Etikett: Malå

Inget trams…. ville jag ha

Av , , Bli först att kommentera 9

 

I fredags for jag på El-Giganten och snabbköpte två nya mobiler, en till Åke (som har en jobbmobil men det är ju inte så kul att ha den på dom han är ledig) och en till mig, eftersom min bara funkade då det passade den.
Jag ville ha en enkel mobil, inget trams, man ska kunna sms och ringa, billig skulle den vara också, och det fick jag. Två billiga, sugiga mobiler, och när jag kom hem och öppnade den ena kartongen så blev jag smärtsamt medveten om att en kamera inte är standard i alla mobiler.
Men så mycket dumt, jag som till och med tänkt att en kamera skulle jag nu ha, då jag VET, hur många gånger man önskat att man haft en med sig då man varit ute.
*Suck* och *stön*. Men så kom jag på den utmärkta idén att gömma bort den oöppnade mobilen så Åke inte skulle riva upp den, så kunde jag ju åka och lämna igen den och få en bättre. Och det var precis vad jag gjorde igår. Nu har jag en kombinerad mobil med pekskärm och vanliga knappar… typ.
Fast egentligen vill jag inte ha pekskärm överhuvudtaget. Jag höll på en halvtimme igår kväll innan jag fick kontaktlistan att rubba sig, jag ville skicka sidan åt fel håll. Och menyerna är ju bara för jobbiga, men jag vet också att allt handlar om vana, det kommer att ge sig och man kommer att lära sig den här precis innan den pajar och man måste ha en ny 🙂
Jag gjorde inte bara det igår, utan jag bakade även den tvådegiga äppelpajen med mandelmjöl, råsocker och nötter, sedan kom mamma, Emma, Johan, Sivert (brorsan), Eva-Britt (svägerskan) och deras son Jonathan, hem till oss och fikade.
Åke klippte häcken och städade undan trädgårdsredskapen, jag städade lite och tvättade, jodå något fick man allt gjort trots att det var lördag och helg.
Efter AFV och pensionärsjävlar fick vi så äntligen se på filmen jag beställt, ”Vi hade då tur med vädret”, och den var ju bara så rolig som man kom ihåg den, och vi skrattade hela tiden.
Sedan fick man då veta om den tragiska olyckan i Malå och det lade verkligen sorti på stämningen, så fruktansvärt hemskt, för alla inblandade, och man ställer sig återigen frågan som man aldrig får svar på…VARFÖR??? Vi sänder våra tankar till anhöriga och berörda, och hoppas innerligt att ingen fler får sätta livet till.
Önskar er alla en bra dag… så bra den nu kan bli!

En varning!!!

Av , , 4 kommentarer 11

 

Vilken jädrans tur att vi tog oss hem från Malå… för vet ni vad, idag ska Åke besikta bussen, men… bussen har fastnat på vår gräsmatta och han har kämpat i två kvällar nu med att försöka få loss den, men den vill inte… handbromsen sitter som i berget och gräsmattan börjar se fruktansvärt misshandlad ut.
Tur även där då att det snart är dags för snö, och då täcks ju alltihop, eller, hur det nu var. Men han har inte gett upp än, han får försöka in i det sista, för vi lär ju åka på att betala tusenlappen det kostar också, på besiktningen. HURRA!!!
Sedan vill Nicco skicka en liten varning: Ät inte fjärilsmakaroner… det kan vara renskit. Och för att förstå det så måste ni kolla vad Tina skrev i sin kommentar igår, i mitt blogginlägg, 1+1 är 2, eller?
Jag åt lunch med Anna (en arbetskollega jag haft förut) igår, det var trevligt och kommer säkert att göras om. Vi var nere på strömpilen så jag passade även på att köpa jäst, för kan ni tänka er, det är ju kanelbullens dag idag, och i huset har vi bott i 1½ år och jag har än aldrig bakat en bulle här, men idag så kommer det att bli av.
Jag är utan bil också…den körde vi upp på en verkstad igår kväll för nu ska den servas, ordentligt, med växellåda genomgång, oljebyte, tändstift osv. Han skulle även kolla upp den så den går igenom besiktningen som jag ska göra imorgon. Så efter det lär den vara i gott skick igen, håller på kännas lite knepig på växlarna, så det var nog dags.
Och en till grej, eftersom nu Åke har tagit ut en semesterdag idag, så kommer lunchen att inmundigas på Ullas, haha… och detta enbart för att vi firar bröllopsdag imorgon men då jobbar han ju så då funkar det inte med lunchdate.
Önskar er alla en fin dag!
 
