Etikett: onsdag

Disträ, nåt hemskt!

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 januari 2018 kl 09:00, Bli först att kommentera

Jag hade, bland annat, köpt kålrot och palsternacka som jag skulle använda till den där köttsoppan jag kokade igår. Tog palsternackan och tyckte att den var väldigt svår skuren, hård och jäklig. Och den luktade starkt…hm, jag var tvungen att plocka upp plasten från soporna och läsa vad som stod på påsen, jo, det var ingen palsternacka, det var pepparrot. Jisses!!!

Sen blev jag väl så konfys efter det misstaget, så jag tänkte väl inte på vad jag gjorde. Tyckte att soppan såg konstig ut, fattig på nåt sätt, tvåfärgad, lite trist. När jag kom på jobbet och hällde upp soppan i en kastrull för att värma upp den, kom jag på vad det var som såg fel ut. Jag hade glömt bort kålroten. Jamen herreminje, snacka om disträ.

Tur att det går att fylla på i efterhand 😀

Det blev en tidig morgon i morse, jag som ställt klockan på 8, jag vaknade av Åkes väckare 05:15 och snäppet efter hörde jag Niccos väckare. hur skönt det nu än var att ligga i sängen så kunde jag inte somna om. Jag had fått ett ord i hjärnan och försökte komma på vad det skulle betyda, nä, jag går bet.

Kolossäng, och det ska uttalas ihop, inte koloss säng. Jojo, googla på den ni. Undrar varför jag hittar på egna ord då jag drömmer. Jag tänker ju osökt på den där nya Ipren tabletten som jag drömde om, för några år sedan. Den som skulle vara effektiv på allt, till och med på träskmyrflugan. Och tänk, mest jäkligast av allt är väl att det fastnar i huvudet, jag kan inte radera dom där hittepåorden.

Träskmyrflugan kan man dock googla på idag, gissa vart ni hamnar 😀

Och slutligen, apropå hittepå, har ni sett dom här namnen, då och nu:

Nä, man kanske skulle gå ut med hunden, sen kan jag ju, om jag vill, faktiskt gå och lägga mig och sova, fast ska jag gissa om jag gör det eller ej, så tror jag inte det, och det är bara för att jag är som jag vart. Önskar er alla en fin onsdag!

Hedersvärt uppdrag!

Av Maria Lundmark Hällsten, 6 december 2017 kl 09:26, Bli först att kommentera

Theresé, äldsta dottern, fick det hedersvärda uppdraget att skriva ett litet reportage i tidningen, Släkt historia. Och det hon skrev om var lite om detta hus, där vi bor, vad vi hittat i lådrna och givetvis om människorna som bott här. Mina svärföräldrar, och min svärmors, svärföräldrar…jojo, en hel massa människor 😀

Jag har redan fått tagit del av innehållet, men oredigerat, så nu ska det bli kul att få titta på det färdiga resultatet. Tycker att hon är otroligt duktig då det gäller att ta reda på vart folk kommer ifrån och hur dom hamnat där, vilka dom är, och litegrann varför dom är som dom är 😀

Idag är det veterinärbesök för Winstone, dom ska kolla så han är i prima skick för att kunna sövas och att dom sedan får titta hur hans tänder ser ut. Men tandgrejen, tror jag, blir en annan dag. Först hälsocheck!

Vi brukar googla på saker hundar får och inte bör eller inte ska, äta, finns ju en uppsjö av grejer som inte alls är så bra för hundar, och inte alla gånger man har koll på det. Jag retar mig på folk som säger, jamen våran hund har i alla fall käkat det i flera år och det har då gått bra, så…

Ja vadå, så…??? Jag har passerat över denna väg, x antal gånger och det har aldrig hänt nån olycka, så… Mm, det är till att vara övermodig, och tyvärr, hundarna säger ju knappast ifrån, dom äter det som bjuds.

Nicco skickade i alla fall en liten check lista…fast..ja, se själv 😀

Jag och mamma ska ut på äventyr nu på förmiddagen, så det är väl bara att göra sig klar, men först, kan jag med glädje meddela att 2 av mina 3 amaryllislökar, som jag trodde var körda, har kommit upp och en av dom har en blomstängel på gång. Härligt! Jag som hade dom ute i rabatten så länge att jag trodde att dom både fryst ihjäl och ruttnat bort.

