Etikett: lunch

Egentligen skulle jag inte…

Av , , 2 kommentarer 9

Egentligen skulle jag ju inte avslöja detta men…chefen blev tvärt sugen på en kopp te, igår kväll. Och vad hittar jag väl då i kylskåpet, ståendes på smörpaketet, jo…min saknade middag, ni vet, fläskkotletten med löksåsen.

Snacka om att stå där med låååång näsa. Jag har med andra ord tagit med surpotatisen tidgare, kanske i måndags eller förra veckan, och inte nog med det, sen har jag då glömt bort att äta middag eller lunch, just den dagen och dessutom glömt att ta med lådan hem.

Sedan plockar jag alltså fram den lådan igår och tror att jag tagit med fel låda hit, vilket inte var fallet, hm…jaja, jag ser det från den ljusa sidan, mackan igår var jättegod och idag får jag äta min fläskkotlett till lunch istället, den lådan finns här, för den tog jag aldrig med mig hem 🙂

Fy för Ica banken

Av , , 4 kommentarer 8

 

Ica banken kan verkligen dra något gammalt över sig, och hade jag haft kamera sladden, upphittad, så hade det här…suttit ett kort på vårt sönderklippta ica/mastercard kort. Det var/är nämligen så här.
 
Jag ringde till dom för ca två veckor sedan och efterlyste fakturan. Jag talade om att vi flyttat och att dom kanske inte fått vår nya adress osv. Fick till svar att dom var försenade med deras utskick så vi var inte ensamma om att inte ha fått faktura samt buffé tidningen.
 
Sen glömmer jag ju givetvis bort det där, tycker väl att det nu ligger an på dom att skicka ut fakturan om dom nu vill ha några pengar. Igår kom den, inte buffé tidningen, men väl en faktura på 162:- som var obetald samt 50:- i påminnelseavgift…med våran nya adress på kuvertet.
 
Jag känner en viss irritation, men greppar luren och sätter mig väl tillrätta i fåtöljen, medveten om att detta kommer att ta tid, innan dom svarar. Får först en massa alternativ att välja mellan, bland annat ett, där dom efterfrågar en kod, men om man inte har den så trycker man på fyrkant, vilket jag gör.
 
20 minuter senare är jag framme. Börjar med att säga att jag knappat in min man Åkes, personnummer eftersom kortet står på honom, men att det spelar väl ingen roll, när jag bara vill fråga av vilken anledning vi ska måsta betala en påminnelse då jag ringt till dom och uppgett vår nya adress etc.
 
Ja, men om ni inte har beställt eftersändning så kommer den ju inte fram, nä, den kommer tillbaka till avsändaren svarar jag innan hon hunnit klart, och jag har uppgett vår nya adress. Jamen vi uppdaterar en gång i veckan…mm säger jag, jag ringde till er för två veckor sedan.
 
Jamen vi skickar ut grejerna den 20 varje månad…aha, men sa hon inte alldeles nyss att det uppdaterades en gång i veckan. Jag känner verkligen hur jag kokar.
 
Nu säger hon att jag ska sätta mig i telefonkö igen och knappa in koden. HALLÅ, säger jag, det vet du ju att jag inte har någon kod, det fick jag ju för f-n knappa in då jag ringde. Jaha, men då får du be din man att han letar fram en faktura och koden (han vet säkert vart en sådan finns, han har aldrig betalat en räknig på 27 år så…) Ähh säger jag, då vill jag veta hur mycket vi är skyldiga så ska jag betala bort skiten så är vi av med den.
 
Nämen det kan jag inte göra, då måste Åke ringa in hit…och där exploderar jag. Du, säger jag, det där är skitsnack och det vet du också. Jag kan hämta hit grannen och han kan säga att han heter Åke, inti f-n vet du om det är det eller inte. Sen drämmer jag ner telefon luren så hårt jag kan och tyvärr, omogen som jag är, så hoppas jag att det kändes också. Sen gjorde jag en förenklad inloggning på ica banken, kollade upp siffrorna, loggade in på Nordea, tog dom gamla uppgifterna och betalade av alltihop, och nu har jag klippt kortet. Ska skicka det till dom med en hälsning från familjen Lundmark/Hällsten och tacka för ingenting.
 