 
 

Kul-Janne

Av , , Bli först att kommentera 12

 

God morgon världen! Vi är hemma igen, välbehållna och intakta. Resan till Malå gick smärtfritt, vi tog oss hemifrån, fem minuter senare än planerat men det tror jag var det närmaste den tiden vi någonsin sagt förut, så det var nästan värt en guldstjärna i kanten.
Väl framme i Malå, stannade vi och käkade lunch på Byblos, Malås pizzeria, men ingen av oss tog pizza, utan vi testade andra saker. Vädret var grått och småruggigt hela vägen upp och fortsatte så att vara.
Ner till stugan och på med ett element vi hade med oss och i väntan på lite värme tog vi oss en promenad längst ut på udden och tillbaka igen. Noterade med en gång att det inte var någon värme att prata om, eftersom elementet av någon outgrundlig anledning hade stannat av. På med kaffepannan och felsökning på elementet.
Efter en lååång stund började vi inse att felet inte bara var elementet utan kaffet tog ju evigheter och lamporna i taket glödde bara, förmodligen en fas som gått. Och nu började felsökning på riktigt och flytt upp till storstugan där vi då hade ”riktig” vattenburen värme… synd bara att det även där, var fel, och det insåg vi också då lampan i kylskåpet feglyste och värmen hade stått på i 2-3 timmar men fortfarande var det bara 12.5 grader varmt.
Och till råga på allt la vattenpumpen av och då var det färdigspolat på toaletten.
Vi började även undra om vi skulle få äta ljummen potatisgratäng med regnvattensmarinerat kött (vi grillade ju också och det regnade dessutom).
Kul-Janne (ja, Jan A heter numer så) och Åke, gick från stolpe till stolpe och kollade elskåpen och säkringar till förbannelse, men till slut, där vid sextiden, så hittade dom den felande säkringen, som första gången, inte hade löst ut ordentligt, men nu kunde Åke se att den var trasig och äntligen började gratängen få färg och värmen stiga i huset… det kändes som att vinna på lotteri.
Senare på kvällen plockades kortleken fram och där showade Jan med att vinna kulen i Chicago, gång på gång och hur kul är det på en skala, undrade vi och döpte om honom till Kul-Janne. *Eksjöreglerna försökte jag mig på då jag ville lägga en klöver femma under klöver sjuan, men där blev det minsann protester så det var bara att backa, annars hade det ju varit hur ”kul” som helst då Kul-Janne hade suttit med sitt sista kort på handen och inte vetat vart han skulle lägga sin klöver sexa, hahaa…
Nu ska ni få en förklaring till varför Åke ligger under bordet i bussen (på kortet jag lade ut igår)… han skulle nämligen köra fram bussen en bit då vi packat ihop och skulle åka hem, men glömde kontrollen innan körning, där man checkar av att ingenting står uppe på bänken, och där stod naturligtvis en dunk med vatten som hoppade ner, locket flög upp och ut rann vattnet, jodå.
Nu önskar jag er alla en fin måndag, själv ska jag jobba och såg i kalendern att bastukvällen börjat igen, så jag vet vart kvällen tillbringas.
*Eksjö regler innebär att man själv, under kortspelens gång kan justera lite på vad som gäller… man hitt som på nåt som förmodligen gynnar en själv litegrann, men det är inte alltid dom reglerna kan träda i kraft, det beror väl på hur mycket man är villig att diskutera och lägga ner tid på, (moahahaa…).
 