Önskar er alla en trevlig onsdag!

Jag slapp se, höra och göra, tack!

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 november 2017 kl 08:55, 5 kommentarer

Nicco fick göra/lära sig om, HLR (hjärt och lungräddning) igår på skolan. Och väl hemma så satt vi och pratade om hur man skulle göra om en sån situation skulle uppstå, där man blev tvungen att utöva sina nyss, inlärda konster. Hjärtstartaren, till exempel, som ingen kan misslyckas med…säger dom.

HÄR finns den bilden och information

But how about this scenario! Hjärtstataren säger ju vad du ska göra, hela tiden, och vid ett tillfälle, säger den att du ska ta av kläderna…hm…som upplagt för misstag, om du själv börjar klä av dig, hahaa…. Nja, ok, då, risken kanske inte är så stor för det misstaget 😀

Jag började fundera på det här att man faktiskt, kan få igång ens hjärta som slutat slå…så fantastiskt, egentligen, och hur kom man ens på tanken? Hur vet man, när det är dags att ge upp…

I och med pappas olycka, så satt jag och googlade en hel del, jag kunde inte riktigt greppa vad dom hade gjort. Vad jag läst och som jag förstått det, så håller man inte på med återupplivningsförsök, mer än 13-14 minuter. Min pappa hade hjärtstillestånd i sammanlagt 45 minuter…då kanske ni förstår varför man undrar.

Å andra sidan kan jag också förstå att den som håller på att försöka rädda någons liv, har svårt för att släppa taget. Usch, man kan ju bara föreställa sig paniken att vara med om något sådant, man får verkligen hoppas att man slipper.

Nu kom jag osökt ihåg en händelse som inträffade rätt framför mina ögon. Jag vet nu att jag skrivit om det förut, men det var nog längesedan, så jag kan ta det igen 😀
Jag hade följt med Nicco till skolan eller om det var förskolan, och var på väg hem. Vi bodde då på Näckrosvägen, och huset närmast HP:s och Vännäsvägen, höll på att fixas till. Det var byggnationer på taket. Och detta var ungefär denna årstid, kallt och frostigt, kan ha varit lite snö närmast husen.

Jag tittar uppåt en kille som är och vandrar mitt uppe på taknocken och plötsligt ramlar han på ändan och börjar glida utför. PANIK!!!

HÄR hittade jag den bilden

Han har ingen sele på sig, han kämpar och sätter ut både armar och ben för att försöka bromsa, men det hjälper inte. Allt går som i slow motion, och jag hinner tänka tusen tankar…vad ska JAG göra? Vad händer då han landar i backen? Ska jag börja springa nu eller…ska jag ropa på nån, kommer han att klara sig…

Så kommer han fram till kanten, och får ner foten i stuprännan, och där stannar han…PUH!!!

När jag skriver det här nu så ilar det i mina ben, bara genom att gå tänka hela händelsen igen, vilken färd, och jag undrar idag, vad han kände. Köpte han en trisslott, drömmer han mardrömmar, blev han religiös, sökte han ett annat jobb, på markplan? Jag antar i alla fall att om han fortsatte jobba med sitt yrke, så kom nog selen på, efter detta. Och jag var så glad, att jag inte behövde göra någonting överhuvudtaget…jag slapp se, höra och göra. Tack så mycket!

Önskar er alla en trivsam onsdag!

”Ännu bättre!!!” sa hon

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 oktober 2017 kl 08:45, 2 kommentarer

Jag frågade Theresé, härom dagen, om inte Sally skulle komma upp till höstlovet. Vill du det då, svarade hon. Ja, det går väl fint… Fast hon skulle fråga Sally först, vad hon ville. Sedan fick jag bokningsbekräftelse på mejlen, hon kommer på onsdag, nästa vecka och åker hem på lördag.

Jag skrev och frågade vad nu Sally sagt om att åka hit. Först hade hon sagt ett utdraget: JAAAA!!! Sen hade Theresé talat om för henne att då måste hon flyga hit själv… ”-Ännu bättre!!!” fick hon då till svar…så, vad är problemet 😀

Duvorna ser ut att ha hittat sig en fristad hos oss, hm…och den här bilden la jag ut på FB igår, med information om att dom 2 duvorna på stolpen är outsiders, och dom har även sökt om att få vara med i kommande avsnitt av det programmet, med tonvikt på ”out” siders:

Nå, dom stör inte mig, finns fåglar som låter värre. Men Winstone gillar dom inte, och då man går ut får man hålla honom kort, ser han att dom är vid tallen så gör han en tjurrusning och försöker ta dom.