Nå, det var det om en bank med urusel service och knäppa, idiotiska system, där man tydligen kan legitimera sig genom att säga i telefonluren, vem man är. Jag hade ju klarat mig om jag sagt att Åke var hemma, lagt undan luren en sekund, låtsas ropa efter honom, harklat mig och förställt rösten lite lätt… skrattretande!
 
Jag hade ju lunch gäster igår, Fred, Birgitta, Kerstin, Jan A och Ingegerd. Vi satt ute i solen och grillade korv, drack kaffe och surrade, tjopp så hade tre timmar passerat, men det är väl så då man har roligt. Tiden springer iväg. Själv satt jag ute i två timmar till, det var ju helt otroligt fint väder, och hade till och med blivit tillsagd att det fina vädret skulle vara över från och med idag, men det ser ju inte ut att stämma. Fast det vet man ju sen tidigare, mycket kan hända på en timme eller två, det kan vara snabba kast mellan fint molnfritt väder och kyla, regntunga moln och blåst. Nere i Eksjö, hade dom enligt säkra källor, 25 grader igår…nån ska alltid vara värst 🙂
 
Idag ska jag skjutsa ut Nicco på flyget, vid halvtolv tiden, ska bli roligt att höra vad hon tyckte om själva flygturen sedan. Och sen ska jag bara göra vad som faller mig in…tror jag. Ni får ha en fin onsdag, det ska vi ha.

Magnetisk fart

Av , , 4 kommentarer 6

 

Åke har i alla fall kommit på felet med våran gamla dator, varför den bara blev svart då man startade den. Det gäller bara om ”pinnen” det mobila bredbandet sitter i då man sätter igång den, då ”kraschar” den, men inte annars. Kan det ha varit ”pinnen” som gjorde att vår nya dator, havererade? Ja, inte en omöjlighet, Tack för den Telia (televerket, brukar vi ju annars tacka).
 
Den sista Maj, ska vi tydligen ha Internet i huset, så inte tycker jag då att Umeå energi kunde påskynda det hela, så det blev störande bra. Jaja, snart ska det väl vara färdigt och då får man förhoppningsvis vara nöjd och glad. Men nog är det en smärre djungel att veta vad man ska välja för bredbands leverantör, jag tror att vi satsar på T3, så får vi se vad dom kan leverera, annars går det väl alltid att byta, men jag ska inte ropa Hej förrän vi sitter där…uppkopplad och klar.
 
Jag åkte upp till morsan igår, innan jobbet, hon skulle nämligen ha celebert besök från Renbergsvattnet. En gammal kompis till mig och hennes fostermamma, hade varit hit en sväng och tog tillfället i akt att hälsa på. Det var evigheter sedan jag träffade Annelie, och hon var snabb på att berätta om en av gångerna vi camperat ihop. Hon hade kommit upp till stugan i Malå och bodde givetvis med mig.
 
Hon hade fått över 300 myggbett, då vi varit ute under dagen och nu ville hon att jag skulle rita något på hennes rygg. Hon hade förväntat sig ett mästerverk men jag hade ringat in alla myggbett och sedan skrivit bredvid dom, vad det var för något…typ, myggbett, kvissla, finne osv. Haha…jaja, så kan det gå om inte haspen är på. Och tur var det väl att det gick att tvätta bort.
 
På jobbet fick vi besök av chefens svåger och hans dotter. Vi fick äran att gå bort med henne till en lekpark som dom har på gården bredvid, med en jättegunga. Hon hoppade genast upp på den och försökte få ordentlig fart och snurr på den. Då hon äntligen lyckades, så låg hon där och tittade ner genom nätet och sa: -Vilken magnetisk fart jag har!
 
Jodu, sa jag till chefen, det har du aldrig varit med om va, en magnetisk fart, det lät lite små mystiskt så där. Fast i själva verket kanske hon egentligen menade magisk, men det må då vara hänt, det lät då roligt. Annars kan man ju fundera hur en sån fart skulle fungera. Det skulle kunna vara då man försöker sätta ihop två magneter med varandra och man har fel sida uppe, det kan man kalla magnetisk fart det, det är ju stört omöjligt att få dom att hålla ihop, och dom gör allt för att komma ifrån varandra. Jag undrar till och med om jag inte har hört någon gång, på tv, att dom använder sig av något magnetiskt i berg och dalbanorna, hm…ja, jag ska inte svära på det, men inte brukar ju vara omöjligt.
 
