Etikett: Norsjö

2100:- i timpenning, jo man tackar!

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 september 2019 kl 09:33, Bli först att kommentera

Pratade med en god vän, förra veckan, och ämnet kom in på röda vinbär. Något som vi har men som jag så sällan använder mig av. Svårt att börja gilla nåt man aldrig tyckt om förut, dom svarta vinbären är godare enligt mig, men fortfarande inget jag använder.

Nå, så jag plockade lite drygt 1,7 liter och svängde förbi med detta till henne:

Fick ett mejl från henne i förrgår, där hon tackade så mycket för guldkornen och sedan en bild hon tagit då hon varit in på Ica Gourmet:

Jo man kan smälla av för mindre, vilket hutlöst kilopris med tanke på vad bärplockare får av bäruppköpare, kolla bara: Blåbär 70 kr, Lingon 40 – 55 kr, Hjortron 160 – 200 kr. Här finns ju inte röda vinbär med, fast jag kan lova att våra buskar har dignat under tyngden av alla bär, och det tog inte mer än kanske 20 minuter att plocka det jag plockade, så skulle jag ha sålt dom, för samma pris som Ica, så hade jag haft en väldigt fin timpenning.

Vi hade landat på 2100 spänn…fiii f-n så gött. Och då undrar jag hur folk kan ha mage att annonsera på FB om gratisplockning av röda vinbär, vadå gratis, snälla nån, och dom som annonserar om att dom har vinbär, kom gott folk och plocka….ojoj, dom har inte varit in på Ica dom inte, och sett vad dom efterskänker 😀

Galet är det i alla fall, men man kan ju drömma om att få såna pengar. Jag tycker det är kul att få ge bort nåt som andra uppskattar, det är för mig, betalning nog.

Vi körde förbi en gammal lada som ligger mellan Norsjövallen och Malå, på vägen hem var Åke tvungen att bromsa in så jag skulle hinna fota av den:

Här en bättre bild på det coola taket som verkar vara lock från 200 liters oljefat eller nåt liknande:

Hoppas på en bra dag, för er alla! Och kom nu ihåg, hjortron må vara skogens guld, men dom röda vinbären är dom nya, naturliga rubinerna.

Luftigt värre!

Av Maria Lundmark Hällsten, 8 juli 2019 kl 10:52, 2 kommentarer

Igår var det halvgrått och lite sol, mycket mygg och mera knott, idag är det storm och sol…hm, jaja, myggen ska då vara utrustade med stålvingar och ha ett jäklar anamma för att hålla sig luftburen.

Vi har en JÄTTE syren ute på vår stugtomt. Den stod mot fönstret på vår gamla stuga och den flyttades ut därifrån för att ens överleva och för att den inte skulle täcka fönstret.

Svårt att via en bild göra buskens storlek, rättvisa, men här är den, tagen på 3 olika ställen.

Den här sista bilden är tagen från brorsans altan, 1. där skymtar vår stuga, 2. där är syrenen, och 3. bussen

Den blommar hejvilt, och hela busken brummar, av hungriga humlor.

Mamma och Bosse kom igår, dom hade gjort sig en tur i Norsjö, och fyndat böcker på nån loppis. Mamma shoppade loss på 2 Alfons Åberg böcker och en Mumin bok, till Sally. Och Bosse hittade en krigsbok till sig själv.

Vid överlämnandet av böckerna så visade Sally ingen större entusiasm…Mumin…njaää, nä och Alfons, dubbelnä, jag vill hellre låna boken om andra världskriget av Bosse, sa Sally och slog igen Mumin boken. Jojo, där ser man!

Bosse skrattade då dom berättade detta för mig och visst får hon väl låna den, efter han har läst den om hon vill. Hon är som hon är och hon vart som hon vart, den lillstora 9 åringen 😀

Blir en tvärsväng in till Malå idag, lite handling, sen hoppas vi på en något varmare sol om det ska fortsätta tokstorma, som det gör just nu.

Önskar er alla en fin måndag!

Det börjar svida i plånboken!