Umeås laglydigaste…

Av , , Bli först att kommentera 14

 

Jag fick då se Umeås laglydigaste människor igår kväll. Far från Ålidhem klockan nio på kvällen, ganska direkt kör det upp en polisbil bakom mig och ligger där, hela vägen ner mot stan. Då jag väldigt ofta kör den vägen och vid den tiden så vet jag vilken trafik det normalt brukar vara där, nämligen knappt någon alls, men redan vid Östra gymnasiet kunde man ana en viss skillnad.
Och sen tog man sig förbi järnvägsviadukten och sen var det stopp. Jag hade hamnat i kön där trafiklysena inte fungerar. Några åkte iväg så jag tog mig upp som tredje bil i höger körfält, men sen var det tvärnit. Vi stod så där i 5 minuter, och ingen gjorde någonting alls, överhuvudtaget.
Polisbilen låg nu i andra körfältet, snett bakom mig och jag hade tänkt hoppa ut och fråga om dom kunde tänka sig att kliva ur och dirigera trafiken, men då är man ju så där fjaskig och tänker, hm…om jag nu gör det så blir det väl grönt, och då står man där som ett fån. Nå, jag körde fram en halvmeter och vek av mot sidan så det blev en lucka för dom att ta sig fram… och se där, plötsligt tänder dom blåljusen och sakta men säkert tar dom sig ut i korsningen och börjar vinka iväg bilarna.
Vi pratade om bilar då jag kom hem, bland annat om min farfars gamla Amazon, som fortfarande finns kvar, och med tanke på vart dom bodde så kom jag ihåg en annan bil, däruppe i Malå, som jag fick se då jag satt och hängde utanför kiosken, någon gång i början på 80-talet.
Jag kommer inte ihåg bilmodellen, kan ha varit en Amazon eller en folkvagn, men det var ju inte bilmärket som var grejen utan utsidan på bilen… den var nämligen täckt av en typ av gräs, hela bilen, alltså. Och hur dom fått detta att sitta fast, det vet jag inte heller, men jag kommer ihåg vad fascinerad man blev.
Mindre fascinerad var min farfar då han och farmor besökte Umeå i deras Amazon och farfar hade fått sig en kola som han satt och tuggade på. Och det vet vi alla hur en kola kan vara, väääldigt seg, och min farfar hade inte sina ordinarie tänder kvar utan löständer och vad tror ni händer?
Jo, kolan kletar ihop tänderna då dom passerar ute på kyrk bron, han kämpar så att han faktisk håller på att köra ner i älven, innan tänderna lossnar, jojo, detta har farmor berättat ett antal gånger, men det lät ju betydligt roligare då hon talade om detta spektakel.
Apropå Malå… så vet vi att det snöade däruppe i förrgår, men snön har smält bort så vi startar upp bussen om 1½ timme, och hämtar upp Ingegerd och Jan A och drar iväg dit upp, bara för att komma ifrån ett tag, grilla till middag, dricka öl och annat och bara vara, jojmensan. Så jag önskar er alla en fin lördag, det kommer säkert vi att ha.
 

”Rå” effektiv, eller va?