Här skulle egentligen Winstone haft en gloria runt huvudet men…

Jag for in på Mio för att köpa möbeltassar, tycker ni att detta ser udda ut?

12 stycken…jag tänker att standard, borde vara att man har 4 stolar med 4 ben, inte 3 stolar, inte heller 4 stolar med 3 ben. Detta är enligt mig, ett sätt att tjäna pengar.
Så det här blir ännu konstigare, jag köpte ju även tassar till köksbordet:

Ja vadå 4 stycken…varför inte bara 3???

Nu står i alla fall köksbord och stolar på plats, jag tycker det blev riktigt bra, och bordet har även en klaff så vi får lite extra längd då vi är fler än 3 som sitter där, perfa!

Ingen här som vill köpa vårt gamla bord med 4 stolar? 300 tänkte jag mig, har lagt ut på FB annons också. Är det nån av er läsare som vill köpa det så kan jag tänka mig att diskutera priset 😀

Sen åkte jag in på CoopForum, köpte bland annat 3 olympiabröd, det är som små frallor, och man skulle få dom för 12:-. Tittar på kvittot då jag kommer hem:

Fiiint! Jag har alltså, enligt dom, köpt grekiskt bröd för 68 spänn…skulle inte tro det. Fick åka tillbaka efter jobbet, och pengarna fick jag igen, men visst är det retfullt att dom betalar ju inget extra, det blir trots allt en merkostnad för mig, för deras misstag…det gillas INTE!!!

Och ja, jag sa försöka komma ihåg att kolla kvittot med en gång, nästa gång, innan jag lämnar stället.

Hoppas på en fin dag för er alla!

Gör samma misstag, gång på gång!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 31 maj 2017 kl 08:11, Bli först att kommentera

I lördags, hade jag en lite papperspåse, härinne på tvrumsgolvet (ja jag vet, ordningen är inte helt som den ska) och jag hade varit in en sväng på Ica, kom hem och då var min kusin Andre, här, på en kort visit. Vi stod inne i köket och plötsligt sätter katterna igång, det är ett jädrans morrande och fräsande.

Nå, vi pratar klart, säger hej då, jag går in i tv rummet och då ligger papperspåsen uppe på soffan. Jag fattar ju med en gång vad som hänt. Eloise, den nyfikne katten, har försökt tränga sig in i en väldigt liten påse, och den har fastnat. Det där har hänt förut, det är ALLTID Eloise som fastnar, och Enya som blir vettskrämd.

Nu satt Eloise uppe på soffan, bredvid påsen, och Enya under bordet med tallriks stora ögon.

Det slutar inte här…jag vet inte varför, men jag tar ner påsen igen, och ställer den vid sidan av soffan. Jag har säkert en baktanke med det, eller så har jag bara tänkt ta bort den då jag går ut ur rummet nästa gång, men jag glömmer den.

På söndagen jobbar jag mitt 13 timmars pass, kommer hem och Åke berättar att det blivit ett fruktansvärt liv i tv rummet, under dagen. Han går in dit och guess what…Eloise sitter med påsen på sig…och Enya fräser åt eländet. Alltså…*suck*, varför gör man samma misstag gång på gång…

Jajaja…jag vet. jag är inte ett dugg bättre själv, jag hade ju kunnat ta bort påsen 😀

Igår blev det ju ett besök hos tandläkaren, han var klar på tio minuter…vilken lön dom måste ha…nu har jag, tack vare rotfyllningen jag gjorde tidigare, ett rätt hyfsat pris, 650 svenska enkronor för en gammal fyllning som inte ville hänga med längre…men ändå. Vad hade det gått loss på till ordinarie pris?

Sen blev det arbetsplatsträff med en liten twist. Efter genomgång av protokoll så överraskade vi en av kollegorna med en babyshower, ännu en till som ska ha barn inom kort. Och den vi överraskade sist, kom förbi med hennes nyfödde son, och bjöd oss alla på en supergod lunch.

