Etikett: Öhman

Vi, på världsutställning, jojo :)

Av , , Bli först att kommentera 8

 

En riktig utedag blev det igår, jag fick besök härute av Jan B, och när han åkte sa han att jag kunde ju komma till ”gammgården” och sitta där en stund, så jag tog mig lunch, sedan kokade jag en termos kaffe och gick över dit.
 
Det dröjde inte länge innan vi var snudd på fulltaliga, Fred, Birgitta och Marianne kom och satte sig, Ingrid kom knallandes, Britt och Margareta på 26:an kom ut… ja, det var som på den ”gamla” tiden, dom som saknades var ju Kerstin, som just nu befinner sig i utlandet med Jan B:s syster, och givetvis Jan A och Ingegerd som är söderöver och har firat en pigg 70 åring, men annars så.
 
När jag kom hem satt jag ute och inväntade Åke, det är rätt så galen trafik här, vid fyra halvfem tiden och många som hejar, vinkar och tutar. När vi så sitter och spanar så kommer det plötsligt två snubbar, en med ett kamerastativ på axeln, och den andre med en kamera i handen, en av dom frågar lite försynt om vi pratar engelska, mjo, litegrann säger jag och då kommer dom ända fram.
 
Han tar fram en lapp ur fickan och säger på svenska: Får jag fotografera du…er? Vi undrar ju givetvis varför och dom berättar att dom håller på med ett projekt som ska avslutas med en exhibition/utställning, dom har i 14 års tid, åkt runt i olika länder och fotat människor av olika de slag, vilken kategori vi föll in i, omtalades aldrig 🙂
 
Dom undrade över Buicken som står här och ville att vi skulle posera framför den (så Lisbet, nu är din gamla bil kanske snart med i en världsutställning), och det ena gav det andra, och dom ville se Camaron och vi fotades ännu mer tillsammans med den, och klart att dom ville höra hur den lät också. Vilken grej egentligen, och vilket spännande projekt dom håller på med. En av dom skulle mejla mig bilderna om jag kontaktade honom via hans hemsida, vilket jag nu gjort, så bilderna lär ni nog få se sedan 🙂
 
Efter middagen blev det ju ett väldans hallåande då vårruset passerade strax utanför, så vi tog kaffet utomhus, då kom en Sven förbi och sedan Brälla och Öhman, när dom sedan for så tog vi en liten promenad och invigde den nya lilla bron, borta vid nyhusen på Sandåkern och gick över till Brälla och Lena för att se vad dom gjorde. Ja, vad Brälla gjorde visste vi redan, han skulle tvätta en bil, han.
 
Jag har inte hört något från röntgen än så jag ska ringa till vårdcentralen idag och höra om dom vet något mer som jag inte vet. Och med dom orden avslutar jag detta lilla blogginlägg och önskar er en trevlig fredag!

Vi fick veta vad det var

Av , , 2 kommentarer 5

 

Det kom hit en kille igår som ville ha fågeln, han skulle stoppa upp den. Vidare fick vi då veta att det inte var en hök utan en Järpe…har ni hört, vad nu denna hönsfågel gjorde i stan en lördags morgon, ja det lär vi aldrig få veta.
Jag har en gång tidigare haft ute denna bild, tagen av mig från min kokbok:
Och där fick man ju verkligen ta sig en funderare, undrade hur stackarn den fågeln skulle ha sett ut 🙂 Men nu vet vi då hur en äkta Järpe ser ut, även om den är förvillande lik en duvhök, åtminstone för en människa som inte har ett större fågelintresse.
När vi åkte bort med bussen och buicken så följde inte bara Brälla med, utan även Lena, en John och barnbarnet Elliot. Dom skulle in på en loppis som låg i byn dit vi körde fordonen.
Inga konstigheter inträffade på vägen dit och inte hem heller. Lena var så smart att hon packat med sig en picnic korg så vi fick stanna efter vägen och ta oss en fika, det satt ju hur bra som helst.
Dessutom blev vi ditbjudna, till Lundalogén, ni vet, på middag. Hon bjöd på go´köttet med sås, och lokala grönsaker till samt klyftpotatis och gelé, hur gott som helst. Sedan kom Öhman dit, lagom till hjortronpajen och kaffet, och efter det så plockades den lilla skivspelaren fram och D.J Öhman skulle assistera och fixa fram låtarna…det gjorde han…buntvis.  Även en Mats Karlsson dök upp och spisade skivor.
Idag kanske vi tar oss en tur till antikhuset i Rödåsel och ser om dom fått in nåt nytt. Och sedan får vi se vad det blir. Önskar er alla en fin dag!