Nu önskar jag er alla en fin dag, själv ska jag ha över några ”gamm” grannar på grill lunch, (gamla med viss modifikation) jag ska stå för kol, sittplatser och kaffe, så får dom ta med det dom vill lägga på grillen, det blir säkert trevligt.

Min vardag i ord

 

Jag har länge funderat över hur jag ska kunna göra utmaningsbilden som heter min vardag. Att få det på ett och samma kort, är inte det lättaste, då åtminstone min vardag, inte bara handlar om en sak.
 
Ni ska få en kort beskrivning på en typisk vardag, såsom idag, men utan bild till…den tror jag att jag lämnar tillsvidare.
 
Steg upp kvart över sex och drack en halvkopp kaffe tillsammans med Åke, i tv rummet med tv 4 nyheterna påslagna. Försökte mig på att somna om en stund, men det var kört. Steg upp och slog upp lite mer kaffe, och satte igång datorn (den behöver, som ni hört förut, en liten start sträcka på sig innan den funkar som den ska).
 
Knackade på hos Nicco, kvart över sju, och frågade hur länge hennes klockradio skulle stå på innan hon skulle kravla sig upp (den hade startat 16 minuter tidigare). Surfa runt lite på nätet, kolla mejl, kolla om någon kommenterat bloggen, vilket egentligen är lite småkul, då vissa inte syns förrän man loggat in, och då lyser en liten röd siffra däruppe, som vill tala om att någon har skrivit något. Det är nästan som att dra smygen, då man spelar poker.
 
Snart vankas det frukost, och för min del innebär det en havregrynsgröt, samt en havreknäcke vid sidan om. Och efter den har jag tänkt fixa Åkes och Niccos middag, så den är klar att värmas upp (snacka om att man skämmer bort dom). Sen har jag ställt motorvärmaren på kvart i tio och då har jag tänkt dra iväg på Expo, och se om dom har diskställ samt besticklådor där.
 
Tjugofem över elva, har jag bokat tid för ombesiktningen, så ska det sedan vara ur världen, för denna gången. Efter den är det bara att åka hem och grunna på vilken nyttig lunch man skulle kunna hitta på att äta. Tjugofem i två, startar jag upp cheven igen och åker iväg till mitt arbete. Tiden däremellan, lunch och arbete, lär jag säkert sitta här och läsa nyheter, och andras bloggar.
 
På mitt jobb, är det även där, en vardag att ta hand om, såsom matlagning, disk, städning, ibland promenader, bussturer ner på stan etc. Alla dagar är en mix av sånt man gör varje dag och sånt som bara faller en in att göra. Hem kommer jag att komma, ungefär tjugo minuter över nio, ikväll, och då slänger man sig ner i soffan och frågar hur dom andras dag har varit, och vid tio, halvelva kommer jag att borsta mina tänder och hoppa i säng, och tänka vad lyckligt lottad jag är som har sovmorgon imorgon också, och inte bara det, jag är ledig och Nicco fyller sina modiga tretton år.
 
Det var en liten vardags beskrivning det och som sagt, en bild på detta kommer att dyka upp, jag lovar. Hoppas ni får en bra dag!

Pölsdoft utomhus, inget man dras till

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Vi åt pölsa, potatis och rödbetor till lunch, igår. Det är väl en rätt man antingen gillar (ingen älskar nog den) eller så hatar man den. Åke tyckte att det satt bra och jag höll med men sa också att det är inget man längtar efter, egentligen, det är snarare rödbetorna som är goda. Och då höll han med, skulle man känna doften av pölsa utomhus, så var det inget man drogs till, precis 🙂
 
Niccolina vägrar i sten att ens titta på tallriken då man lagt upp maten på den, så hon slapp den rätten, som vanligt. Men varför skulle man ens tvinga någon att äta en viss sak, man äter ju inte heller själv, saker man inte gillar. Huvudsaken dom har provat på, tycker dom då fortfarande att det smakar illa så vet man ju det.
 
