Etikett: onsdag

Det var cirkus, inatt!

Av Maria Lundmark Hällsten, 8 juni 2016 kl 08:52, Bli först att kommentera

Jo jag fick VK besök igår, 2 stycken journalister, en kort intervju härute, lite fotografering, sedan drog en av dom, och den andre, tyckte att vi skulle ut och köra lite 😀
Det blir en artikel på webben imorgon, och en i papperstidningen på fredag…huvva, jag sa det till han som åkte med, vem vill bli fotad? Alltså varför ska man känna så, egentligen, undrar jag. Om sedan kortet ser knäppt ut, brukar jag ändå tänka, jaja, det är väl så där jag ser ut, vad kan jag göra åt det 😀

Jag blev väckt två inatt, kan det vara för att jag sa tidigare på kvällen att jag kände mig så trött så ögonen sved. Inte ska jag få sova en hel natt…heller, tydligen. Jag hade nån typ av dröm att jag stod vid ett flygplan som startade upp, och jag fick känna draget från motorn…nu var det alltså stormen ute, som var den så kallade motorn.

Vi har haft fönstret på glänt på nätterna, för att få in lite kyla, och nu tänkte jag att fönstret kommer att flyga, det bara dånade i det. När jag drog bort grejen som var lagd emellan, så small fönstret igen och jag var glad att jag inte hade mina fingrar där, sedan föll lampan som stod bakom rullgardinen, cirkus, med andra ord.

Och nej, jag känner mig inte speciellt utsövd, nu heller. Fast det brukar gå ändå, man knallar på och gör det man ska, och tjopp så var det en ny dag…igen.

Ska göra några ärenden efter utgång med Winstone, jobbar idag och Gamlia är det ju ikväll. Tyvärr nåt som vi brukar missa då jag slutar jobbet, på kvällen, men en repa på stan, kan man ändå ta 😀 Vi får se dagsformen på familjen, då jag kommer hem.

Kolla in det fina trädet, man kan ju tro att man är i utlandet, luktade gott, gjorde det också:

Önskar er alla en trevlig onsdag, och håll i hatten, om ni ska ut!

Min pappa, var fotograf och min brorson, Nicklas, modell 😀

Likt renar runt saltstenar

Av Maria Lundmark Hällsten, 23 mars 2016 kl 09:03, 2 kommentarer

Igår morse då jag skulle släppa upp katterna från källaren (det var ett herrans liv på luckan, då Eoise försöker klösa lös kattluckan från ramen på dörren), så undrade Theresé vad som väckt henne mitt i natten.

En smäll och sedan flera *DOMPDOMPDOMP”. Ehhh ok, då förstod jag att något där innanför dörren, inte skulle vara kvar, där jag lämnade det. Skulle det vara symaskinen eller?

Näpp, det var en 5 liters dunk med rengöringsmedel, som jag ställt längst upp för att klämma fast symaskinen och den stora Coca-cola burken, mellan dörrkarmarna. Den hittade jag längst ner…snyggt jobbat, kissarna.

Och för att fortsätta med katt pratet, så undrade Theresé vad jag gjort av bokmärket, som hon skickat till mig. Ingenting,svarade jag, det har hängt där sedan jag fick det:

Men det är ju alldeles perforerat, sa hon, och vid närmare kontroll, så fick jag se hur det såg ut. Då jag strök fingret över hålen, så påmindes jag om något annat, som sett exakt likadant, på den tiden vi bodde i lägenheten och hade badkar, samt duschdraperi.

Katterna, förmodligen Enya, om jag ska vara en besserwisser, perforerade hela nederkanten på draperiet, med sina små tänder, och detta är precis vad hon nu har gjort med bokmärket. Enya är nämligen den enda av dom två, som hoppar upp (olovandes) på arbetsbänken.

Och där har hon alltså nu suttit likt renarna och älgarna, vid sina saltstenar, och tuggat sönder bokmärket…den lilla räven.

Theresé och Sally skjutsade mig till jobbet igår, sedan drog dom vidare upp till mormor/gammelmormor, där dom kikade på gamla kort. Här är ett av dom, som jag kommer ihåg som i…förrgår.

