Etikett: pengar

Mobillarm på…check!

Av Maria Lundmark Hällsten, 10 december 2019 kl 09:18, Bli först att kommentera

Jaha, då har jag ställt mobillarmet på klockan 12.22, så jag ska hinna sätta på mig jackan och gå ut på bron, om nu det klara vädret håller i sig så det kan bli lite formationsflygning idag.

Nu har det gått 3 veckor sedan jag fick sista mejlet från BonPrix, ni vet, stället jag beställde mina trasiga jeans ifrån. Och efter 3 veckor skulle jag mejla dom igen för att få igen pengarna. Trodde dom att jag skulle glömma bort det, eller?

Oops, vart kom den bilden ifrån???

Mejlade gjorde jag igår och fick snabbt svar, att nu fanns pengarna som ett tillgodo på nästa beställning, och ville jag ha tillbaka dom på kontot skulle jag mejla dom igen.

Nu överväger jag starkt, att sluta beställa från dom överhuvudtaget. Snacka om att det ska vara krångligt in i det oändliga. Skamligt att jag ska offra min tid till allt detta mejlande, det ska fotas, skickas efter returblankett, lämna in, skanna, mejla igen…

Skulle jag mot all förmodan, ha velat haft pengar innestående hos dom, skulle dom ha erbjudit mig 200 kronors rabatt på nästa beställning, men det blir det uppenbarligen inte så hit med pengarna, tänker jag skriva, och sen får vi se, det ska vara nåt alldeles exceptionellt, för att jag ska handla av dom, framöver.

Jag vill att det ska vara tjopp tjopp och inga konstigheter, och vem vill inte det.

Blir en kall dag idag, hurven, och sen ska det tydligen vända så till på fredag är säkert snön borta…igen. Tragiskt!

I jakten på den där kruskaveln ramlade jag över den här vispen och tratten, snygga!

Och en pärstamp, tror jag, eller… nån som vet om man ska ha den till nåt annat. Jag har aldrig sett just den här modellen.

Nä, dags att ploppa i motorvärmaren så kanske man har en ljummen bil då det är dags att bege sig till jobbet, ni får ha en fin tisdag, allihop! Och här avslutar jag med en julhälsning från Tina i Torrevieja! ps. Tomten på toan är lite internt, vi följdes åt in på Myrorna där jag stod och höll den i handen men det blev hon som köpte den 😀 ds.

VEM kunde tro det, seriöst?

Av Maria Lundmark Hällsten, 9 december 2019 kl 09:20, Bli först att kommentera

Gick in på Vk igår och hittade denna lilla artikel, eller rubrik:

Och då undrar jag, VEM i hela världen, som faktiskt skulle tro att det var sant, i det första ögonblicket man vann?

Så ofta händer det väl knappast, så det är något man räknar kallt med 😀

Tänker också på all reklam på teven, betta hit och spela dit, Casino här och poker där, få 300 kronor att spela för, lalalaa…

Jag tänker, att om det är så att man erbjuder pengar, för att man ska börja spela, så är det ganska så säkert att du INTE kommer att vinna. Ett spelbolag skulle väl inte klara sig genom att ge bort pengar som du spelar och vinner för, eller?

Nä, du kanske kommer att vinna en liten summa, och innan du vet ordet av, så har du spelat bort dom pengar du fick, och sedan fortsätter du, för du vet ju, hur lätt du vann första gången och det kommer säkert att bli vinst igen…jojo!

Själv blev jag då varse om att det INTE var köpa trisslottsdag igår, hur människan kunde missa en stor gryta, förtäljer inte denna bilden, men jag var på plats och kan säga att jag vet faktiskt inte:

Däremot lyckades jag med mjuk-kakorna jag bakade, goda med extrasaltat smör på 😀

Och inför det brödbaket letade jag efter en kruskavel, mycket konstigt att det inte gick att uppbringa i det här huset. Men jaja, jag har ju knappast letat igenom allt. Men jag hittade gamla pepparkaksformar, och jag må ju säga att gumman såg mager ut, nå hemskt:

Eller var det faktiskt så, att förr i tiden var man mer ”normal”, godsaker skulle ätas med tillförsikt, litet och smått, så då kunde du ha dom där 7 sorterna framdukat. Kolla in muffins hyllan på affärerna, eller chokladbollarna dom säljer på vissa ställen, stor så dom kan mätta 5 ungar.