Av , , 6 kommentarer 16

 

Man har ju hört så många gånger att om man bara vill… så kan man. Man ska aldrig ge upp och sedan sitta där och ångra att man aldrig tog chansen. Det här satt jag och grunnade på igår, givtevis på grund av min pappa och hur han har varit fram tills i måndags, då allt ändrades på någon sekund.
Han, vår pappa, har nog alltid varit lite av en äventyrare, han ville flyga drake, ja en sån där som man hänger under, själv. Jag kommer till och med ihåg, hans dröm om att flyga, och det har nog funnits där länge länge. Och till slut så bestämde han sig, han tog certifikatet och köpte sig en egen vinge, drömmen uppfylld, åtminstone till viss del. Han hade gärna kastat sig ut från Tjamstan i Malå men hans lillebror stoppade honom, vis av erfarenheter han har som helikoptermekaniker och hans kännedom om luften, termiken och hur det fungerar. Men han har i alla fall varit däruppe…själv.
I våras ville han ta lastbilskortet…och även det gjorde han, 66 år gammal, och lastbilen hade han köpt redan innan kortet var klart. Men han visste att han skulle fixa det och med tron kommer man långt, så är det bara.
Sen tänker jag då på hur ”galen” jag egentligen var som tog dragracing licensen, vi köpte Camaron från staterna, köpte ny buss och hela alltet, och allt detta bara för att jag fick en liten sån där känsla, ja ni vet… tänk om…vad häftigt… det skulle jag vilja. Och så vart det, 40 år gammal, men inget kunde vi direkt om själva bilsporten, det har vi fått lära oss på vägen och mycket har vi säkert kvar att lära också. Men det är ju också så, att det man tycker är roligt, blir ju heller aldrig en belastning, det lär man sig för att man vill.
När Theresé var här, förra veckan, så skulle jag vispa ihop en tjockpannkaka, och kolla vad som hamnade i skålen då jag knäckte äggen:
Fem ägg och tio gulor, jadu sa jag till Theresé, med sån tur behöver jag ju knappast köpa någon trisslott, va? Fast jag vet inte jag, svarade hon, det hade ju inte varit speciellt stor tur om du nu skulle ha haft äggen till en maräng 🙂 Så sant som det var sagt.
Idag kommer min farbror och faster hit, och jag har gjort en kycklingsallad på morgonen, men jag fick starta dagen med att åka upp på Åkes jobb, han hade glömt jobbar mobilen hemma, och här gör den knappast nytta. Sen har jag dammsugit och bakat en sockerkaka, jojomensan, effektiv kan man också vara… om man vill. Nu ska jag åka upp på Mariehem med salladen och sedan ska vi  till pappa igen. Jag önskar er alla en fin måndag!

Humhum förgyllde gårdagen

Av , , 2 kommentarer 9

 

Vilket väder det var igår… precis som man hade velat ha det hela sommaren, och det var så dags nu då. Vi åkte då ut till smultronstället och visst har dom plantor och saker där, men nu håller det mesta på vara utblommat. Vi tog då en fika där och Emma köpte ett gäng med blommor som hon kanske ska försöka sig på att övervintra. Det ska funka om man tar in dom på rätt tid och har ett någorlunda kallt ställe att förvara dom på.
Sedan åkte vi en väg, jag kan inte avslöja vart den är, vet inte om personen som bor där vill ha så mycket trafik dit ut. Men hon är i alla fall konstnär, och har smyckat hela vägen ut till hennes hus, med figurer hon plockat från naturen och målat på fantasifullt sätt. Riktigt kul att se och hur mycket som helst, finns det där.
Sen behöver man ju inte köra bilen, man kan ju lämna den och gå, då blir det ju annars. Tydligen brukar dom fara dit från dagis för att gå den där vägen och jag förstår ju att dom tycker det är jätte spännande. Nu visste min mamma om den där vägen för hon känner konstnärens mamma, och det var hon som tipsat henne om det.
Sen samordnade jag bastugänget så vi hade en träff bakom huset på gammgården, alla var där utom Monika (som tyvärr jobbade), det var riktigt trevligt, Laila bjöd på bål med hallon i, och kaffe drack vi. Satt därute i nästan två timmar.
Nu berättade en av dom en så knäpp sak, jag kan ju inte låta bli att berätta den här, men jag behöver ju inte avslöja vem det handlade om 🙂
Humhum skulle cykla ner på stan för någon dag sedan, det kanske till och med var igår, hon tog på sig sina solglasögon och tyckte genast att det var något som inte kändes rätt, det var något med håret och med näsan… nå, hon svischade iväg ner och landade på torget.
Hon besökte ståndet med klockförsäljaren där hon hade tänkt kolla in ett nytt klockarmband. Killen tittade på humhum och sa: Ursäkta… men du har satt dina solglasögon, upp och ner. Hahaa… oj vad vi skrattade, vilken grej.
Kan ju heller inte låta bli att tänka på min stackars mormor som satte på sig sin peruk, avig, det var också en syn för gudarna, och hon åkte ju buss ner till Malå för att storshoppa, och upptäckte fadäsen, först då hon kom hem.
Jaja, vad vore världen och livet utan skratt och misstag, vi skrattade ju med humhum och inte åt henne, det är skillnad det.
Önskar er nu alla en riktigt fin tisdag. Själv håller jag på att åka på en ordentligt förkylning, Åke kan väl inte misstänkas för att ha smittat ner mig…eller?