Det är min farmor längst ut till vänster, sedan hennes mamma, och jag sitter i knäet på henne (jag var så rädd att hon skulle braka ihop, jag tyckte hon var så liten), hon pratade samiska och jag hade fått lära mig gubben Noa på just samiska och fick sjunga den för henne, till hennes stora förtjusning, i alla fall sa hon det 😀 Sedan storebror Sivert och vår pappa.

Kul med gamla bilder, egentligen skulle jag ha lånat hem några album från mamma och tittat igenom dom. Man vet aldrig vad som kan dyka upp där.
Idag åker Theresé och Sally hem, men innan dess ska vi hinna ut en sväng, till nåt ställe som vi inte bestämt än, så vi ska klura på det. Önskar er alla en trevlig onsdag!

He och ho

Av Maria Lundmark Hällsten, 18 november 2015 kl 08:07, Bli först att kommentera

För någon vecka sedan då jag var på Maxi och handlade så var det en kvinna där som pratade engelska och frågade om jag kunde hjälpa henne. Hon höll i ett påslakan set och undrade vad innehållet var.

Hm…och plötsligt hade ju min engelska försvunnit, jisses, vad heter påslakan på engelska…och örngott, hur skulle jag förklara att täcket skulle in i påslakanet, jag visste ju inte ens vad täcke hette.

Nå, det löste sig, jag gestikulerade och visade att det var saker som skulle in där så hon förstod till slut vad jag menade. Nu pratade Nicco igår, om nåt som står på nätet, ja, hur vi direkt översätter vissa saker, och det kan ju bli hur dråpligt som helst.

Någon som hade sagt att här i Sverige finns det ju ordspråk, som till exempel: Close, doesn’t shoot the rabbit.

Och jag kom osökt att tänka på krönikören som skrev om sitt Amerika besök, som blev överförtjust i margarinet, Lätt & Lagom. Då han sedan skulle köpa det och behövde hjälp, så förklarade han att det hette, typ, Light but not to heavy.

Vidare undrar jag ju nu om jag skulle ha sagt till kvinnan på Maxi att setet hon höll i, innehöll, one bagsheet och two eaglegood. Då hade hon förmodligen, inte fattat ett dugg 😀

Påslakan heter förövrigt duvets, och örngott, pillowcases, något som jag faktiskt inte hade en aning om.

Och jag undrar vad en engelsman eller amerikan tänker då det står till exempel fartkamera, farthinder…fart på engelska betyder ju något heeelt annat 😀

Sen var det ju detta om vårt ord lagom, som vi är rätt ensam om. Fast vi har ju fler ord som vi är ensam om, sa jag till Nicco. Ni vet, he och ho. Det ersätter ju en väldans många ord, som till exempel, la, satte, hängde, och ho är ju en fråga om vart, det hänger, ligger eller sitter. Varför göra det krångligt för sig 😀

Igår var jag på kirurgen igen, för vilken gång i ordningen, vet jag inte. The expert sa att hon tyckte att jag skulle ha väskan i 2 veckor till, sedan, ska det få självläka. Problemet att sy ihop ett hål, som är runt, är att det egentligen saknas ett stycke, och då kommer det att bli två saker som sticker ut, på bägge sidorna. Ungefär som om man tänker att en boll, inte kan vikas ut, utan att det spricker upp i kanterna.

Nå, vi gör och kör på det dom säger och hoppas att det bli bra, till slut.

Jag ska också berätta att jag kontaktat T3, och vi kommer att bli kompenserade för dom 2 veckorna det tog att fixa telefonin och internet…det kallar jag service 😀

Önskar er alla en toppen onsdag!

Det bidde inte på fredag

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 oktober 2015 kl 08:06, Bli först att kommentera

Nej jag får inte ta bort väskan på fredag, utan experten kom in, tittade lite och sa att jag skulle ha den, minst en vecka till, sedan skulle dom utvärdera och se om dom ska kunna sy ihop, allt, med en gång. Och det kan ju vara lika så bra.