Det är som ingen hejd, på nåt, idag, det ska vara stort och mycket!

Det enda jag anser ska vara stort, är bilarna 😀

Ha en fin måndag, allihop!

Jag är osynlig, till och från

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 april 2019 kl 10:15, Bli först att kommentera

Ibland känns det som om man är osynlig, på riktigt. Ta bara i fredags, då jag skulle hämta den där lilla special beställningen på bolaget. Killen jag får tag i, står med en kund, och då han är klar med henne så talar jag om mitt ärende. Han upprepar mitt efternamn, ja säger jag, Lundmark eller det kan stå på Hällsten, och så piper han iväg.

Jag väntar, väntar och väntar och börjar fundera…har han gått på fikarast, välte en kartong med tunga flaskor över honom, blev han tvärt sjuk…vad ska jag göra?

Börjar se mig omkring om jag ska be nån gå och kolla vad han håller på med, men så dyker han upp, efter 10-15 minuter, från ett helt annat håll. Han kommer emot mig och börjar fråga om jag vill ha hjälp, så ser han plötsligt igenkännande ut och tappar ansiktet helt.

Han hade glömt bort vad han skulle göra. Han ber tusen gånger om ursäkt, han fattar inte själv hur han hade kunnat glömma bort vad han skulle göra, och när han kommer tillbaka med flaskan öppnar han en ny kassa så jag ska slippa köa, ja han skämdes verkligen, kanske han trodde att jag skulle flippa över, men jag kunde inte annat än skratta, jag förstår ju hur skämmigt det måste ha känts.

Nå, så går vi framåt 1 dag, nämligen till igår. Jag blev bjuden på middag hos Malin som är kundansvarig på assistansbolaget där jag är anställd. Med på middagen var en som jag också jobbat under, för 5 år sedan, mycket trevligt att träffas, det var längesedan och vi hade mycket att prata om.

Efter supergod middag, lite drickbart och sånt där, fick vi tag i en kille som skjutsade ner oss till Sjöbris. Vi kollade bara runt lite, hejade på Nicco som var där med Georgo och några kompisar, sen gick vi upp till Harrys. och där blev jag osynlig…igen.

Står i baren för att köpa en öl men killen bakom disken lallar runt och tar andra före mig. Jag surnar till och då han sedan frågar vad killen bredvid mig, vill ha, han som nyss kommit dit, så ryter jag till och säger att nu är det väl ändå min tur att få beställa, och då får jag det, men jag undrar vad det beror på?

Är jag för kort i rocken? Måste jag börja ha platåskor på mig, eller utmärka mig på annat sätt? Detta är absolut inte första gången.

Och mja, tjurig som jag kan vara så kan det ockås innebära att jag skiter i att gå till just Harrys nästa gång, utan jag väljer nåt annat place. Otur för dom, för jag gissar att mina pengar är lika mycket värda som nån annans, eller?

Jaja, vi gick vidare till Bishop och satt med nåt gäng som Malin kände och när dom sedan skulle till Max för nattamat, då åkte jag hem…trött men nöjd över en trevlig kväll.

Och nu sitter jag här och är glad att det är en ledig dag, hade inte fixat att jobba, kan jag ju säga, å andra sidan hade jag aldrig gått ut heller, om jag skulle haft ett pass, så… 😀

Ha en fin söndag, allihop

Håll koll, finns pengar att tjäna!