Hem och ut med hunden, sen kaffe hos mamma:

Åke började gräva upp rabatten och jag satte om lite blommor inne. En verksam dag, med andra ord. Kanske blir nåt liknade idag, vi får se. Önskar er alla en fin onsdag!

Lika okul som att köpa brödrost!

Av Maria Lundmark Hällsten, 10 maj 2017 kl 08:57, Bli först att kommentera

Ja jisses, vilken dag det blev igår. Nicco missade sitt nationella prov, obra, vi blev av med lite pengar, inte heller bra, fast vi fick en ny ”gammal” bil, i alla fall, så vi sitter inte i sjön.

Det blev inte heller någon favorit bil, en Mercedes, även fast jag vuxit upp i just Mercor av olika årsmodeller. Min pappa var nämligen rätt såld på det bilmärket och han hade aldrig nåt annat. En period så köpte han nya bilar, körde dom två år och sedan bytte han in den till den senaste modellen, tills han kom på att det egentligen inte var så ekonomiskt.

Då stannade alla bilköpen av och han hade sin röda Merca, årsmodell 84, nästan ända in till slutet, då hade den rullat i cirka 85 000 mil, utan motorproblem…kanske var därför han gillade dom.

Så här ser vår bil ut:

Nu ljuger kameran, som vanligt, den ser ok ut på håll, man ska inte fingranska, men enligt min käre make, så är det där lätt att fixa, så då hoppas vi att det är så. Den känns då bra att köra, och det är väl huvudsaken.

Jag och Nicco åkte på Biltema där vi införskaffade ett sele, godkänt att ha på hunden, så man kan sätta fast honom i bältes hållaren, vi vill ju inte ha 1800 i böter, bara för att Winstone älskar att åka bil.

Så, då hade vi löst ett mer akut problem, nu återstår det att få Jeepen på banan igen…hoppas jag. Annars måste vi köpa ännu en till bil och det är ungefär lika roligt som att köpa en ny brödrost…man vill ha en, men man vill inte lägga ut pengar på den.

Nu snackar vi bruksbil, inte glidare, dom är roliga att köpa och köra, men ack så mycket dyrare 😀

Och apropå problem, som kan lösas, titta på detta klipp jag såg på FB, nu på morgonen:

Detta tycker jag är en fantastiskt bra idé, kanske inte så mycket för oss här i Sverige, jag hoppas ju och tror, att vi inte har så många hemlösa djur, men i utlandet, där vet jag att det finns många stackars hundar utan ägare, så på dom ställena är ju detta hur bra som helst, åtminstone kortsiktigt, sen kan man ju alltid önska att dom ändå får en ägare till slut.

Önskar er alla en fin onsdag!

Det stormar…i vattenglas!

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 maj 2017 kl 08:50, Bli först att kommentera

Jag och Winstone traskade runt Umestan igår, igen, undrar om han håller på ledsna på den svängen.

När vi kommer nedåt Ridvägen och passerar vårdcentralen, så börjar han streta emot. Spjärnar med tassarna och tittar mig, stint i ögonen.

-Nej, säger jag, vi ska gå!!! Han går tio meter, sedan upprepar han mönstret igen, jag vet inte hur många gånger jag får säga till honom att det bara är att gå på. Först då vi gått förbi Vk, och kommer ut på Timotejvägen så går han ikapp och om mig, och tar täten…hem. Rolig hund, den där Winstone! 😀

Det blåser kraftiga vindar på vår lilla tur och än värre uppe på lilla svingen över till Umestan, där är det orkanvindar som nästan gör att jag ramlar baklänges och jag har ”gratis” och utan kam, fått tuperat hår, då vi kommer hem…härligt! Not!

Ser dock lite bättre ut idag, bara lite lätta briser, jag kollar tallbarrens rörelser, utanför fönstret, och hoppas att jag ser rätt.

Jag ser ett klipp på FB, någon som filmat hur det ser ut uppe vid Baggböle där EU-migranterna, huserat. Folks kommentarer är skrämmande, och det första jag tänker, då jag ser denna lilla film, är att det där är väl inte värre än dagen efter brännbollsyran, seriöst!

Soffor och pianon som slängs ut på Ålidhem med omnejd, det pissas och skits i trappuppgångarna…you name it!

Nu läser jag och citerar följande, från ett reportaget i vk.se:

”Det är Svenska kyrkan som äger marken, och ansvaret för att sanera den ligger också på kyrkan.