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 maj 2018 kl 08:26, Bli först att kommentera

Hittade den här på FB, och det var väl i samband med det höjda bensinpriset, och vad det kan ställa till det då det inte finns alternativ, om du nu råkar bo utanför dom större städerna:

Och här tänker jag också att ska nu denna resa klaffa, så håll en tumme för att tåget går…annars sprack det där, med 😀

Jo, jag vet vart Rentjärn ligger, en bit utanför Malå, åt Norsjö hållet till. Och jag har åkt buss från Malå till Umeå vid några tillfällen, inte snabbaste turerna, och det ska ju stämma med byten i antingen Lycksele eller Skellefteå.

Ett tag i mitt liv tyckte jag att det var smidigare att lifta, så det gjorde jag x antal gånger istället för att ta bussen. Idag föredrar jag att ta mig fram med eget fordon, men visst är det kännbart, det börjar svida i plånkan då man tankar.

Nåja, det är som det är… och det blir som det blir och he vart som he vart!

Tror jag ska slå på stort nu och gå ut i solen en stund, med lite kaffe i koppen. Avrundar med en bild på… ja vadå…vart ligger den och vad är det? Varsågod och gissa 😀

Ha det gott, allesammans!

Det var det INTE…

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 augusti 2016 kl 09:59, Bli först att kommentera

Ja då man ser ut som hundra år under isen, då måste man tvätta håret, tänkte jag. Hade precis legat och drömt att jag badade i sjön och det var underbart varmt…så glad i hågen letade jag fram schampo och handduk och klev ner i sjön, igår morse, (fortfarande i Malå).

Det var INTE varmt och behagligt, det var svinkallt, så där så det gör ont i skallen, då man häller på vattnet och man tackar någon däruppe att man inte hade balsam också. Tack för varmvattnet man har hemma i kranarna, säger jag.

På vägen upp till Malå, tog vi den ”gamla” vägen, som man alltid körde förut, den över Svartliden, och sedan hamnar man i Rökå. Den är närmare, än den vi kör idag, över Björksele och Kristineberg, men tidsmässigt tjänar man ingenting, då den här vägen är en gammal hederlig grusväg.

När jag var liten, fanns ett stycke mitt i alltihop, som vi kallade härliga guppen, ni fattar va? Vägen var som en naturligt berg och dalbana, och den bästa biten på hela resan, då pappa gasade på ordentligt 😀

Den fanns kvar då jag och Åke började köra dit upp, och ja…man kunde INTE, låta bli att gasa där, sen var det fortfarande en liten konst att hålla exakt rätt hastighet, körde man för fort, så försvann den där härliga känslan och det blev mer stötigt.

Nå, idag finns inga gupp kvar, och jag kan för mitt liv inte begripa, hur man kan ödsla tid och pengar på att plocka bort dom, men inte till att göra vägen i bättre skick. Dom vill ju inte ens att man ska köra den vägen eftersom dom plockat bort skylten som märker ut att man kan ta sig till Malå, den vägen. Slöseri med resurser, tänker jag.

Vi tog ännu en annan väg då vi körde hem igår. Nu över Norsjö och passade på att kika in till Christina, en tjej jag känner sedan min ungdom, då dom hade stuga på Udden, dom med. Hon och hennes kille bjöd på kaffe och gobulle och en trevlig pratstund, sen gasade vi iväg igen.

Så där lagom, till en senare lunch, så hamnade vi i, ja inte bokstavligt talat i, men…Mårdseleforsen, där dom fortfarande hade öppet sitt mathak, och vi tog oss en hamburgertallrik. Så kul med nåt annorlunda, ja, jag skämtar inte. Hamburgarna knådade kocken ihop själv och det var även annorlunda pommes frites, jättegott. Jag var tvungen att säga det till kocken då han passerade vårt bord, för att han skulle fatta att det inte var att för att det var dåligt, som jag lämnade en hel del på tallriken, utan jag orkade bara inte. Dom får mina varmaste rekommendationer, en vecka till, har dom öppet.

Läkaren ringde till Åke i fredags, och sa att en operation, kunde förvärra allting, utan det blir sjukskrivning på halvtid, i två veckor, inga tunga lyft och inte onödigt pratande. Sen blir han kontaktad av en logoped, han kanske måste lära om sig att få upp röstläget lite till.

Önskar er alla en trevlig söndag!