Han bodde på toaletten

Av , , 6 kommentarer 12

 

Då har den kommit då… sista dagen på semestern, kan inte säga att den är efterlängtad men jag vet också att efter en eller två dagar känns det skönt att komma in i dom gamla rutinerna igen. Att ha semester alltjämt är nog ingen hit heller.
Jag brände iväg på Maxi igår och införskaffade två sitt/ligg påsar, eller vad man nu ska kalla dom, vi har dom uppe på busstaket. Det fanns bara tre kvar och dom var på halva priset, kan det vara för att dom bara fanns i rosa? Så när man kommer dit upp ser det ut som om det ligger två Barbapappor däruppe.
Åke rev sedan ner vindskyddet däruppe och håller nu på att dra om det, så det ska sitta bättre då vi kör. Staketet fäller man ju ner, men vindskyddet har suttit på fel sida.
Sen kapade han till staketstolparna som nu står och drar i olja eller nåt sånt. Mycket på gång nu… innan jobbet startar igen. Det blir till att fixa på kvällarna också annars går det inte.
Satt sedan och kollade kalendern och det är en helg vi är lediga i augusti, eller lediga, jag jobbar till 21 den fredagen, så ska vi boka in något så blir det den helgen från lördag till söndag. Jag vet också att det är av den anledningen det kan kännas skönt då vi äntligen ställer bort bussen, då vet man att vi har rest färdigt.
Lillbrorsan med familj kom förbi på en liten husvisning innan dom fortsatte hem till Stockholm, dom har ju varit uppe i Malå, någon vecka eller två. Morsan och farsan kom också hit så vi drack en kaffe. Svetlana undrade hur det kändes att få bo i hus, när vi bott i en liten lägenhet så länge.
Mja, liten och liten, det var ju en trea och inte hade våra föräldrar en större lägenhet och vi var ju tre barn som bodde hemma samtidigt. Jag och storebror delade rum och Lars fick en loftsäng inne i våra föräldrars sovrum. Mamma berättade att Lars ledsnade en dag på att inte få ha eget rum så han flyttade in på toaletten… men det blev väldigt kortvarigt 🙂 Tyckte förmodligen att det blev trångbott.
Nog klarar man sig på en mindre yta, om man verkligen vill, och när man var liten så var man ju alltid ute, tills man var tvungen att gå in efter ihärdigt ropande och visslande i fönsterluckan. Det var alltid högst motvilligt man gick in. Men det ser nog annorlunda ut idag, tyvärr.
Nä, nu ska jag få något gjort, hoppas ni får en bra dag och jag ska försöka göra min dag så bra som möjligt.