Av Maria Lundmark Hällsten, 12 januari 2019 kl 11:49, 2 kommentarer

Att en sak leder till en annan, det händer ju rätt ofta. Och en detalj kan etsa sig fast och bli till nåt betydligt större, ja, så är det bara. I stök och bök i huset fann jag dessa 2 saker som hör ihop:

Jag tyckte att den blå färgen var iögonfallande, och ville ha in dom där nånstans i nåt rum, men vilket? Och blått…jag är inte så blå av mig, hm. Det fick bli en tur till Rusta, där införskaffade jag en ny filt till soffan och ett par gardiner, sen knyckte jag en lampa av Nicco, som är blå och voila, så fick jag till det 😀

Kommer ni ihåg då jag skrev om oregano kryddan och mängden kontra burken…om inte kan ni klicka på bilden och friska upp minnet, om ni vill:

I förrgår köpte jag en STOR burk, den rymmer 30 gram, gissa kilopriset!

1799:-, sen kan det säkert diffa beroende på vart man köper den, men det som verkligen blev en ögonöppnare var då jag kollade kilopriset på den mindre glasburken, samma märke, Santa Maria, då betalar man hela 4999:-, alltså fyyy XXX!

Då jag berättade det för Åke frågade han om vi verkligen äter så mycket Oregano (undrar om han blev tvärsnål och tyckte att jag skulle hitta nåt annat alternativ, hm), jo sa jag, vi använder en hel del, dom påsarna jag köpte som refill är ju slut sedan länge så… Nä sa jag, vi får väl starta upp ett Oregano plantage, man borde ju kunna odla kryddan.

Men sen ska du räkna vad jorden kostar, vattnet, näring, arbetet och vad man sedan får ut i slutändan. Nopp, jag tror att jag fortsätter att köpa den men det får bli den stora plastburken med 1799:- i kilopris, och ett hett tips, som jag skrivit förut, kolla kilopris, meter pris eller vad det nu räknas i, det ni köper, ibland blir man verkligen förvånad. Det man tror är det billigaste kan visa sig vara dyrt som tusan.

Ikväll får vi en extra familjemedlem till middagen, B:son kommer hit och ska sova över till imorgon. Det lustiga var då jag klev upp i morse (sovmorgon till 10) så var jag så tvärsäker på att det var söndag jag fattade ingenting och undrade varför vi sagt att han skulle komma idag, skulle han inte sova över, och hur hade vi tänkt oss det här??? Nå, jag vaknade till och förstod att jag dribblat bort en dag, sånt händer 😀

Hoppas på en fin lördag, för er alla!

Elefanter i porslinsaffärer!

Av Maria Lundmark Hällsten, 19 december 2018 kl 09:44, Bli först att kommentera

Man kan ju bli ledsen i ögat…ibland…då man ser och hör hur folk resonerar. Läste precis ett inlägg om en stackare som inte fick den hjälp han behövde, och han beslutade sig för att ta sitt liv, han orkade inte längre. Han lämnade familj och barn efter sig.

Jätte tragiskt, sorgligt att man kan missa dessa rop på hjälp, men jag förstår samtidigt hur finkänsligt allting är. Det ska nog väldigt mycket till, innan någon talar om hur dom egentligen mår, innerst inne, och vad dom funderar på att göra.

Vi som läser detta, vet ju egentligen inte alls, hur det gick till, på riktigt. Vi får se den ena sidan, det vi hör av besvikna vänner och familjer, och jag köper att psykiatrin kan förbättras avsevärt och det behövs säkert pengar att stoppa in, där också.

Nå, det var inte dit jag ville komma, utan kommentar på detta inlägg, var att om vi istället för att slösa pengar på flyktingar och la dom på oss svenskar istället, så hade inte detta hänt.

Och här känns det som om en elefant klev in i porslinsaffären, med jättetofflor på fötterna.

Jag undrar vart det här om alla människors lika värden, tog vägen?

Man kan också bli rädd för vart dessa personer jobbar, dom som skriver såna här kommentarer. Jag hoppas och ber innerligt, att dom inte har vårdande yrken eller andra jobb som går ut på att assistera och hjälpa människor på ett eller annat sätt.

För risken är överhängande att dom kommer till en plats där dom måste avgöra vem som ska räddas eller vem man hjälper först… Ja, ni fattar!