Gjorde man så på stenåldern?

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 april 2016 kl 07:33, Bli först att kommentera

Vi satt då ute en stund igår, och kokade kaffe. Hade varit riktigt skönt om man sluppit blåsten. Men björkveds doften var värt vinden, det luktar ju så gott.

Vi hade Norsjö främmen här i förrgår, en tjej som jag umgicks mycket med, som liten, dom hade stuga på Udden. Och vi fortsatte umgås upp i åldern, på somrarna, och då det passade sig. Ja, hon är Malåbo från början, men numer Norsjöbo, tillsammans med hennes sambo 😀

Många minnen har vi tillsammans, och jag hamnade plötsligt x antal bakåt i tiden, och moppen var ett av alla sätt att ta sig fram på. Nu var jag bara 12 år och fick väl egentligen inte, köra den, men…

Ibland satt vi 3 stycken på den, då gick det inte så fort, men kul hade vi 😀 Hjälmlös och trimmat, jojo. Inget jag rekommenderar idag, men på nåt sätt tycker man att allt var så oskyldigt förut, fast var det verkligen, seriöst så? Njae…

Vi brukar ju se på roliga klipp, det har jag skrivit förut, och jag kan aldrig låta bli att fundera, om vi människor faktiskt är så jäkla dum, som vi framstår? Alltså, hur kom dom på att testa det där, vad tänkte dom nu, ser dom inte vad som ska hända, varför kastar man sig nerför ett stup, frågorna blir otaliga.

Så undrar jag, vi skrattar, dom som spelar in klippet, skrattar, och även dom som halvt slår ihjäl sig, men hur var det på stenåldern? Gjorde dom såna där dumma saker och garvade åt det sedan? Tog sats och sprang in i klippväggen och vrålade av skratt. Hängde i en gren, fem meter upp i luften och släppte sedan taget för att hamna på en gren under…med skrevet i kläm, och garvade ännu högre. Hm…jag har som svårt att föreställa mig det.

Varför söker vi alltid spänning, svar, saker att roa oss med, utmaningar, och ibland då, såna där idioti grejer? Ja, det lär jag väl inte få svar på heller, det är väl som det är 😀

Önskar i alla fall att ni hade fått se hur Winstone såg ut igår, då jag och han kom in från promenaden och Åke stod och diskade, jag skulle ha filmat honom, men 2 kort fick jag:

Typ…vad håller han på med! Winstone stod länge och kollade in diskandet 😀

Önskar er alla en trevlig måndag, snöandet till trots.

Uppdrag genomfört…check!

Av Maria Lundmark Hällsten, 14 december 2014 kl 10:36, Bli först att kommentera

Jo jag skulle ju berätta om mina och Tinas eskapader i torsdags…vart ska jag börja, hm…jo ni vet, jag skrev ju om den där japanska spetsen som var förvunnen, från Norsjö. Jag kontaktade ägaren och frågade om jag skulle få sprida ordet vilket jag fick.

Plötsligt är det en kvinna i Sävar som skriver att hon noterat ett par, med en väldigt motsträvig japansk spets och en annan hund i följe, och hon skriver att det kanske är hunden dom söker efter. Man vet ju inte om någon stulit den.

Jag berättar detta för Tina, det går några dagar och så…skickar hon ett kort, hon har sett ett par, ute med en japansk spets, samt en annan hund som gick med paret. Spetsen ville inte gå åt samma håll som dom. Hon knäppte ett kort som jag sedan vidarebefordrade till ägaren, som i sin tur kontaktade kvinna i Sävar som kände igen beskrivningen på den andra hunden. Detta var då här i Umeå, i närheten där Tina bor.

Nå, så var vi då ute i torsdags och vi var på väg hem till Tina där jag skulle släppa av henne. Svänger in på en mindre väg och vad tror ni…vi får möte av en man som går med en Jappe och en annan hund. Jag vet att jag svär och inte riktigt vet vad tusan jag ska göra, Tina ropar: Stanna…Stanna!!! Jag svänger upp på sidan och nitar fast, Tina flyger ut ur bilen och försvinner runt bilen, över gatan och fram till mannen.

