ…börjar solen lysa in genom fönstret och blända en, så man säger högt: OM det inte dög att komma tidigare, så inti f-n var det lönt att komma nu! Men som vanligt, vem bestämmer det?

Åke har fixat och donat ute på gården, och sedan fick jag mitt tips genomfört, Lennart har flyttat från bron, och har stigit upp i kärret. Jag har som en bild framför mig där han sitter med frack och höghatt och en piska i handen, men det vet jag inte vart jag ska gräva upp, får klura på den 😀

Foto1854 Foto1855

Gick och funderade lite på när en person gör fel, det brukar oftast vara ok, en gång och kanske två, men sen…nja, då borde man ha lärt sig. Och sedan har det ju väldigt stor betydelse om vart, eller mot vem, eller hur, detta fel har begåtts.

Ibland heter det ju så vackert att man inte får göra fel, men, så händer det i alla fall och då ska det utredas om det var den mänskliga faktorn eller annat det berodde på. Utredningar görs och förhoppningsvis hittas det på, nya rutiner som gör att felet kan undvikas.

Men visst vore det bäst, om det alltid hade funnits en schabbelmån (haha, nytt ord från mig), då det skulle finnas ett litet utrymme för just schabbel, för ofta beror nog misstagen på en liten svacka i sinnesnärvaron, för det får man i alla fall hoppas, att dom flesta vet, vad det är dom ska göra, fast tyvärr får man nog säga att det alltid kommer att finnas notoriska felprogrammerade människor, som gör saker för sin egen bekvämlighet, och inte tänker på vad andra kan komma att utsättas för, och det är ju tragiskt, men sant.

Nåja, nu ska jag inte fundera så mycket mer på det, utan fixa en liten frukost innan jag ska bege mig ut på jobb, och sen, mina vänner, efter klockan 17, gör jag helg, kunde ju inte bli bättre 😀 ha det gott, allihop!

 

Att drömma sig tillbaka

Av , , 4 kommentarer 12

5.20 pip, alarmet gick igång och jag hoppade ur sängen, som värsta atleten, jag vet, jag gör det varje morgon (fast atlet kanske var en överdrift). Termometern stod på -0.4 grader så jag gick ut och satte igång motorvärmaren, det var is på rutorna. Men det ser ju ut att bli en fantastiskt fin dag, härligt, det behövs.

Läser just nu en bok med kåserier, ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått” av Bosse Lidén och hans fru Solveig, den är lättläst.

Det var så roligt då jag läste vad Bosse gjorde som barn och även i vuxen ålder. Man fantiserar om människor man ser, man undrar vart dom bor, vad dom gör, allt utifrån kanske ett hus man ser, eller om man sitter på ett tåg/buss, och över hör ett samtal. Hur deras liv och vardag ser ut.

Då jag såg detta så slängdes jag tillbaka till 10-11 års ålder, då man läste serietidningar, och det fanns medlemssidor, jag vet så väl, att jag alltid kollade på namnen på dom som skickade in gåtor eller ville bli brevvänner etc. och med namnet i mitt huvud såg jag ett hus framför mig, där dom bodde, om dom var lyckliga, hade kompisar, ja listan kan göras lång. Jätteskumt!

Och likadant då man satt i bilen på väg till stugan, det finns platser än idag, som sätter mig i en speciell känsla då vi passerar, jag vet att jag som barn, bara ville bo där…fråga mig inte varför, jag menar, vem vill bo i Tavelsjö, förutom läget vid sjön? 😀

Sedan har jag en tanke på en bok jag skulle kunna tänka mig att knåpa ihop, den skulle handla om bussar och passagerare, men jag vet inte, vart skulle jag hitta den tiden till att göra nåt sånt, det får nog vila ett tag till, är jag rädd.

Och nej, jag vill inte avslöja hur jag skulle gå tillväga och vad den skulle handla om, men jag tror att den skulle bli väldigt intressant, faktiskt 😀

Nu frukost innan jag susar iväg på jobb, ha en fin lördag, ni alla lediga människor och ni som arbetar.