Fisk, är som bekant, något som inte kommer över trösklarna här hemma, möjligtvis i pinnform, men nu duger inte heller det till Nicco. Jag har aldrig någonsin tyckt om fisk, det spelar ingen roll hur den sett ut, på vilket sätt den serverats eller hur den har fångats, det smakar fisk, usch. Och när man var liten och morsan stod och ropade i fönstret att maten var klar, så ropade man tillbaka och frågade –Vad blir det för nåt? –FISK, svarade hon. –Jaha, men jag är inte hungrig! Och så stannade man kvar ute istället.
 
Ibland provade hon med att svara att det skulle man få se när man kom upp, men det lärde man sig rätt så snabbt, att det svaret betydde fisk, och då lät man bli att gå upp. Jag har kunnat sträcka mig till inlagd sill…ibland, och när Lena rört ihop sillgott, till midsommarbordet, då kan man offra sig på en klick, och kaviar, men där är det av absolut, största vikt att det inte finns en endaste liten tendens till fisksmak för i så fall åker den i soporna, jag brukar köra ett säkert kort, och det är kaviar med dillsmak, det smakar mest salt och dill.
 
Igår var vi på el-giganten och kollade på kylskåp, sedan upp på Mediamarkt för att ha något att jämföra med, sist till huset och kollade måtten, och ingenting stämde. Hålet den ska in i, är för litet, i alla fall med dom kylskåp vi kikat på. Vi får kolla vidare, det är ju som synd om man ska måsta ta bort ett skåp till i köket för att det misstämmer på fem centimeter.
 
Vi passade också på att kika lite på platt tv, och där kan vi snacka om djungel. Lcd, HD ready, full HD, usb blablabla. Fick tag i en kille som skulle förklara lite skillnader och började med att säga att det berodde på vad man skulle ha tv:n till. Ja svarade jag, om det bara ska visas Kristina Lugn på tv ( hon var på en av alla kanaler dom hade på) så kan vi nöja oss med en 14” annars kommer vi nog att gå på en 42 tummare. Vi frågade också om man köpte två tv apparater, så borde man väl få en på köpet, men där blev det stopp, däremot sa han att dom aldrig var omöjliga, litegrann kunde nog göras på slutsumman. Fint, då vet vi det.
 
Idag vet jag inte vad vi ska hitta på men det dyker säkert upp något. Ha en fin söndag!

Hon glömde barnen…inte jag

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Läste en krönika igår, från en gammal tidning och skrattade högt. En mamma som hade ett viktigt möte på jobbet och innan dess skulle hon göra barnen klar för dagis, snurra runt i huset för att få allt klart i tid och när dom är på väg ut genom dörren så smiter grannkatten in i huset.
 
Första tanken hon fick var att förtränga bilden av katten och bara låsa igen dörren men då dök en annan bild upp i huvudet på henne, hur det skulle se ut då hon kom hem till ett hus med nedpinkade och sönderklösta möbler. Så hon återvände in i huset och fick genomgå en mindre kamp innan hon fått tag i katten.
 
Ut med katten, och in i bilen, sedan järnet till jobbet. Hon sitter försjunken i tankar och känner sig ändå rätt så nöjd, hon skulle hinna till mötet. Då hörs en röst från baksätet –Mamma, ska vi få vara på ditt jobb idag? Hon hade totalt glömt bort sina barn och då sprack hela hennes schema.
 
Kunde återigen känna igen det där, att vara lite disträ eller bara rent ut sagt, glömsk. Som nu, då Theresé var här och jag plockade fram varmkorv från frysen, detta skulle bli lördagens lunch. När jag sedan ska gå och värma upp den så upptäckte jag att det inte alls var varmkorv i byttan utan köttsoppa (ja jag vet Ingegerd, det är därför man ska märka upp vad man stoppar in i frysen), fick raskt ställa undan den byttan och plocka fram en annan, fylld med korv.
 
Nå, då var i alla fall söndagens lunch räddad, för då fixade jag köttsoppan till jag och Åke, och Theresé samt Nico skulle ha chicken nuggets och ris. När maten skulle serveras så säger jag till Åke, att köttsoppan är till oss. –Ok, svarar han och öser upp soppan på en flat tallrik. Är vi smått förvirrade eller är vi 🙂
 
Åkte upp till morsan igår och fick mig en kaffe, sedan handlade jag lite mat på Ica, hem och ställde undan den, diskade, surfade på nätet en kvarrt och sedan var det dags att hämta Nico på skolan.
 