Det kommer att göras under sövning, men jag får ju gå hem, samma dag, ska bara fixa skjuts, men får vänta tills jag vet när det blir av 😀

När man är där och det ska läggas om, så rengör dom nere i hålet. Nu var det en ny stjärna där, som assisterade och hon undrade om man inte la en bedövning. Nä, sa kirurgen, det här går bra, hon känner inget. Och nej, jag gör ju inte det. Det känns obehagligt, det blir ett hårt tryck mot magen, ungefär som om Winstone skulle hoppa upp och sätta sig där, men ont, nä.

Då sa kirurgen, att det är bra nog lustigt ändå, att kroppen, vet inte att det saknas en bit där. Och jag håller med, visst är det konstigt, men en jädrans tur, hade varit betydligt jobbigare om det gjort ont.

Berättade detta för Åke igår kväll, och sa, då kanske det är likadant för djuren. Ja, man ser på tv om vilddjuren, det dyker upp ett lejon och sårar ett annat djur som tar sig fri, men med ett stort sår på ryggen. Jag har alltid tyckt att det sett läskigt ut och man har känt hur ont detta ska göra. Men… om dom känner som jag, så är det ingen smärta.

Fast givetvis, dom har ju ingen som lägger om och tar hand om dom. Det får verkligen självläka, och dom ska ha tur om dom klarar sig.

Men ändå…detta stora som inte gör ont men jäklar om man skär sig på ett papper, ajajaj!!! 😀

Vännäs plåt ringde igår, dom kommer hit tidigare än beräknat. På fredag eller måndag, ska det riggas byggställning och ställas hit en barack. Sen har jag för mig att han pratat om att det tar cirka 2 veckor, innan det är klart, det går ju fantastiskt fort, tycker jag.

Och det ska bli roligt att se hur det blir då det är klart. Måste nog ut och fota taket, innan dom kommer, så man får en före och en efter bild. Fast vi har en före bild…tagen av Theresé, för 2 år sedan:

Avslutar med ett litet tips man kan praktisera och utvärdera, om man har tid och lust 😀 Önskar er alla en trevlig onsdag!

Ajajaj, kvällen slutade inte bra

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 juni 2015 kl 08:23, Bli först att kommentera

Jag fick ett uppdrag av Theresé, att fota borta vid I20 området, hon har nämligen kommit över ett gammalt foto därifrån, och blev osäker om det verkligen kunde vara taget i Umeå. Mitt uppdrag misslyckades första gången, då hon blandade in Hagaskolan i samtalet och jag trodde att det var åt det hållet jag skulle fota.

Men jag fick då tillfälle att göra om promenaden igår, och nu fick jag till det, till och med Mats ”masken” Karlsson fastnade på en av bilderna, kan ni tänka er 😀

Jag stötte även på en gravsten, om det nu kan vara det, på baksidan av ett av husen:

Jag har googlat för att se om det stod något om denna sten, men hittar ingenting. Jag gick inte ner dit, av en enda anledning, jag ska hålla min nyfikenhet vaken och gå förbi där, nästa gång 😀

Åke och Nicco tillbringade nästan hela dagen och kvällen i garaget, och tyvärr slutade det på ett ont sätt:

Åke fick en skruv eller vad det nu kan vara (jag är inte så insatt i det hela) att släppa eller gå sönder, det har nåt med fjäder och annat att göra, så när den där slapp, eller gick sönder blev det en stor smäll och han kom in på 1 minut och ville ha hjälp. 2 fingrar blev ordentligt skurna, och jag undrar om han inte blir tvungen att gå in på vårdcentralen idag, för hur ska han kunna jobba och dra en pall lyft, med dom fingrarna, samt växla lastbilen.

Nicco skickade den här bilden och sa att det var pappa, som liten:

Idag ska jag åka ut på båsloppisen en sista sväng och på onsdag ska jag ta igen allt som inte blivit sålt. Jag skulle kunna tänka mig att hyra in mig där igen, någon gång till hösten eller närmare jul, vi får se. Testade sälja några av mina gamla plåt ölburkar, 10:-/styck och det fick jag, så jag slänger ut några fler såna, bra pant, men å andra sidan har jag hängt fast vid dom, i över 30 år, sååå…

Önskar er alla en fin måndag!