– Det är kyrkans ansvar att återställa tomten, det har inget med Umeå kommun att göra, säger Bengt Bergius.

Svenska kyrkan har beställt en container och tomten kommer att vara städad i mitten av maj. Det kommer att vara kyrkans egen personal som hjälps åt med jobbet.

– Det finns spår av oljespill och det har vi fått undersökt och rör sig om det översta jordlagret vilket en traktor kommer att åtgärda på mindre än en timma, säger Linnéa Sjöström, som arbetar i kyrkans projekt med EU-migranterna.

Kostnaderna i övrigt är 5 000 kronor för containerhyra samt den arbetstid det tar för Svenska kyrkans anställda att göra jobbet, några tusen kronor.
– Vi bedömer inte kostnaden som stor, säger Bengt Bergius.

EU-migranterna som har bott i lägret kommer också att hjälpa till med städningen, enligt Bergius.” Slutcitat

Och nu undrar jag varför detta blir en sån storm i ett vattenglas? Vad jag däremot inte begriper, är varför dom inte kunde ställa dit en container då dom flyttade upp där, samt informerat vart skräpet skulle kastas. Då hade det inte behövt bli allt detta skitsnack.

Så, det var allt från mig, idag. Hoppas ni alla får en fin onsdag!

Kan man betala med korv?

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 december 2016 kl 08:44, 4 kommentarer

Det blev nalta mycket igår, och om Winstone hade varit hemma, ja då hade jag inte hunnit göra det jag tänkt mig. Nu gjorde jag lite i en plusmeny, jag hade nämligen inte tänkt åka på Strömpilen och handla, utan tanken var att göra det idag, då jag är ledig. Men så kom jag på, att det jag gör bort idag (igår) slipper jag ju göra imorgon (idag).

Jag plockade fram grillkorv från frysen, skrev till Theresé att dom kunde ta det till middag, jag hämtade min börs, från skrivbordet (läs soffan) la den på ett annat ställe, sprang runt och letade glasögonen, sedan var det ju börsen…igen.

Jag tar då grillkorven från köksbordet, och har tänkt stoppa ner den i väskan…här tänker jag att det var ju en himla tur att den var stelfrusen och kall för min hjärna ville inte ha den där till en börs. Så jag kikade ju ner på vad jag höll i handen.

Tänk er en full lastad vagn med mat, vid kassan på Maxi, lååång kö, äntligen min tur, packar upp en never ending ström med varor, ska äntligen betala, och allt jag har i väskan är några frusna grillkorvar…jo det hade varit kul, det 😀

Theresé fotade min kolsyreapparat och la ut bilden på FB, med frågan, om jag trodde att man kunde återfukta tvättservetterna eller om dom funkade som en ny smaksättning på vattnet.

Ja, så kom jag hem och förklarade fenomenet med tvättservetterna i kolsyreapparaten, vi använder nämligen inte den där grejen…så stod servetterna där och tog plats, och voila, se, dom passade perfekt i apparaten. Men, sa Theresé…du tycker inte att det hade varit bättre att bära bort apparaten om ni nu liks inte använder den…hm, det tänkte jag inte på 😀

Fast med det sagt/skrivet, så kanske jag köper en ny kolsyrepatron, för det är den största anledningen till varför den inte används, just nu, det är slut kolsyra, och ibland kan det ju vara gott att finna, lite bubbel.

Önskar er alla en fin onsdag!

Det kanske ska vara så?

Av Maria Lundmark Hällsten, 14 december 2016 kl 08:40, 2 kommentarer

Åke hade med sig tre amaryllis lökar, för någon månad sedan. Jag har aldrig haft en amaryllis, tänker nog att mina illgröna fingrar, inte fixar såna schabrak. Jo, jag har visst haft och har fortfarande en amaryllis, fast i tyg 😀 Nå, jag köpte jord, hittade krukor, gjorde enligt konstens alla regler, det vill säga, följde anvisningarna på påsarna, och se, dom tog sig:

Men inte utan att jag är lätt oroad över att den ena kommer med superfart, den andra, vet i tusan vad den håller på med, och den tredje har inte så bråttom. Men det kanske ska vara så?