Nä, uppenbarligen gör man skillnad på folk och folk. Ingen annan har så stora rättigheter som vi, som bor i detta land och som bott här sedan urminnes tider…eller? Och här tänker jag också att man kanske ska titta sig omkring lite, vad man har runt omkring sig själv.

Kanske vänner och bekanta som en gång har adopterat ett barn från ett annat land, är dom mindre värda? Borde dom ju vara om man resonerar som vissa gör. Eller tänk, ve och fasa, om ens egna barn skaffar sig en kvinna eller man från ett annat land, vad innebär det?

Nä, fy fasen, säger jag. Att vilja ha nåt eller nån att skylla på, det är vi svenskar jävligt bra på att göra. Istället för att klura på lösningar som skulle kunna gynna alla. Kom inte dravlandes med att vi inte har pengar, googla julhandel och sedan fråga er själva vart alla dom pengarna kom ifrån.

Så… skrev hon och *gnuggade* sina händer, nu är det avhandlat för min del, känns bra att skriva om saker som upprör men som man inte vill kommentera för att risken är stor att man sänker sig till den nivå där andra ligger, dom som kommenterar utan att tänka efter, före.

Hoppas på en fin dag för er alla, oavsett vart ni kommer ifrån eller vart ni är på väg! Jag har en elefant i en porslinsmugg! Bara så ni vet!

Det man inte vet, mår man inte dåligt av!

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 november 2018 kl 08:23, 2 kommentarer

Vad skulle ni gör om ni vann en stor summa pengar? Och för att minimera önsketänket, ni får bara välja 2 saker…

Jag vet då vad Theresé skulle göra, åtminstone då hon var yngre, enligt ett papper jag hittade nere i källaren. Numero 1, hon skulle köpa godis för hälften och numero 2, ge bort den andra hälften till rädda barnen. Oh my!!! 😀

Motor och kupévärmaren är igångsatta, ska iväg och ta prover och står i startgroparna för det. Min tanke om att få ha en sovmorgon sprack, då fönsterbytarna ska komma idag och byta balkongdörr.

Varför är det alltid så, då man planerar att inte göra nåt, överhuvudtaget, så dimper det ner, både det ena och det andra och till slut känns dagen ganska full med saker som ska göras.

La ju ut den här bilden igår, på morgonhimlen:

Och trodde i min fantasi, att nån skulle kommentera och fundera vilken typ av UFO som syntes i fönstret. Men nej, antingen såg ingen det eller så fattade man att det var vår tv rums lampa som speglas i fönstret 😀

Så nu tog jag ett kort från köksfönstret istället, utan lampa i bakgrunden:

Kan ju bli en solig dag, idag med, synd bara att sol på vintern innebär kallare luft. Men det är nog bara att vänja sig.

Hittade Niccos första skor ever, nere i källaren, så tuffa 🙂

Och städningen kommer att fortgå under dagen, usch, snart vänder jag kartongen upp och ner och tömmer dom, osett. Det man inte vet, mår man inte dåligt av.

Ha en fin dag, allihop!

Förväntningar och vad man gör med lönen

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 maj 2018 kl 08:30, Bli först att kommentera

Jag beställde den där lakrits och viol shoten, och idag kan den hämtas ut hos Bo-Lage, så jag får göra mig en tur dit. Bra, då ska den testas under lördagsmiddagen, tänkte jag 😀

Tvärpratade igår om lönen man har, och vad ungdomar tjänar och vad dom har för förväntningar. Vad saker kostar, och vad man lägger pengarna på.

Och givetvis påmindes jag då om det glada 80 talet, min karriär inom handel, startade upp på ButiCa Sport, som fanns i numera Filmstadens lokaler. Personalingång alldeles bredvid i tornet:

Var faktiskt där jag för andra gången, slog mig i slang med min man, Åke, jodå, han var in och skulle köpa ett liggunderlag som skulle användas till sitsen på hans motorcykel, som vaddering.