Nicco var fotograf

Frisk som en…nötskrika…

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 maj 2015 kl 06:10, 7 kommentarer

Gick alldeles utomordentligt bra att ta sig till Lycksele igår, det enda jag undrade över var 3 renar som stod vid vägen, ja den ena av dom mitt på vägen, där den kliade sina horn, detta måste ju vara en grupp outsiders, då dom egentligen inte borde vara här nere ännu.

Sen är jag glad att jag noterat, vid tidigare tillfälle, att det fanns en extra parkering på andra sidan lasarettet, annars hade jag inte haft någonstans att ställa Buicken. Var tvungen att fota då jag kom tillbaka:

Alltså då jag backade in där, bredvid den andra bilen som stod där då, var jag tvungen att hoppa ut och kolla vart stolpen var, för jag kunde inte tro, att Buicken kunde vara så där lång, men här är bildbeviset för det:

Nästan kloss mot stolpen, och den andra bilen stod väl med nosen 20 centimeter in mellan stolpen, men inte mycket mer än så 😀

Besöket tog nästan hela dagen, sköterska skulle förklara, en sjukgymnast skulle berätta om hur man skulle göra före och efter operationen, inskrivande läkare ville göra en dubbelkoll av allt och narkosläkarna förhörde sig återigen om hälsan, dubbelcheckade proverna och så vidare.

Jag fick ett konstanterande, att jag egentligen är frisk som en nötkärna (möjligtvis som en nötskrika), inga fel på proverna, i gott fysiskt tillstånd och ung…haha, narkosläkaren sa det och jag svarade att det förmodligen berodde på vem hon skulle fråga.

Nå, så fick jag då veta att operationen inte blir av förrän efter sommaren, vilket jag inte hade trott, i och med all provtagning och detta besök, så upplevde hag det som att det var på gång, men…jag ska inget säga, jag står på korttidslistan, och finns det en lucka så kan jag få den.

Detta är på gott (i alla den bemärkelsen gott kan betyda) och på ont, det goda är väl att om den blir av efter sommaren, kan jag få ha en relativt rolig midsommarafton 😀 det onda blir då att jag måste försöka fortsätta kämpa att hålla nere vikten, 11,5 kilo lättare har jag blivit hittills, och jag vill inte gå upp nåt av det.

Jaja, detta ligger i alla fall utom min kontroll, jag får acceptera att det kan bli lite hur som haver, men i slutändan blir det bra, det är jag helt övertygad om 😀

Passar på att tacka för kommentarerna jag fått på FB, alltid kul, och sedan önskar jag er alla en fin onsdag!

Det var ett kaos att komma hem till…

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 mars 2015 kl 08:40, Bli först att kommentera

Nu har Winstone dissekerat sin fjärde leksak i ordningen. Han biter sönder huvudet på dom, baksidan, och plockar ut innehållet som är förvånansvärt lik hans egen päls. Sedan sitter han och ser så förnöjsam ut och förväntar sig beröm.

Jag vet inte ens vart tuten har farit som legat inne i skallen på leksaken. Den ända på grejen som han dessutom alltid väljer själv att ha i sin mun då vi har dragkamp, han vill att det ska låta. Men nu har den saken tystnat, för evigt.

Jaja, man kanske ska säga att huvudsaken är att han kan roa sig, och jag brukar försöka lappa ihop dom med nål och tråd, några gånger, innan dom får gå i graven.

Men med facit i hand, och skulle man räkna efter vilka djur som kostat oss mest att ha, i drift, så är det nog katt systrarna bus, som knipsat av fötter på Barbie dockor, perforerat duschdraperier, sparkat in kattluckor, rivit ner tio kilos hinkar utför källartrappan, och inte att förglömma, vår stora fina porslinsgädda från Gustavsberg, som dom petade ner från stringhyllan då vi bodde i lägenheten, och där for stjärtfenan på firren.

Och det där är bara en bråkdel av allt dom förstört, våra destruktiva katter, fast själv ser dom det nog bara som ett sätt att roa sig. Och jisses, nu kom jag ju på då dom välte vår största blomkruka ever, och hur kul det var att komma hem till detta kaos:

På kvällen upptäckte vi att det stora elementet som var 2½ meter långt, ungefär, hade hoppat lös från ena sidan, och vilken tur vi hade att det inte gjort det, då hade det varit vattenskada så det skrikit om det. Detta var på den tiden vi bodde i lägenhet, nu har dom väl lugnat ner sig något.

