Etikett: numero 2

Snabba puckar!

Av , , 4 kommentarer 14

Umenet ringde igår och ville komma och byta ut dosan i källaren…fast det gick ju halvdåligt, eftersom jag var på jobbet, och han själv skulle sluta 16, ingen var hemma då. Så nu håller jag en tumme för att han ska kunna komma i lämplig tid idag eller imorgon, han skulle höra av sig.

Det blir som ingen ordning när man inte kan göra det man är van att göra.

Winstone älskar snön! Ser kul ut då han ska hitta ett ställe att göra numero 2 på…han hoppar över plogkanten och försvinner i djupet. Ännu roligare då jag, sen ska trava efter och se om jag kan hitta det han släppte.

14908259_10154660749116585_808535979848275182_nNu är jag ledig i dagarna 3, men på fredag är det ingen sovmorgon precis, ska köra till Malå och gå på begravningen efter min ingifte morbror, Sam. Inget som lockar, det hade ju varit roligare om det hade varit för att träffa dom, däruppe. Fast jag vet också att det efteråt, kan vara kul och gemytligt att bara sitta där och prata minnen, eller få höra historier från andra, som handlar om den som gått bort. Kan bli mycket skratt mitt i allt elände.

Sedan är det min jobbarhelg, säger som mamma sa, då jag berättade det för henne igår…nu igen…det var ju alldeles nyss, du jobbade helg. Jo jag vet, dom här 4 veckorna känns som 1. Good or bad, jag vet inte 😀

Ha den fin dag, alla mina vänner!

14956043_10154660748341585_6587188819013963044_n

Skit inlägg

Av , , 2 kommentarer 9

Nu kommer det ett riktigt skit inlägg, fast egentligen handlar det om Winstone och hans olater. Han hade redan som valp, den fula ovanan att äta sin egen skit, vi har googlat på detta, finns många experter i land och riken. Ett av tipsen var att man skulle ge hunden banan, för det täcker ett ämne som hundarna saknar, och sedan skulle man ge dom ananas, för då skulle det verkligen smaka skit och dom blev ointresserade.

Detta är testat, det funkar inte!

Jag har kört stenhårt med ett NEJ, då han gjort numero 2, och idag när jag är ute med honom, så går han undan, utan att försöka ta det, medan jag plockar upp. Men, så, vid något tillfälle, way back in time, så hittade han på att snurra, efter numero 2, vilket innebär att han egentligen fungerar som en dyngspridare.

Ibland får man leta efter tvåan, någon meter bortanför där han satt sig ner, och har han tur, så kommer det kanske nåt vid sidan om, som hinner slinka ner innan jag sett det. Kul vovve!

Nå, det jag skulle berätta var då vi var i Fällfors, jag gick bortanför depån och släppte lös honom. Han njöt i fulla drag, och hoppade i hög gräset, så satt han sig ner, så där lagom långt bort. Han gör det han ska, sen står han och stirrar på mig, och väntar på vad som ska hända.

Jag vet, att han vet, att han hinner ta det där i munnen, om han törs 😀 Men jag säger nej, och hinner dit, plockar upp det, men han är som inte nöjd, han snurrar runt då vi går, och det kan han göra om något fastnat i pälsen. Jag får stopp på honom och kollar, jovisst, det sitter en liten hård knula längst ut i pälsen, den får jag lätt bort.

Vi fortsätter gå, men döm om min förvåning då han fortsätter snurra, jag fattar ingenting. Stannar honom igen, och kollar, efter ett tag ser jag vad som hänt, haha, han har en till hård knula, mitt uppe på ryggen, jodå, den hunden har talang, eller hur… hur man lyckas få skit på ryggen, typ.

015 016 017 018 019

Vilken härlig dag det blev igår, otroligt, och att ens solen lyser idag, är snudd på oförståeligt, men härligt 😀 Önskar er alla en toppen dag!

037

 

 

 

Händerna upp i luften!!!

Av , , Bli först att kommentera 12

Många dödsolyckor…unga människor som mister sina liv eller blir allvarligt skadade, kända personer som begår självmord, tragiskt så det förslår. Jag läser kommentarer på FB, dom som lämnar meddelande eller skriver fina ord till den som gått bort.

Fina saker, direkt från hjärtat, jag kommer ihåg vad jag själv skrev då, efter pappas olycka och sedan efter hans död. Man kommer ihåg förväntan, smärtan då man insåg att det inte skulle sluta väl, och förtvivlan den dagen han var borta.

Alla går vi igenom såna här saker, på ett eller annat sätt. Vad jag tänkte på när jag läser allt det här är att jag hoppas innerligt, att personen som fått dessa hälsningar, redan visste, i hjärtat, att det var det här människor tyckte och tänkte om dom. Och sen, att man skriver, det är ju givetvis ett sätt för en själv att behandla sorgen, så visst ska man göra det, om det är det man vill.