Du är nu varnad, Öhman!

Av , , Bli först att kommentera 8

 

Jag gick till ”gammgården” igår, och där kom sedan hela gänget ut. Marianne bjöd på kaffe och det satt ju inte helt fel. Det var riktigt varmt därute.
Jan B, berättade om sitt gipspaket han hade haft någon gång i början på 70-talet. och nu ska alla som har ett sådant, inte, jag upprepar, inte, göra som han gjorde. Han hade brutit båtbenet, efter ett fall ut genom en lastbilshytt (det där känner vi ju igen Åke, men du föll ut därbak istället).
I alla fall, med detta handledsbrott så skulle hela armen gipsas, upp över armbågen, eftersom dom räknat ut att en vridning av armen inte skulle vara bra för läkningen. Nu bad Jan om att få armen gipsad med handflatan uppåt, för att han i sitt jobb, skulle kunna hålla i ett verktyg som dom använde sig av. Han fick sin vilja igenom.
Och det gick ju bra, sa han, tills det var sängdags och han skulle ligga och stirra in i handen och ont gjorde det också.  Nå, det rådde han bot på, och spände fast armen i skruvstädet och sågade sedan av gipsen, strax nedanför armbågen, problemet löst.
När han hade haft gipset ett tag så upplevde han att det luktade surt om handen och plötsligt blev han rädd att hela rasket höll på ruttna upp, då tog han borrmaskinen och skulle göra ett hål vid handleden, det lyckades han med men det var bara ogjort att han inte skulle ha fått stopp på maskinen och borrat sig rätt genom handen. Han tog då en finare, mindre borr och perforerade gipset så det blev luftigt och fint.
När det sedan var dags för ett återbesök återstod endast en bit av gipset, ungefär så det täckte handen och en liten bit uppåt. Läkaren tittade på armen, stirrade ner i journalen och kunde inte få det att gå ihop, är det inte ett båtben, sa han och såg uppenbarligen förvånad ut. Janne berättade sin historia och läkaren gjorde väl inga stora glädjeskutt och sa att dom nu skulle lägga om gipset, men det vägrade Janne, då tar jag bort det igen, så det är ingen idé, och han slapp hela proceduren.
Läktiden blev aningens längre men det tyckte han inte gjorde något. Han arbetade ju ändå. Jag vet att när Åke bröt båtbenet, så gipsades inte armen på det sättet, så dom kanske gjorde sig en lärdom av Janne, att man inte behövde slösa sådär med gipset, det skulle läka ändå, eller så beror det på något annat, vem vet?
Igår kväll, med det vädret vi hade, så var Gammlia ett ställe vi besökte. Och nu Öhman, måste vi höja ett varningens finger, inte var det väl så klokt att parkera just där:
Kanske bäst att du tittar en extra gång i baksätet så det inte är blött och luktar piss, folk kan ju ta miste, eller  🙂
Önskar er en fin dag!

Staketpinkare

Av , , Bli först att kommentera 7

 

Vi har inte sett några fåglar i vårt nya fågelbad, men vattnet är mystiskt nog borta, hm…jag sa till Åke att det är väl alla hundar som går förbi här som druckit upp det, inte nog med att dom pissar på staketet, dom terroriserar även fågelbadet 🙂
 
Nja, så är det väl inte, men att dom lyfter benet mot staketet, det är sant det, även om vi sitter därute. Ganska så fult måste jag säga, att hundägarna släpper fram dom till staketet, jag har god lust att ställa mig upp och fråga vart dom bor, och om dom tycker att jag ska komma och pissa på deras staket, cykel eller annat. Sen är det ju så, har en börjat så ska ju alla andra fortsätta att markera. Vi får se vad som händer då vi byter staket, om inte annat så hamnar den nedersta brädan högre upp och då borde dom minsta hundarna inte nå upp…sorry!
 