Nå, det var inte det jag skulle tala om, utan att jag då, hade 85 hela, svenska enkronor/dag, i lön, för ett heltidsjobb, jojomensan! Jag gick på nåt som hette ungdomslag, vilket innebar att man fick ett jobb och alla hade den lönen, det var väl mer för dom som var skoltrötta och vi skulle ha nåt att sysselsättas med, istället för att driva runt på stan eller ligga hemma i soffan.

Jag trivdes där, fick till och med ett eget krypin, bakom ett tjockt draperi, där jag fick inte bara texta skyltar, utan där var till och med rökning tillåten (otroligt, men sant!). Lönen jag fick ut efter en månad, minus skatt, låg väl på, runt 1300:-.

Varenda gång jag fick ut pengarna, gick jag med säkra, raska steg, bort till Rune Johanssons, som låg nånstans därvid UP2 gallerian. Och där köpte jag dom senaste singlarna. Jag kostade också på mig en parisare på Bigges. Jo, så såg det ut på den tiden.

Bilden hittade jag HÄR Men det såg inte riktigt ut så där, på den tiden jag var där, då gick man in och handlade, det låg där Allstars är idag, typ.

Men jag minns att man kände sig rik, det var ju ändock en slant, om än liten, som var ens alldeles egna, att göra vad jag ville med. Och att köpa musik, var precis vad jag önskade 😀

Imorgon kommer B:son hit, så jag tänker dammsuga lite och förbereda, så är det inte allt som ska göras imorgon. Ska försöka komma på nån matlista också, nu var det längesedan jag gjorde en sån, och har man väl knåpat ihop en så underlättar det ju en hel del. Helst om den täcker 2-3 veckor framåt, det vore nice! Fast risken är att fantasin börjar tryta, efter 1 veckas maträtter. Önskar er alla en fin torsdag! Och avslutar med en favorit, från tidningen Knasen:

Wrooom…

Av Maria Lundmark Hällsten, 13 december 2017 kl 09:08, 2 kommentarer

Det är inte bara Lucia idag, utan även min ”gammboss” Annikas födelsedag, jojomensan! Så innan jobbet ska jag ta en prommis över dit och gratulera. Tur hon bor nära nu 😀

Kommer osökt att tänka på barndomens Lucia firande, då det alltid var julfest i lokalen hemma på gården uppe på Mariehem. Jag tror att nästan alla barn på gården, var med. Det var filmvisning, luciatåg, fika och annat roligt.

Och efteråt eller det kan ha varit innan, så gick vi runt och lussade. Plinga på dörrar och knatade in, sjungandes Natten går tunga fjät…in i köket hos folk, drog några visor, fick pepparkakor, godis eller pengar och drog vidare. Vi hade jätteskoj!

Idag är inte Lucia nåt speciellt för mig, jag är inte så intresserad av visorna, njae…huvva, det börjar nästan klia i knäskålarna (precis som när jag hör jazz), då det sjungs Sankta Lucia eller annat. Lussebullar kan dock få höra till dagen, fast hur gör jag då jag inte bakat några, hm.

Jag tänkte göra nåt annat till ikväll. Man ska koka honung, smälta ner mörk choklad och hackad After eight, samt rostade hasselnötter, låta detta svalna och sedan bryta i bitar. Jamen det lät väl enkelt, och gott.

Nåt annat som var betydligt enklare, köpte jag på HP:S (Ica Nära) igår. Nämligen Delicato lådan, och Winstone var genast på:

Nu får han ju inte äta choklad så han fick ett tuggben istället, efter hans lilla uppvisning.

Idag ser vi ut att slippa snö och regn, hoppas det håller i sig så man kanske har en chans att kunna se flygplanen som kommer att köra över Umeå 12:39…WROOOOM!!! Härligt säger jag, och tänker på alla som ondgör sig över uppvisningen.

Det kostar pengar, vem betalar det där, det är vi skattebetalare, man kan lägga pengar på annat, tänkt på alla fattiga och hemlösa…blablabla…

Tänk istället OM, vi aldrig skulle tillåtas att få se, göra eller höra på nåt roligt, underhållande, färgsprakande. Vilket trist liv det skulle bli.