Hon hade ju tid för klippning och toning av håret, så numer har hon bara en färg i håret, det blev jättebra. Hann också med en sväng till elkedjan, där jag införskaffade en lampa som vi ska ha i det som kommer att bli vårat nya badrum, i huset. Hade hört att man inte får ha vilken lampa som helst i ett badrum, men hon som jobbade där plockade fram ett häfte och läste sig till att så länge lampan sitter med minst 60 centimeters avstånd från duschen, så kan man ha vilken lampa som helst, så då fick jag ha den som jag ville ha, fint! Så här ser den ut:
 
Den ska sitta längst efter väggen, då det aldrig har suttit någon lampa uppe i taket, sedan kommer det att finnas en inbyggd lampa i badrums spegeln, så då tror jag att vi kommer att klara oss. Önskar er alla en fin onsdag!

Se på mitt care face!!!

Av , , 5 kommentarer 5

 

Det är verkligen inte ofta…på en skala som jag kan gå och lägga mig igen när Åke har farit på jobbet, och dessutom somna om, men imorse fixade jag det. Jag fick i alla fall sova 1½ timme och det är inte illa. Vaknade av att jag drömt om, och håll i er nu, Top Gear stekta ägg. Fråga mig för allt i världen inte vad det var för något, och sedan att jag upprepade orden: se på mitt care face, säkert tio gånger. Hu…
 
Se på mitt care face, är nu något som Niccolina kör med då man till exempel säger saker som man vill att hon ska göra som hon inte håller med om, ja…se på mitt care face! Nu säger hon det med ett leende, så man ska inte ta det så allvarligt, om man annars hade menat det så är det ju ganska så oförskämt, typ jag bryr mig inte *gäsp*.
 
Vart Top Gear kom in den här gången, skulle kunna ha varit av något vi började se på igår kväll men som vi inte såg färdigt. Det var en av dom som är med i det programmet som skulle gå på en bro, ihop byggd av meccano. Vi hann bara se vad dom valde för design på bron, men inte hur det hela slutade. Får väl se om det kommer i repris, det såg rätt så roligt ut.
 
Theresé, Anders och Sally har då hittat hem trots deras sjuka GPS. Den visar tydligen att dom är i Eskilstuna, vart dom nu än är på väg, dom har också en temperaturmätare i den där gps:en som visade att det var -9 grader här, men uppe hos oss var det bara -5, så jag sa att det kanske är den korrekta temperaturen i Eskilstuna då 🙂
 
Theresé tog i alla fall ett jätte häftigt kort på Enya, och tyvärr, det är egentligen det perfekta julkortet men jag kan ju inte vänta till nästa jul med att visa det, så här ser det ut:
 
Och med dom orden avslutar jag dagens skriverier…i alla fall för stunden. Börjar jobba klockan 14 och ska väl hinna fixa både en lunch och middag innan dess samt lite städning. Ha en fin dag!
 
 

Jag elak….???

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Tre pappor att fira igår, vi började med Åke, han som tycker om den allra vanligaste mjölkchokladen, fick sig en rejäl bit, närmare bestämt 2 kilo:
 
Innan lunch så åkte vi till kyrkogården för att leta rätt på det boendet som kommer att bli vårat sista, nu hittade vi igen familjegraven som vi missade förra helgen. Detta är ju en toppen plats, central och bra och den skulle till och med vara med älvsutsikt om man hade fått lega över jord 🙂 Nu är ju det lite makabert så det funkar ju inte.
 
Efter lunch, upp på Mariehem till min pappa, lillasyster Emma var också där. Till honom hade jag köpt en liten choklad kaka (han älskar nämligen också choklad) och en bok om insekter. Han och mamma har flertalet böcker om fåglar så nu kan han ju lära sig lite om fågelmaten också.
 
I boken fanns allt från kvalster till stora spindlar och apropå spindlar så kommer jag ihåg en liten incident uppe i våran stuga. På den tiden tillhörde stugan min farbror, och jag och min kusin Anna skulle sova över i den. Denna stuga var inte mer tät då, än var den är idag och håller därför inte småkryp och andra saker utanför dörren, den är säkert Sveriges mest insektsrika stuga.
 