Två trägubbar

Av , , Bli först att kommentera 7

 

Ännu en solig dag i stugan men… ingen kan skryta över någon värme precis. Inte då man går in strax efter tio på kvällen för man håller på att få frossa även fast man sitter med långbyxor, tröja, jacka och skor, och framför en eld.
Vi lånade Johan och Emmas bil igår och åkte in till Malå för att fylla på matförrådet lite… och ja, vi passade också på att ta en kopp kaffe på Dungers och en hembake dammsugare/filmrulle. Vi satt därute på altanen och plötsligt kom två människor som var bekanta, det var lillbrorsan Lars och hans fru, Svetlana. Dom letade efter blomaffären.
Jamen det är ju gamla Karlssons sa jag och pekade. Kan man gå dit, frågade Lars. Vi skrattade och sa att i Malå kan du väl gå till allting, så stort är det ju inte. Apropå Karlssons, så först och främst kom Lars inte ihåg att den affären hade funnits, det var en vanlig matvarubutik, och tänk att det faktiskt funnits tre mataffärer här… i lilla Malå, Ica, Konsum och Karlssons. Nu var det nog över tjugo år sedan som den affären försvann men ändå.
Mamma och pappa kom hit efter nio igår kväll och jag hade kokat den stora pannan full med kaffe, och det räckte laget runt till allihop som kom. Vi satt och surrade en stund, mamma berättade om två fina trägubbar dom hade sett efter vägen. –Titta, sa hon fascinerat åt pappa och pekade på gubbarna, och plötsligt rörde dom på sig och tittade tillbaka med plirande, frågande ögon. Dom undrade väl vad hon pekade på, vilken tur, sa jag, att ni då satt i bilen och inte stannade av precis framför dom 🙂
Idag är det i alla fall dags att packa ihop och åka hem och det är inte utan att man längtar efter att få sova i sin egen säng, om än bara för två nätter. Sen behöver säkert gräsmattan tuktas och kläder ska tvättas, bussen får röjas lite och sedan är vi klara för vidare färd nedåt i landet.
Nu ska jag leta upp termosen och gå och göra Åke sällskap på altanen, med sjöutsikten. Ha det gott, allihop!

Camaron gav upp…

Av , , Bli först att kommentera 8

 

Alltid nya äventyr… vi åkte in till Malå igår då vi kom på att vi skulle köpa oss en grästrimmer, man kommer ju inte åt att klippa runt broar och närmast stugorna med den åkbara saken.
Nå, vi passade förstås på att kolla in Galejan (loppis) och en kaffe på Dungers. Jag tyckte att bensinpumpen började låta slö, den ville inte gå ordentligt och jag sa det till Åke som noterade att bensintrycket var väldigt dåligt. Vad göra???
Vi satt och dividerade på vägen tillbaka till stugan om att ringa någon i Arvidsjaur, dit vi ska idag bara för att kolla in Dollarstore, och höra om vi kunde få tag i en ny bensinpump. Trycket var snudd på lika med noll, hela tiden, eller ja… fram till bron, halvvägs till stugan, då gav den upp.
In på parkeringsrutan, ut ur bilen, jag gick dit bak och öppnade tanklocket och det var tryck därinne, med andra ord, mina vänner, inget fel på bensinpumpen men mängden bensin i tanken. En så kallad soppatorsk, in the middle of nowhere!
Nu till det extremt dåliga, Åke ställde sig för att lifta till stugan, ta med en liten bensindunk tillbaka, på vespan. Och det funkade, me det var först den sjätte bilen som stannade. Så mycket trafik är det inte efter den här vägen, hur tjuvaktiga tror dom att vi är när huven ligger på taket och Nicco är med oss, ett barn? Ja säger jag, sånt där brukar straffa sig och nästa gång är det förmodligen ni som står där. Eller trodde dom att han skulle lämna oss där och lifta tio mil och därför plockade dom inte upp honom för dom skulle inte så långt… sällan.
En herre stannade då i alla fall, och han var så juste att han skjutsade Åke ända fram till maskinhallen fast han själv skulle ha fortsatt rakt fram, heders åt såna människor, det är så man ska vara.
Efter ifyllande av fem liter drog pumpen igång, inga konstigheter alls, så det var bara att fortsätta till stugan. Vad skönt att det ”bara” var soppatorsk och inget annat, jag såg ju Fällfors tävlingen ryka, för min del.
Sedan gick resterande tid av dagen åt till att köra runt och samla upp gräs, fy, men nu är det gjort. Sen invigde vi en grill som vi helt oförhappandes fick i Piteå. Det var ett team från Norge som stod framför oss, dom satte ihop en grill, använde den en kväll. Dom spräckte blocket i bilen så redan på lördagen började dom packa ihop. Jag såg jag en kille stå och klia sig i skallen och jag undrade vart tusan dom skulle packa med sig den där (dom hade ingen buss dom).
När vi sedan skulle börja packa ihop junioraren så stod grillen parkerad utanför vår dörr, haha, dom fick med andra ord inte med sig den och överlämnade den i vår ägo, tack tack, nu har vi fått användning av den med.
Idag åker vi som sagt var till Arvidsjaur, inte med Camaron utan vi tar storbussen vi. Det är 2.6 mil vägomläggning, inte alls kul och helt omöjligt att köra med vår Camaro så… en resa på ca 7 mil, inte så långt, och något annat att se, vi har inte regn men det är aningens mulet här, till skillnad från gårdagens sol, även fast det inte var speciellt varmt. Önskar er alla en fin dag!
 