Jag hissar ner min ruta och filmar frenetiskt samt försöker knäppa kort på kort, inget funkar, alltså jag håller på få frispel, och samtidigt vill jag ju inte att mannen ska se vad jag håller på med. Spetsen drar åt andra hållet, börjar skälla och verkar inte alls vara trygg. Klart man fattar misstankar.

Tina kommer då tillbaka, hoppar in i bilen och säger att mannen var lika motsträvig som Jappen, han var inte alls sugen på att prata med henne, men säger att han är hundvakt åt sin son, vilket ju kan förklara att hunden inte gör som han säger, mannen är klart ingen ledare. Sedan tycker inte Tina att utseendet på hunden stämmer överens med den bild hon sett på Quattro, så det var nog inte rätt hund.

Jag vet i alla fall av en kille här i trakterna som har en Jappe, och jag skrev till honom och frågade om han möjligvis hade lånat ut sin hund till sin pappa, men det hade han inte. Ja, man vet ju inte vad som hänt med hunden, tyvärr. Och det måste ju kännas jätte jobbigt, det förstår man.

Ja, vi fick då leka lite detektiver, om vi var så smidiga, ska jag ha osagt men Tina var då snabb som en vessla 😀

Vi hade en trevlig julmiddag på It´s only rock n´ Roll igår:

Förrätten:

Efterrätten:

Haha… det var faktiskt en huvudrätt med handrullade köttbullar, revbensspjäll, Janssons och prinskorv, efterrätten var saffrans pannacotta. Vi drack öl, cider och annat man kunde beställa, till alla rätterna 😀

Och underhållning bjöds det på. John och Linn sjöng, en gästsångare var också upp och en stand up komiker, vi fick valuta för pengarna, med andra ord.

Önskar er alla en trevlig tredje advent!

En efterlysning, sprid gärna vidare!

Av Maria Lundmark Hällsten, 27 november 2014 kl 08:40, Bli först att kommentera

Nu ska jag börja med efterlysning. Det är en japansk spets som kommit bort, uppe i Norsjö, han heter Quattro. Efterlysningen kan ni kolla på under den här länken: http://vk.lokus.se/Visa/Vasterbotten/Prylar/Forlorat/Japansk-spets-vid-namn-Quattro-saknas-_6547062/

Det var mamma som berättade att hon sett annonsen igår, och givetvis, tack vare att vi har samma ras så hajade hon till då hon såg bilden. Och man vill väl hjälpa så gott man kan, att sprida ordet, så jag gör det här, och har även kontaktat ägaren som skrev att dom lagt ut en vädjan på FB. Måste kännas hemskt att inte veta vart hunden är, man kan ju tänka sig in i den situationen själv.

Och nu, apropå hundar och mamma, så var hon och Bosse hit igår, dom hade med sig en saffranskrans och jag kokade kaffe. Sen skulle dom åka på Strömpilen, även jag, så vi for iväg samtidigt. Jag hinner ner på järnvägstorget, så ringer hon på min mobil.

Hon hade delat den där saffrans kransen, och ena biten skulle Åke och Nicco få, och den andra delen skulle hon ta med hem. Men hon glömde den, och nu var hon jätteorolig över att hon lagt ifrån sig den, väldigt långt ner, typ i noshöjd på Winstone och vad skulle nu hända? Tänk om han äter upp påsen och den fastnar…ja sa jag, sen är ju saffran rena giftet för hundar, jag åker hem igen, sa jag, och kollar.

Vi lägger på, då får jag ett sms om att jag har ett röstmeddelande, jag ringer upp och hör mamma (fniss) och jag citerar: Näää, hon har en sån där röstbrevlåda…herregud…MARIA, DU MÅSTE RINGA MIG!!! Slutcitat, och tänk er också att detta sas i panik.

Jag kan inte annat än skratta, paniken över den glömda saffranskransen och vad den hade för potentialer att ställa till med för elände. Det gick bra…hon hade inte alls glömt den i noshöjd, utan lagt den uppe på hatthyllan 😀

Ingen vinst överhuvudtaget, i bastun, 6 lotter skrapades men ingenting x fem, var det enda eller ingen triss och stjärna, lika dåligt det. Jaja, vi gråter inte, utan skrattar för det mesta ändå 😀

Önskar er alla en fin torsdag!