Det är så lätt att ta fram dom dåliga sakerna då det gäller mycket, då det tvärtom, behövs så lite av visad uppskattning för att göra någons dag till en bra sådan, så slutligen, det är ju just därför, som man så vackert brukar säga, att man ska tala om eller visa för dom man älskar, att man gör just det, så dom vet 😀

Nu ska jag berätta något helt annat…dråpligt är det också, kan ni tänka. Jag skulle ut en runda med Winstone igår, han for ner i ett dike här, alldeles utanför deras infart, och gjorde numero 2. Jag plockade fram en påse och påbörjade resan ner till…skiten. Det såg jämnt och fint ut, men första steget for ju foten ner, typ 40 centimeter, jag vrickade till den, händerna upp i luften och sedan stöp jag, rätt ner, längst ner i diket…missade skiten i alla fall 😀

Tyckte min Ecco sandal kändes jätte konstig efteråt, men jag såg strax varför:

002

Den har gått sönder, och hade blivit helt förstörd. Tur då att vi skulle till Gränby centrum och där finns minsann en Ecco butik så jag fick köpa mig ett par nya sådana:

005

Redan provgått i dom, och jag höll mig på fötterna… den här gången 😀

Önskar er alla en fin onsdag!

 

Jag glömde…

Av , , Bli först att kommentera 9

 

Det här är så irriterande… jag visste vad jag skulle blogga om idag… igår… men nu är det helt borta, *poff*, och hur jag än försöker så poppar det inte upp någonting. Jag vet, jag har skrivit det förut, och tidigare så gjorde jag det också, skrev små stödord i mobilen eller på papper, så jag inte skulle glömma, men… så blev jag alltså övermodig och trodde i min enfald att jag skulle komma ihåg, men icket.
Nå, så får jag väl skriva om gårdagen, jag och mamma åkte på plantagen, där jag köpte denna fina blomma:
Får se hur länge den står sig nu. Lättskött skulle den vara så då borde den ju rimligtvis överleva i min vård, eller hur?
Här är en bild på den där rosa julkaktusen som ändrade färg till vit och nu blommar överdådigt:
Och slutligen, julstjärnan som kämpar på, ännu har inget blad lossnat från den, och den här då, som egentligen ska vara så känslig för både det ena och det andra, hur rimmar det då?
Den tål inte drag, och den står närmast vårt skafferi, och där är det drag kan jag säga. Ni kommer väl ihåg då jag skrev att jag förvarat en potatispåse därinne och den frös, det var minusgrader i skafferiet, och blir väldigt lätt kallt därinne om det är minus ute.
Och då kan man ju tycka att julstjärnan borde ha kackat in för längesedan, men… den härdar. Hittade följande lilla mening på Wikipedia: Växten kan sparas som krukväxt även efter julen för sina gröna blads skull, men det är svårt att få den att blomma om.
Ok, men den här har då uppenbarligen inte blommat färdigt än då, eftersom den fortfarande är röd och fin. Vilken tur vi har 🙂
Nu investerade jag även i blomnäring, något som våra blommor absolut inte är bortskämda med, så kanske man kan skaka liv i några plantor som ser halvdana ut.
Köpte även ett 5 meters rullkoppel till Winstone, så han ska få komma sig en bit ut i terrängen, och det gör han minsann. Det första han gjorde var att kolla hur långt 5 meter var, inne på vår gård, och där… längst bort vid tallen, satte han sig och gjorde numero 2, tack så mycket för det, televerket!
Det var ju bara att plumsa ut och ta rätt på det, men jag får skylla mig själv, jag vet, jag ville ju att han skulle få gå lite längre och utforska omgivningarna, Dessutom är ett rullkoppel bättre på det viset att det är mer följsamt, han lindar inte in sina tassar i kopplet, lika ofta som tidigare.
Idag är det möte på jobbet, klockan 13, så det är väl bara att åka ut då, och se vad dom kan ha att diskutera om. Önskar er alla en fin torsdag!
Presentation

Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.

Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 46
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa, hon bloggar också här liksom yngsta dottern Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 2 skogskatter, *abuelas* Enya och *abuelas* Eloise...2 monster som håller på riva hela lägenheten.
Bil: kör en Buick wildcat-67 som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Mazda, en Dkw cab -54:a, en Jeep Cherokee samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar street dance, scouter och givetvis bilar.
Senast lästa bok: Har just avslutat Margit Sandemos Isfolket, en serie på 47 böcker och  fortsätter nu med Häxmästaren, 15 böcker och efter den kommer ljusets rike som är ytterligare 20 böcker.
Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se