Sälj konsten som hänger på lasarettet, och alla statyer. Sluta bygg nya avdelningar, behåll det gamla (även om man blir sjuk av att bara vistas i dessa fula gamla lokaler), bjud inte anställda på julbord, ta hellre en tusenlapp från deras decemberlön och sätt in på ett 90 nummer, herreminje, nåt får dom väl offra, eller…jo, man kan göra fler besparingar, plocka ner alla gardiner som hänger i offentliga lokaler, varför ska man ha sånt, då man hellre kan ge pengarna för tyget, till forskning istället, varför inte?
Jaha, det ser kanske lite trist ut, och grått, tänk om man blir deprimerad, eller här kanske det inte handlar om, OM man blev det, utan när.

Konstigt ändå att man säger sånt här, men ändå så spenderas det för åtskilliga miljoner, inför jul, men pengar, det har ingen, eller hur? Jag förstår ju ändå att vi alla har olika åsikter om vad som kan vara värt det och inte, alltså vad man lägger eller slänger pengar på. Och visst ska vi värna om dom som inte är så rikt bemedlade, men vi kan alla bidra, på ett eller annat sätt. Jag tror att dom flesta kan offra en slant eller två, som går oavkortat till en annan människa, eller vad man väljer att vilja hjälpa till med.

Nog om detta, nu önskar jag er alla en riktigt fin Lucia, oavsett hur ni väljer att fira den.

Vem kan man lita på?

Av Maria Lundmark Hällsten, 29 april 2017 kl 06:11, Bli först att kommentera

Jo det blev en sväng runt Umestan igår, igen. Egentligen en lämplig promenad, det mest irriterande med att gå med en hund är väl alla gånger det ska tvärnitas, och gärna backas, två meter.

Nu är Winstone ändå bättre än många andra hundar, jag vet av dom som stannar varannan meter, och det gör han inte, jag skulle tro att han hamnar mitt emellan, om man nu mätte på en skala, över hur mycket en hund kan stanna bara för att lukta lite grann.

Ibland kan jag sakna att bara få gå…inga uppehåll eller annat, utan bara mata på. Fast det skulle kännas dumt att gå ut med hunden, för att sedan lämna honom hemma, för att man själv skulle ut och gå 😀

Nu kommer ännu ett klipp från youtube, kolla in vilken hängmatta, den där skulle platsa vart som helst i våran stuga:

Synd att allt sånt här kostar så mycket pengar. Eller ja, mycket och mycket, det beror sig alldeles på, vad man jämför med och vad man har i plånkan, förstås, eller vad man värdesätter mer än annat, och vad man har mest användning av, om man nu måste välja 😀

Bild från pinterrest.com

Jag tycks ha sett på vädret Umeå, att det skulle bli samma väder som igår, med andra ord, ingen nederbörd och sol. Men nu ser jag snöflingor, väldigt lätta sådana, men ändå. Vem och vad kan man numer lita på…en själv, möjligtvis. Nå, nu frukost, och sedan jobb. Ha en fin lördag, allihop!

Rätt eller rätt, you tell me!

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 mars 2017 kl 22:48, Bli först att kommentera

Bara undrar…så här på tisdags kvällen…finns det fattiga miljonärer??? Ja om man nu enbart tänker pengar…cash, alltså. Rik kan man ju vara i många avseenden, men pratar man pengar, och inte har en endaste tjuga i plånkan, då är man fattig. Och har man en miljon, eller några stycken, så kan man inte vara annat än rik, har jag rätt eller har jag rätt 😀 God natt!

Etikett: pengar

Mobillarm på…check!

VEM kunde tro det, seriöst?

Jag är osynlig, till och från

Håll koll, finns pengar att tjäna!

Elefanter i porslinsaffärer!

Det man inte vet, mår man inte dåligt av!

Förväntningar och vad man gör med lönen

Wrooom…

Vem kan man lita på?

Rätt eller rätt, you tell me!

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se