Inte så snygg…men

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 augusti 2014 kl 08:15, Bli först att kommentera

Japp, då sitter fönstret på plats igen, uppe i stugan, den är låst och vinterklar, allt såg ut som vanligt däruppe, men att det är höst på gång, märker man i bilderna, vassen börjar förlora sin gröna färg och vattnet ser inte lika lockande ut, längre:

Winstone passade i alla fall på att spurta runt, från ena sidan till den andra, han njuter av att få ge järnet:

Vi gjorde en sväng förbi Norsjö också, och tokiga som vi är, så shoppade vi loss och köpte en bil

Vad säger du matte…vadå bil???

Ja, men ser du inte bakom dig, Winstone…Va, vadå bakom, ska jag vända mig om?

Huuu, det står ju en bil där, en Camaro…JAAA bästa som finns 😀

Jo, seriöst, vi har pratat en del och Nicco får ju börja tävla i samma klass som jag, Pro et, som det så vackert heter idag, men för att göra det så krävs det en bil, och det fanns en däruppe. Nu ljuger bilderna en hel del, för den ser ju rätt så ok ut, här:

Men kanske inte framifrån och på nära håll:

Den är tom och innehålls lös, ingen motor, ingen låda, inget innertak, inga säten på plats, dock följer det mesta av inredningen med, samt fronten och sånt där, men det är lite pyssel, kan man lugnt säga. Så Åke har en del jobb att se fram emot, men rätt kul att få bygga ihop, kanske, den dagen man är klar.

Lite roligt var det också att det stod ett namn på dörren, och vi gissade på en tjej som kört kanske just dragracing med den. Jag sökte på FB och hittade en med samma namn, skickade ett meddelande och frågade om hon var rätt person, och se, det var det. Hon hade fått bilen av sin man, -95, men bara kört på gatan med den. Hon tyckte det lät kul att bilen kommer till användning igen.

Idag är det Lycksele på schemat, jag har en tid hos läkaren, och jag får sällskap, Tina hakar på, så då går säkert tiden fort 😀

Önskar er alla en fin dag, regnet till trots!

Historien upprepar sig

Av Maria Lundmark Hällsten, 24 augusti 2014 kl 07:33, 2 kommentarer

Kampen mot bananisarna kommer att fortsätta, jag hittade inte något på Maxi igår, men jag kan ha missat det. Nu vet jag ju att dom kommer att försvinna, och att dom trivs i varma hus, klart dom trivs här, vi har ju 24 plus inne…även fast det varit kallare dagar nu…så det här är väl rena paradiset förutom att dom inte får någon mat.

Vattnet i byttan, framför kattluckan, blev en succé, men ja, jag vet, egentligen alldeles för tidigt att uttala sig om, jag VET, vad våra katter är kapabla till. En potentiell fara är att dom får ut byttan från dörren och över översta trappsteget, sedan är ”katta”strofen ett faktum, vatten i hela trappen…jaja, vi får se.

För två år sedan, lade jag ut ett blogginlägg om MIO möbler och att jag hade en kupong till skänks, 300 kronor i rabatt om man handlade för 600, bra deal, men jag behövde den inte. Ingen hörde av sig…då, men ett år senare, och då var det ju alldeles försent, kupongen gäller bara i 2-3 veckor.

Nå, hon som då kommenterade och ville ha kupongen hade tur, vi hade precis fått en ny kupong så hon fick ta den, och inte nog med att hon fick göra sig ett billigt köp, hon fick jobb på just MIO också, vad kul 🙂

Ja i alla fall, så fick vi en sån kupong i onsdags, jag lade den åt sidan och tänkte att vi nog inte behöver nåt den här gången heller, men jag skulle i alla fall kolla katalogen. Dagen efter får jag en kommentar i blogginlägget från ifjol, en som väldigt gärna ville ha rabatten…men här blev det ju exakt samma sak, och vad är oddsen för det? 😀

Inlägget hon svarade på var för ett år sedan och den bongen finns inte kvar, men en ny, så nu får hon ta den istället och idag fick jag ännu en förfrågan, ja, hon får nog prova om ett år då, om vi nu får en till sådan 😀

Idag åker vi till Malå, med ett stopp i Norsjö, först, men jag tänker inte avslöja vad vi ska dit och göra…det får ni höra om sedan. Önskar er alla en fin söndag!