Småhyss kan dom ha för sig, men inte lika kostsamma, *pepparpeppar*.

Fotograf, Nicco Lundmark Hällsten

Nu ska jag planera in min dag, lite ändrade arbetstider just idag, så det var ju bra att Nicco kom hem igår kväll och får ta hand om Winstone. Men jag ska gå med honom en första sväng, det blir bra, då får man vakna till själv också. Önskar er alla en fin onsdag!

Vad är du?

Av Maria Lundmark Hällsten, 30 januari 2013 kl 08:01, 4 kommentarer

Det blev lite jäktigt igår då jag skulle iväg och träna, var inte bara sent ute utan hade även en tid att passa, klockan elva, men jag hann, bägge delarna, om än det blev en snabb rusch nerför trappen då klockan var just elva.

Tina kom sedan förbi…hehe, med en liten leverans av något som jag inte talar om vad det är… bara för att. Och vi drack en kaffe och satt och pratade och kom osökt in på ämnet introvert/extroverta människor. Rätt så intressant faktiskt, jag kopierade följande text från denna sida http://www.introvert.se/ för att ni ska få en enkel förklaring på vad det handlar om:

Introverta människor är de som vänder sin energi mer inåt, föredrar ensamhet eller mindre sällskap, har större behov av lugn och ro på egen hand.

– Tänker först och handlar sen, eller nöjer sig med att tänka

– trivs i ensamhet

– relationerna är få men djupa

– sociala aktiviteter tar energi, även de roliga

– lugn och säker på ytan

Extroverta vänder tvärtom sin energi utåt, föredrar att umgås oftare med människor och gärna fler på en gång.

– vill ha mycket att göra

– gillar förändring

– känner många, anser sig ha många vänner

– gillar småprat om vädret

– handlar först och tänker sen, handlar ibland utan att

tänka

– tänker genom att prata

Vi är få som är rent introverta, de flesta av oss är både och, men vi föredrar den ena sidan. Vilket skulle du välja om du blev tvingad att välja? Slutkopierat

Ja, skulle man välja idag, så blev det nog en blandning av både och, men skulle jag fått frågan för 10-15 år sedan, så hade jag listat mig på den introvertas plats. Vet egentligen inte varför, men det känns bara så.

Hur gör ni till exempel, eller rättare sagt, gör ni som vi, jag och Åke. Vi sitter ju alltid i samma rum på kvällarna, men vi behöver inte nödvändigtvis prata för det, vi har alltså varandras sällskap, även om det är tystlåtet. Kan också bero på att vi på något sätt vet vad den andre tänker, ofta tar vi orden ur munnen på varandra då vi ska kommentera något vi hör eller om man pratar om en specifik sak.

Ibland är det ju till och med skrämmande, då vi kanske säger exakt samma sak, på exakt samma sekund och vi har inte nämnt detta på 5 år, då kan man undra hur människan egentligen fungerar. Vi är nog många som besitter egenskaper som vi aldrig utnyttjar, vi kan, men vi vet inte att vi kan.

Att vara enbart extrovert, torde kräva en hel del energi, vem orkar hålla igång hela tiden? Känns också som aningens småytlig, om man läser vad en extrovert människa har för egenskaper, medan man säkert upplever den personen som positiv och framåt. Samtidigt som jag får en bild av en som ofta gör överilade saker, inte så genomtänkt.

Nä, när man läser om dom både grupperna får man vara nöjd och glad att man är både och, det bästa ur dom bägge två, med andra ord, kunde ju inte bli bättre 🙂

Önskar er alla en fin onsdag!

Nu vet jag…

Av Maria Lundmark Hällsten, 1 februari 2012 kl 07:25, 2 kommentarer

Jag vet varför dom inte visar ”gamla” serier på tv… alla är så förlegade, inga som springer runt med mobiler i öronen, utan alla har telefoner med snurrskiva, inte heller sitter dom uppkopplade på nätet, utan vill dom ha reda på något så får dom allt fråga någon annan.