Vi skulle ju städa bussen igår, men det kom hit ett störningsmoment…Öhman. Vi provade att låsa in honom i jeepen och vi höll på lyckas då vi inte fick upp dörren, hahaa, men till slut så. Ja, jag har då påbörjat dammsugningen och får väl fortsätta om en stund. Vi ska ju premiär sova i den ikväll (premiär för i år), vi åker upp till Maltträsk och gör familjen Brändström/Frank, sällskap. Nicco ska sova över hos en kompis, hon vill inte med.
 
Annars på västerslätts fronten, intet nytt…eller mjo, Åke har köpt en EU moppe till Niccolina, fast det är två år kvar innan hon får köra den, plus att hon inte ville ha den, men, men…den ser ut som en mc, modell mindre. Snygg men som sagt var, vi får se vart den hamnar, Åke ska väl testa att köra den till jobbet någon gång, och blir den sedan bara stående så får vi väl sälja den vidare. Den kostade inte speciellt mycket, så någon förlust affär blir det nog inte i alla fall. Kort på den kommer sedan.
 
Nu hoppas jag att ni får en trevlig lördag, det har vi planerat att ha.

Fortsättningen

Av , , 2 kommentarer 8

Så var vi framme på antikhuset i Rödåsel.

Den första vi mötte då vi klev ner mot huset var Öhman, tuggandes på en varmkorv. Inne i butiken var vi ensamma, men det berodde ju givetvis på att alla började med kaffe, korv och fika, innan dom gick in för att shoppa och titta runt. Vi gjorde tvärtom.

Det här var väl ett fränt och annolrlunda bord?

Jag köpte en liten albyl burk, som passar min albyl väska, i den ska jag ha mina läkerol, den passar nog alldeles utmärkt för det ändamålet. Sen gick vi ut för att ta oss en kaffe.

Gräddhyllan 🙂 kan ni skåda här uppe.

Sedan gick vi ett varv till och stötte på…Öhman, fortfarande utanför huset, nu tuggandes på en macka.

Efter detta besök så packade vi ihop och drog hemåt…trodde vi…hade vi tänkt oss, men då ropade Brälla och frågade om vi inte skulle åka till Blå eld i Tavelsjö, för att kolla in hans utomhus prylar, nej svarade vi, snåltarmar ropade han tillbaka, så…nu är det Brälla vi kan skylla på, för att vi köpte denna sak, just på blå eld:

Ett fågelbad till våra vänner, fåglarna. Sen såg jag ju vad jag skulle vilja ha i vår trädgård, kolla in den här:

Dom hade jättefina saker på blå eld, så en färd dit ut, rekomenderas också.

Nå, sen har vi faktiskt gjort ett till inköp idag…men det tänker jag inte avslöja nu, vad det är, det får ni se och veta imorgon, moahahah…

Bilar…bilar…bilar och…

Av , , Bli först att kommentera 5

Sen kommer här en bild på förste talesman, Mats Jonsson, som förövrigt var den som upptäckte bensinstrålen under Buicken, då vi tankade sist, och som påpekade för Åke att det såg obra ut, nå, nu informerade han om färdriktningen. Vi skulle köra över klockarbäcken, mot Hissjö, sedan svängde vi av i Kvarnfors och körde runt Tavelsjö, och slutligen hamnade vi alla i Rödåsel. Men det blev en liten omväg 🙂

Och se…mitt bland alla bilar återfanns denna, tillhörande en ur TBB gänget (T-Bird Boys), och då är det förstås en Öhman som äger denna. Notera Buick färgen 🙂

Det tar sån tid att ladda upp bilderna så jag återkommer senare med flera bilder från Rödåsel, nu ska jag börja med middagen. Trevligt var det i alla fall och lika kul att se människorna man möter efter vägen…en del med öppen mun 🙂 Klart man skulle börja fundera om man helt plötlsigt får möte av ett femtio tal amerkanare.

Ettan

Av , , 2 kommentarer 3

Öhman gjorde ett påpekande igår, det var nu inte han som myntat uttrycket ettan, utan det var Brälla, som tyckte att Blomstrevägen från det här hållet, blir ju ett, fast den i själva verket börjar längst ner efter vägen och inte med nummer ett, utan elva med elva. Ha, precis som på Näckrosvägen, där finns ingen etta, men där var det tydligen meningen, en gång i tiden, att det skulle ha blivit en förskola, och då hade den fått nummer ett.

