Japp, nu är vi vakna, ny kammade och kaffedruckna, efter gårdagens middagsbjudning med musik spelande på kvälls sidan.
Det var prat om allt mellan himmel och jord, och en del av samtalen var rörande djur. Inte så konstigt kanske, när man har två katter som tassar runt benen då man sitter härinne. Igår var det mest Eloise som visade sig på styva linan då hon gjorde sitt lilla specialnummer, hon brukar nämligen rulla över min fot, lite svårt att beskriva faktiskt, det måste nästan ses. Vi ska någon gång försöka filma hur hon bär sig åt, det ser då för roligt ut i alla fall, och varje gång hon kommer från fel håll så rullningen blir halvdan, så tar hon tag i min fot och sparkar med bakbenen, precis som om jag förstört hennes lilla nöje.
Vi hade ju en kanin som fick leva fritt här i lägenheten, han bet inte på sladdar annat än om du drog en sladd framför nosen på honom. Dessutom gick han ju på kattlådan så han var väldigt lätthanterlig. Efter hans bortgång så ville Theresé ha en ny kanin, denna kanin döptes till Tiger, han gick inte att ha lös inne annat än att någon var hemma och höll ett öga på honom.
Åke hade byggt en jättestor bur som vi hade i tv rummet för att han skulle få lite sällskap, då tv rummet är den plats där vi tillbringar mest tid.
Vi hade väl suttit uppe en lördagskväll och diggat musik och jag ville fortsätta med det då alla andra gick i säng, så jag bad att få låna Theresé hörlurar, som hon var jätterädd om och det var med viss tveksamhet jag fick ta dom. Tiger fick vara utsläppt och jag satt i soffan och diggade, han kommer springandes emot mig och tjopp…så gjorde han ett jätte skutt upp i soffan och då han passerar mig så klipper han sladden till hörlurarna…i luften. Tror ni Theresé var glad på mig sen? Fast jag hade ju inte precis gett honom sladden, den klarade han av att ta alldeles själv, den lilla söta kaninen.
Igår spelade vi musik, men inte med hörlurarna på, Jan ville nog att vi skulle dra på lite och helst med mycket bas i bakgrunden, men Ingegerd höll inte med om det. Men visst är det så att med vissa låtar så önskar man att man inte hade några grannar på några kilometers avstånd, så man riktigt fick höra dunket från alla instrument.
Precis som när Tigern (Mats Boström är hans riktiga namn och han är en gammal klass kompis till mig) fyllde trettio år och vi var bjudna till honom på en liten fest. Dom bodde då ute i hallbäck, där deras hus var det enda på två kilometer. Dom hade hyrt in en karaoke maskin och på kvälls kvisten så sattes den där igång. Han fick sedermera klagomål från sina grannar, dom hade inte kunnat sova i allt oväsen, kan ni tänka.
Det blev också lite klipp och klis…nä, inget klistrande, bara klippande och tejpande, då jag letat fram en Lp skiva med E.L.O och den där låten där dom snackar baklänges så skivan ska snurras åt andra hållet för att man ska höra vad dom säger. Nu har inte vår skivspelare ett friläge så ett papper skulle läggas under skivan för att inte suga fast i gummit men jag fick det inte till att funka ändå, men något hördes det att dom sa. Jag vet också att så är fallet då jag gjort detta många gånger, på den tiden jag bodde hemma och vi hade minsann ett friläge på våran skivspelare, men jag kommer inte ihåg vad det är dom säger.
Nu är det snart frukost som står på dagens göromål, kanske en kopp varm choklad skulle sitta fint, vi får se vad kylskåpet har att erbjuda. Ha en fin söndag!
Senaste kommentarerna