Och inte visste han vart dom var, inte vi heller

Av Maria Lundmark Hällsten, 9 augusti 2014 kl 09:38, Bli först att kommentera

Nu har vi fått in myggfönster i 3 rum…gradantalet i vårt sovrum…24.4, så det är bättre. Nackdelen är väl allt ljud. Vi satt igår kväll, jag, Åke och Nicco och skulle se några roliga klipp, plötsligt hörs ett hoande, både Nicco och jag tittar på varandra och funderar…kom det där från klippet, frågade hon…och om det inte gjorde det så blir jag ju lite rädd.

Så hördes mer ljud och hej och hå, det var Brälla, Lena och Tova som stod här utanför. Dom kom in och vi bläddrade i gammalt fotoalbum och kollade in nostalgiboken om godis och glass, mycket att diskutera om, i den.

Egna minnen, bilder och smaker. Lena undrade om vi kom ihåg en glass som var en tärning som man åt med sked, nä, ingen kom ihåg den, men jag hittade den i boken, idag:

Dom snackade om midsommarfirande i Trehörningsjö, inget jag hann med att göra, jag var för ung 😀 Och sedan fick vi Theresé så då vart det aldrig läge, däremot vet jag en kille från Malå, som skulle vara busschaufför en midsommarafton, och hade en full lastad buss med destination, Trehörningsjö…dom kom aldrig fram, han hittade inte dit, haha, det tyckte jag nästan var humor, men bara nästan 🙂

Däremot blev jag påmind av Åke, tidigare under dagen, om två rymlingar, en 13 år och den andra 15. Jaja, jag erkänner, 13 åringen var jag och den äldre, min kusin Anna. Vi var i stugan i Malå och hade fått veta att det var Storhelga i Norsjö. Jerry Williams skulle uppträda och tivoli var det.

Vi bad om att få åka dit, men det var ingen som hade tid att skjutsa dit oss, heller, ungefär 7 mil, enkel väg. Vi gjorde som så många andra, tjatade, gnatade och gnällde, till slut, sa jag, jaha, men då far vi ändå, själv…ja gör det, sa min pappa, som måste ha varit tillfälligt sinnesförvirrad om han trodde att vi inte skulle göra precis det.

Vi liftade dit, till Norsjö, sen letade vi i säkert två timmar efter festplatsen, vi hörde ljuden, men vi fann inte ut vart själva festligheterna höll till. Vi fick faktiskt ge upp, och lifta tillbaka, det var inte lätt, lite trafik, och sent på kvällen, närmare natt till och med, men till sist stannade en lång-Mercedes, och vi fick åka in till Malå.

Klockan var nog närmare 3 på natten då vi landade på torget i Malå, ”bara” 1,3 mil kvar till stugan. Vi fick bita i det sura äpplet och ringa hem, från en telefonkiosk. På den tiden fanns en fast telefon i storstugan och på somrarna bodde inte mina föräldrar där, utan på lon, 50 meter bort, men min morbror Assar, var på besök och han svarade.

Överlycklig att vi hörde av oss, det hade ju varit kalabalik där, vi var borta, spårlöst och ingen hade tydligen fattat att vi gjort precis det vi sa att vi skulle göra. Han kom och hämtade upp oss…mamma var inte glad (konstigt) och pappa fick minsann höra av mig, att det faktiskt var HAN, som sagt, jamen far då, och då gjorde vi ju det…hahaa…bra att ha någon att skylla på, eller.

Dagen efter, fick vi äran att åka med Assar, till storhelga i Norsjö, och han hittade dit vi skulle och vi fick se Jerry Williams, det ni 😀

Önskar er alla en fin lördag!

Etikett: Norsjö

2100:- i timpenning, jo man tackar!

Luftigt värre!

Det börjar svida i plånboken!

Det var det INTE…

Gjorde man så på stenåldern?

Uppdrag genomfört…check!

En efterlysning, sprid gärna vidare!

Inte så snygg…men

Historien upprepar sig

Och inte visste han vart dom var, inte vi heller

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se