Nå, vi hade bäddat ut bäddsoffan i storrummet, jag låg och läste en bok och Anna hade slocknat, liggandes på rygg. Då ser jag plötsligt en relativt stor spindel, komma nedhasande via hans livlina. Den är exakt rakt ovanför Annas ansikte, och jag kan inte låta bli…Hallå Anna, titta säger jag, samtidigt som jag rycker henne i armen, hon öppnar sina blå och stirrar rätt in i spindeln som hänger där, vilket hon inte gillade speciellt mycket. När hon kippat efter andan en stund så tar jag min bok och håller den öppen runt spindelkroppen och smäller igen den som en råttfälla (eller förhållandevis ganska likt diskmaskinen som nafsade Åke i fingret). Och sedan skrattar jag gott åt mitt lilla påhitt…men det gör inte Anna, som tyckte att jag var liiite elak…mot henne alltså.
 
Kvällen avslutades sedan hos svärfar, vi bjöd på kaffe och bullar och satt och pratade en stund.
 
Näpp, nu får jag önska er en fin måndag, själv jobbar jag idag och imorgon och är sedan ledig två dagar, härligt.
 
 

Uppstekt palten, eller vad det nu var???

Av , , 1 kommentar 3

Ingen här som vet av delar till en Chevrolet Camaro, årsmodell -70? Delar som i, till exempel styrsnäcka, framskärmar, servo, framlykta etc. Om ni vet av någon som har delar eller kanske att ni har något liggande själv som ni inte kommer att behöva, så får ni jättegärna höra av er till oss, min mailadress är: [email protected]

Jag har varit i kontakt med Trafik Försäkringsföreningen, och i dom fall då någon bil inte har varit försäkrad så går dom in och hjälper till, det känns tacksamt. Så nu har vi bara att vänta på utredning och sånt så får vi se vart det barkar iväg. Nog om detta nu.
 
Jag hade gjort i ordning uppstekt palt till Nicco igår, till middag, hon är inte så förtjust i kassler som jag och Åke intog. Först sätter sig Åke vid matbordet, sneglar ner i Niccos tallrik och frågar vad det där är för något. Hm, säger jag, det låter ju inte bra ut om inte du kan se vad det är för mat. Nicco släntrar sedan in i köket och stirrar ner i tallriken, bläää säger hon, den där maten fick vi till lunch. Ha, säger jag, vad fick ni för lunch? Vet inte, svarar hon. Hahahaha, sen undrade hon också vad det var som låg på tallriken.
 
Det var inget konstigt egentligen, palten var köpt på affären och tillverkad i Strycksele. Men den är ju lite mörkare än den palten vi ”normalt” brukar ta så av den anledningen kände dom inte igen den.
 
Idag, alternativt imorgon, så kommer dom hit och ska byta ut våra fläktar i köket, nu blir det en med lite modernare snitt och som gör mindre väsen av sig, enda nackdelen är att den är lite böjd, så nu får man hitta andra ställen att ställa ner kryddor och sånt som man använde sig av dagligen. Men allt är ju en vanesak, det blir säkert bra när den sitter på plats.
 
*Correction: Dom kommr inte idag, det är imorgon, det blir så där då man läser fel eller får fel saker för sig, men då har jag en extra dag på mig att rengöra kryddhyllan, intet ont som inte har något gott med sig 🙂
Vill dessutom tacka Britt, en granne i huset, som jag fick ta glaskepsen av som ska sitta på fläkten, mina föräldrar har nämligen en likadan men glaset hade gått sönder och här fanns inte heller den kvar, men Britt, minsann, henne är det ordning på, hon hade kvar den och den var hel.
 
Jag hörde att min lillebrors fru, Svetlana Hällsten, ska bli intervjuad i radion idag, hon ska nämligen åka upp till Skellefteå (från Stockholm) och där sy eller ja, jag vet inte riktigt vad det är hon ska göra just i Skellefteå, men meningen är att hon ska göra en ny västerbottens dräkt, hon och några fler, sen får man rösta på den dräkt man tycker ser bäst ut och vinnaren ska sedan få ge den till Victoria, vid bröllopet, eller nåt sånt. Jag återkommer med info om detta då jag har fått veta mer.
 
Och med dom orden avslutar jag morgonens blogg och går istället över till att fundera vad jag ska ta mig till frukost. Ha en fin tisdag!