Och novemberkaktusen blommar plötsligt:

The big one, den jag fick av Birgitta, har också blommor, dock bara två stycken, så det ser lite fjompigt ut, i förhållande till själva växten:

Jaja, att saker blommar, har jag fått lära mig way back in time, beror på att dom håller på att dö…haha, om det då stämmer, så borde rimligtvis vi, alltid bo i ett blommande paradis, fast det gör vi inte. Men teorin kan säkert stämma in på vissa plantor, den skriker efter vård och blommar för brinnande livet, ser man dom inte då, så kommer dom förmodligen att gå under.
Vi har rätt så tomtefritt, här hemma, röda saker, visst, julblommor, ljusstakar och andra gardiner, för att det är jul, men just tomtarna tänkte jag slippa. Men så kom jag plötsligt ihåg en skrutt, som måste fram…då tänker jag på Torrevieja, Tina, värme och ljus:

Bilden lånade jag från Tinas blogg.

Jag hittade ju en tomte som sitter på en toalett, på myrorna, och den köpte Tina, jag ville inte ha den. Hon tog med sig den till Torre/Spanien, och har den framme till jul. Så ramlade jag över den här figuren, och då kunde jag ju inte låta bli…av förståeliga skäl 😀

Med denna vill jag också säga att tomtar, minsann, kanske bara är vanliga människor med behov, dom också, och med det skrivet så kommer jag ju osökt att tänka på detta klipp, hahaa…jag skrattar varje gång, och det är väl dagens sanning, det hon säger 😀

Önskar er alla en trevlig onsdag!

Bilderna tog jag igår…och nej, Nicco, vi har bara den här vyn från vårt fönster, svårt att inte få med delar av klocktornet.

Har ni testat det nån gång?

Av Maria Lundmark Hällsten, 12 oktober 2016 kl 09:18, Bli först att kommentera

-5 var det då jag klev upp, tur man har plockat upp pären. Jo, jag satte ju en potatis härute, men det blev sent, inte i maj/juni, som man brukar, och jag kan inte skryta över någon större skörd 😀 Haha…fast jag inser ju att det faktiskt hade kunnat bli nåt, om jag hade kommit på det, tidigare. Nästa år…om jag kommer ihåg det, ska jag sätta några stycken, bara för att.

Nu skiner solen i alla fall, och även om den inte ger någon större värme, kanske, så ger den istället, hopp om livet. Visst är det konstigt, att den nu, i dessa tider, innebär att det är kallare ute, om det är grått väder, ja, då stiger temperaturen, och tvärtom. Och på sommaren, vice versa. När snön vräker ner, är det ju också varmare, än då det är soligt, under vintermånaderna. Jaja, det är som det är, det blir som det blir, och det vart som det vart!
Hittade den här bilden från pinterrest:

Har ni testat nån gång? Det är kul 😀 Och inte bara att folk kan bli förvirrade, den där vinken. kanske gjorde deras dag 😀

Idag ska jag fixa deg man använder till vårrullar, vet att det finns på Kryddhyllan/Ålidhems centrum. Kanske hör om mamma är hemma och bjuder på en kaffe, då jag liks är åt det hållet.

Imorgon bär det iväg till Lycksele lasarett, 1 års kontroll. Och plötsligt blev jag inte ensam, mamma följer med, och på hemresan får vi med oss Karin, en granne till mamma, som är där nu. Jag tänker mig att vi åker så vi hinner med en lunch och ett besök på Dollarstore, innan jag har tid hos läkaren. Det blir som en liten utflykt 😀

Och utflykt, kommer Sally (barnbarnet) att göra. Nu har Theresé bokat flygbiljett till henne och hon kommer upp några dagar på novemberlovet. Får se om hon är lika obangen, som sist, då hon tyckte att jag skulle sätta henne på ett flyg till staterna, istället för hem. Att hon inte visste vem hon skulle bo hos, där, brydde hon sig inte så mycket om, hon kunde ju fråga nån, då hon kom fram 😀

Önskar er alla en fin onsdag!

Etikett: onsdag

Disträ, nåt hemskt!

Hedersvärt uppdrag!

Jag slapp se, höra och göra, tack!

”Ännu bättre!!!” sa hon

Gör samma misstag, gång på gång!!!

Lika okul som att köpa brödrost!

Det stormar…i vattenglas!

Kan man betala med korv?

Det kanske ska vara så?

Har ni testat det nån gång?

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se