Nä, dessutom har dom bauta stora axelvaddar (åtminstone i svenska hjärtan), och inte är glasögonen mindre heller. Kan någon begripa varför glasen skulle vara så stora att dom täckte halva kinden? Sedan hade alla på 80-talet, inte häng på brallorna men däremot Gällivarehäng eller ridbyxmodell, usch vad hemskt det ser ut.

Då kan jag också tänka mig hur det förmodligen såg ut under Dallas tiden, inte var dom bättre då inte. Och tänk er också alla frisyrer dom hade. Inte för att alla idag är så jätteprydliga och har senaste klädmodellerna, men jag tycker då att vi ser bättre ut idag än, då.

Fast å andra sidan, många strävar idag efter att se ut som man gjorde på 50- talet och jag är hemskt ledsen, men det kanske passar på en maskerad eller tillställning med 50- talet som tema, men i mina ögon, ingen annanstans än då. Tur att vi ändå gör och klär oss som vi vill, oavsett vad andra tycker och tänker 🙂

Eller det var väl kanske en grov överdrift, jag vet också hur pass, modet påverkar våra barn, och att dom ska se ut på ett speciellt sätt, förhoppningsvis växer dom upp till slut, dom också, och inser att valet om hur dom ska se ut och framhäva sig själv, är deras, och ingen annans, jag håller en tumme för det.

För till syvende och sist är det ändå så att om jag möter en människa med ”konstiga” kläder, så inti fasen hakar jag upp mig på det, jag kanske tvärt reflekterar över klädvalet, men många gånger tänker jag också: Att det där är då en modig människa som inte bryr sig om vad andra tycker! Och det är ju en merit, så bra som någon.

Önskar er alla en fin onsdag!

Kunde ha blivit en rejäl smäll

Av Maria Lundmark Hällsten, 27 september 2010 kl 07:29, 2 kommentarer

I köket har vi en sån där hylla för mjöl, socker, havregryn…ja du kan ju stoppa dit precis vad du vill, men det är väl dom vanligaste sakerna man brukar förvara i just dom där byttorna. I fredags då jag var i köket så noterade jag att alla byttor var utdragna en liten bit och jag hade tänkt säga till Åke -undrar just om det varit en liten jordbävning här, men jag glömde bort att säga det.

Igår morse då han skulle ta sig en tallrik havregryn så noterade han ett smärre fel på hyllan:

Hela botten höll ju på lossna, och dom där glasbyttorna är inte så himla tyngdlösa, utan väger cirka ett kilo/styck, utan innehåll. Man kan ju gissa vilken jädrans smäll det hade blivit om den åkt i diskbänken, och hur det skulle ha sett ut med allt mjöl, socker och övriga ingredienser, utspridda i köket, fy för den lede. Och vilken skräckupplevelse för katterna.

När jag berättade detta för Nicco så tyckte hon givetvis att det hade varit hur kul som helst om den hade ramlat i golvet. Kunde just tänka mig att hon skulle tycka det, den lilla skadeglädjes njutaren 🙂

Nu är den i alla fall limmad och ihopsatt igen, men jag tror jag ska hålla ett öga på den, så man är med om den skulle hålla på att lossna igen.

Åkes glasögon, däremot, gick inte att få ihop, han måste alltså köra med sina gamla glasögon tills han fått sig ett par nya och det är ju inte så kul då han inte ser lika bra i dom gamla som i dom nya. Men vad gör man? På onsdag ska han i alla fall få komma på synundersökning och välja sig ett par nya bågar, men det tar ju säkert någon vecka innan dom sedan är klara.

Han fick hjälp av Brälla igår, att svetsa under bussen, och det var han tacksam över, så nu är det bara en svetsning kvar och sedan ska bussen in igen på ombesiktningen. Ja, nu ska jag väcka upp Nicco, som har haft sovmorgon idag, och hon behöver en relativt lång startsträcka så nu är det dags. Ni får ha det så gott!

Etikett: onsdag

Det var cirkus, inatt!

Likt renar runt saltstenar

He och ho

Det bidde inte på fredag

Ajajaj, kvällen slutade inte bra

Frisk som en…nötskrika…

Det var ett kaos att komma hem till…

Vad är du?

Nu vet jag…

Kunde ha blivit en rejäl smäll

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se