Första semesterdagen

Av , , 4 kommentarer 8

 

Första semesterdagen, jojomensan, och jag kan ju inte påstå att det gör speciellt ont 🙂 Vi ska väl greja på lite härhemma, Åke fixar med buss, juniorare och Camaron, själv ska jag nog köra en tvättmaskin, åka ner på stan och fylla i en tidrapport för lönen, röja upp lite och städa upp i bussen så den är klar för att nyttjas imorgon.
För då bär det iväg till Malå. Där vi kommer att vara till på torsdag, sen är det Piteå midnight sun tävlingen, tillbaka till stugan, hinner vara där i fyra dagar till och sen är det tävling i Fällfors, tillbaka återigen till stugan för 2-3 dagar och sen piper vi av hemåt, stuvar om och åker ner till Järlåsa där det är planerat att ha taklagsfest den 21/7. Det ni!!!
Sally kom knatandes i Niccos skor igår… jamen dom där är väl lite för stora, sa mormor (läs jag), näää, svarade Sally och hasade vidare:
Och igår kväll var det någon som tyckte att Sallys fåtölj var alldeles lagom att ligga och mysa i, fast själv tycker jag nog att det ser aningens obekvämt ut… faktiskt, den är inte för stor utan snarare tvärtom:
Jag tror att hela gårdags kvällen gick åt till anmäla oss till tävlingarna, man var tvungen att skapa nya användare på bägge sidorna och nu är det ju inte bara jag som ska ha en användare heller, fast nu är det gjort och förhoppningsvis ska man inte behöva göra om det en gång till.
Tvärkikade in på Niccos sida där hon lagt ut roliga saker, gå in och titta på den första grejen där, hahaa… jag kan inte sluta skratta då jag ser den: http://datgurl.blogg.se/
Önskar er alla en fin måndag!
 
 
Presentation

Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.

Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 46
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa, hon bloggar också här liksom yngsta dottern Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 2 skogskatter, *abuelas* Enya och *abuelas* Eloise...2 monster som håller på riva hela lägenheten.
Bil: kör en Buick wildcat-67 som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Mazda, en Dkw cab -54:a, en Jeep Cherokee samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar street dance, scouter och givetvis bilar.
Senast lästa bok: Har just avslutat Margit Sandemos Isfolket, en serie på 47 böcker och  fortsätter nu med Häxmästaren, 15 böcker och efter den kommer ljusets rike som är ytterligare 20 böcker.
Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se