 

 

Det blev en lugn valborg för oss, vi satt ute mest hela dagen, fick kaffefrämmande från Kittelfjäll, sen dök mina föräldrar upp med några bekantingar som ville kika in och se hur vi bodde. Vi hann också med två svängar med Camaron, och när jag satt och tittade på den, när vi parkerat den här på gräsmattan, så kunde jag inte annat än kläcka ur mig – Med den storleken som det nu är på hjälmen, så inti fasen behövs det då något nack och halsskydd, jag får ju vara glad om huvudet går in mellan framrutan och ryggstödet på förarstolen 🙂

 

Och i vanlig ordning, sittandes härute, så var det många som höll på hamna i olycka men dom klarade sig. Några bilar provade på att gena i korsningen och det kan ju sluta med en ände av förskräckelse. Andra knepiga bilister struntar i att det faktiskt är ett trafiklyse och stannar ändå, med en viss risk att andra inte uppfattar det utan stirrar sig blinda på lyset. En hel del "fin" bilar har nu också tinat fram och det känns som rena uppvisningen då vi sitter här och kan kolla in dom.

 

Nu önskar jag er en lugn och fin söndag!

 

 

 

 

 

 

 

Ford/Cadillac kväll

Av , , Bli först att kommentera 3

Vi gjorde bort våra ärenden igår, Jula, Stilservice och sist var vi förbi Brälla och lämnade skärmen. Vi har ju sån tur att han ska fixa den med spackling och lackering. Ännu mer tur hade vi då Lena sa, precis innan vi skulle åka hemåt, att dom hade en älgfilé som dom tänkt grilla och undrade om vi kunde tänka oss att komma dit och äta middag med dom. Ett erbjudande man inte kan tacka nej till.

En Öhman, hade varit förbi hos dom och tyckte att det var höjden av elände, att Brälla inte bara ska fixa framskärmen, utan att dom även skulle bjuda oss på sån fin middag. Det är polare det! Ja, vi lär väl få hitta på ett sätt att betala igen allting på, det löser sig säkert.
 
Nicco hade kul på stan, dom dansade lite överallt och avslutade dagen på sagateatern. Efter den suveränt goda middagen, fick vi oss en åkttur runt stan i en av familjen Brändströms bilar, detta var nu en rosa/vit, Ford Crom Victoria, vet inte om jag stavade rätt, då vissa skriver Crown istället för crom.
Ricky hade också anslutit sig till oss så han hakade på. Efter några varv så åkte vi hem till dom igen, satt och surrade en stund och sedan skjutsade Ricky ner oss i hans Cadillac:
 
Wolfman Jack hade ett uppträdande på renmarkstorget och det var dom vi stod och skulle lyssna på. Dom var, precis som vanligt, helt otroligt bra och underhållande. Det hjälps inte, två slag på gitarrsträngarna och ingen i publiken kan stå still. Ricky tyckte inte att det någonsin var så mycket människor på stan på den tiden dom hängde där. Nä, sa jag, och förmodligen aldrig så många 50 plussare. Det är ganska kul faktiskt.
 
Vi mötte upp Nicco och hon tog sin cykel och åkte hem, själv tog vi taxi då min fot tyckte att den hade gjort sitt för den dagen. Det blev mycket trevlig dag med en ännu bättre avslutning på den hela.
 
Önskar er alla en bra söndag!
 
ps, Fager efterlyser någon som är villig att putsa hans kofångare på sin Nash, någon…anybody som är sugen??? ds.
 
Presentation

Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.

Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 46
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa, hon bloggar också här liksom yngsta dottern Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 2 skogskatter, *abuelas* Enya och *abuelas* Eloise...2 monster som håller på riva hela lägenheten.
Bil: kör en Buick wildcat-67 som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Mazda, en Dkw cab -54:a, en Jeep Cherokee samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar street dance, scouter och givetvis bilar.
Senast lästa bok: Har just avslutat Margit Sandemos Isfolket, en serie på 47 böcker och  fortsätter nu med Häxmästaren, 15 böcker och efter den kommer ljusets rike som är ytterligare 20 böcker.
Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se