Nu blir det en repris på ett ämne som man säkert inte kan prata för lite om…känslor, upplevelser, bagage, uppväxt, smärta…livet och döden.

Ni vet, det där som Nicco en gång sa till mig, då jag påstod att hon inte skulle kunna bada, för det var för kallt i vattnet, och jag fick till svar: ”Klart jag kan, det är ju bara en känsla”, och finns det nåt bättre sätt att förklara det på, än så?

Allt vi upplever handlar ju om våra känslor, vad jag känner, kanske inte du känner, det jag tycker är en klackspark, kanske du tycker är en av dom jobbigaste sakerna du dealar med. Min fysiska smärta, ja, psyket likaså, kan ju aldrig jämföras med någon annans. Hur skulle den kunna det?

Mina eller dina upplevelser från födseln till dags datum, är just mina eller dina, mitt bagage, eller min ryggsäck…må kanske väga lika mycket som din, men innehållet lär ju inte vara identiskt.

Man brukar lära sig på vägen, hur man hanterar situationer, men för mig, kanske det tog 30 år, och för dig…25 eller 50, det finns många som gör samma misstag flera gånger innan dom inser, att om utgången blir densamma, kanske det är dags att byta taktik. Se saker från en annan synvinkel.

Att sluta snurra runt i rondellen och inte veta vart man ska svänga av (där kom den Helena 😀 ) ja ni vet ju, man brukar ju oftast tala om vägar och vägskäl, höger, vänster, backa eller köra framåt. Det är inte alltid man vet vilket håll som är det bästa, men varför slösa tid och energi på att försöka klura ut det, istället för att testa, oftast, finns det sätt att lösa det mesta på, om man bara håller sig kall…man går inte under för små saker, om jag missar den där första avfarten i rondellen, som jag hade tänkt ta, jamen då får jag väl ta ett extra varv, men jag kommer tillbaka…I hope!

Rondellen hittade jag HÄR

Att backa, kan däremot vara lite svårare, speciellt i en rondell 😀 Fast här skulle man kunna säga att allting går…allt, utom att lugga en flintskallig! 😀

Vad jag egentligen vill komma fram till är, att man ska aldrig döma en annan människa, för vi vet absolut ingenting, om vad den har varit med om. Att vara dömande, kanske är det lättaste sättet, man kan ju slänga ur sig vad som helst, utan eftertanke, och bara gå vidare, men vad du då har sått, i någon annans hjärta, det vet du inte.

Jag skulle vilja påstå att dom som lever på det sättet, förmodligen inte mår så bra själv, och att trycka ner någon annan, blir deras egna sätt att lyfta sig själv…på ett skruvat sätt. Jag förstår dock att det kan vara väldigt svårt att själv se eller höra hur man låter eller beter sig, om man fastnat i det mönstret.

Nu, mina vänner, ska jag inte gräva ner mig mer i detta ämne…för då riskerar det att bli en romanserie, på x antal böcker…vissa inbundna och tunglästa 😀

Önskar er alla en mycket trevlig fredag…kanske vi se på Nolia, vem vet, jag har inte bestämt mig än, om jag ska dit.