Etikett: lucka

Gammalt och nytt!

Vi satt här ute i söndags och tänkte nog att det inte skulle hända så mycket under dagen, vi kände oss nalta slö i värmen och så där som man kan kännas, dagen efter en happening 😀

Men Åke fixade en lucka på bussen som inte satt fast ordentligt och jag satte om  och satte ner, blommor och grönsaker i växthus och utanför. Bar ut mina amaryllislökar så får vi se vad som händer med dom.

Och på kvälls sidan, tog jag och Nicco varsin hacka och började rensa mossa och gräs runt brotrappan, nu återstår att kasta bort en massa skräp, som har en tendens att samlas på just bron…ser inte så kul ut…om man tänker efter. Förhoppningen nu är väl att det ska bli nya trappsteg och ett annat räcke där, och det känns ju lite lättare att sätta igång med såna projekt då det inte är saker i vägen.

Jag och Åke invigde gungan nere på kajen i lördags…

19601523_10155415268006585_8588866559985404638_nFast vi tyckte det var dålig gung på dom där, dom hade ju satt fast dom med kedjor, så rörelsen blev inte alls så stor som man skulle ha velat ha den. Men det var ett bra ställe att sitta och vila benen på 😀

Jag tycker det är fint därnere vid kajen, oavsett vad man nu tycker om att gammalt möter nytt.

19732239_10155415262756585_852952884054276791_n

19488599_10155415271356585_9072793800881158819_o 19665632_10155415288976585_5920677766554924637_n 19693552_10155415269051585_5415678621410072944_o Ja, det är fint längst hela strandpromenaden, tycker jag, så man får kännas sig privilegierad att få bo så nära såna fina utsikter.

Nu är det allvarlig nedräkning till semestern, 2 arbetsdagar kvar…sen…och jag har redan checkat hur det ser ut då jag är tillbaka igen, snacka om mjukstart, det är min golden week, med bara 2 arbetsdagar, den veckan, kan ju knappast bli bättre 😀 Härliga tider, strålande tider!

Önskar er alla en fin tisdag!

19642334_10155421198051585_7258510943703453462_n

Hur gör man… och varför???

Av , , 4 kommentarer 6

 

Hur man fyller ut en hel dag med saker, utan minsta uppehåll… det kan man lätt göra då man jobbar, någon i familjen fyller år och man har tre personer till som bor hos en, tillfälligt. Jodå!!!
Men nåt jag inte missade vad ju givetvis fyra trafiken på slätten och jag lovar, det är inte alla som kör helt lagligt, man kan ju fundera på vad vissa tänker med. Men dom tillhör väl den där lilla gruppen som fått sitt körkort utprintat på ett tryckeri eller så har dom helt enkelt glömt bort att skaffa ett, nå, det är inte mina problem, inte heller då vissa passerar i sina vanar fullastade med saker i det bakre utrymmet och dom har glömt att dra igen dörren. Hm… undrar vad som händer då man kommer bort till en rondell i lite högre hastighet?
Men vi vet ju också allihop, att ingen är felfri och ibland är det väldigt lätt att glömma och göra fel, och några gånger så chansar man bara, och hoppas på det bästa.
Middagen intogs igår, på Droskan, där jag tror att vi allihop tog grillbuffé, inte alls så tokigt, minsann. Allihop, det var, jag, Åke (födelsedags”barnet”), Nicco, Theresé, Anders, Sally, Brälla, Lena, Hanna, Albin, Mats Jonsson, Helena och Frida. Vi avslutade med tårta hemma hos oss.
Både jag och Åke fick oss en present av familjen Brändström/Franck, kolla in ljuslyktan:
Den passar ju alldeles ypperligt, hemma hos oss 🙂
Av mig fick Åke detta fat, jag kunde ju bara inte låta bli då jag såg det på Önska butiken, hur coolt som helst, och vilken tur då att Åke inte är den enda som diggar döskallar 🙂
Ikväll blir det ett besök hos Åkes moster Vivan, Åke och Anders ska fixa ett fönster eller en lucka som sitter på en ladugård där, och vi åker dit, allihop så får hon träffa Sally också. Sedan följer Åkes andra moster Gunilla med samt Åkes kusin och hennes dotter, så vi blir några stycken. Önskar er alla en fin tisdag!

Det blev små eldklot…

Av , , 4 kommentarer 8

 

Vi blev bjudna på lunch hos mina föräldrar igår och där blev det mer julklappar för Theresé, Anders och Sally, men nu tror jag att klapparna är slut. Dagen bestod annars, mest i att ställa fram och plocka undan saker, och inte tror jag att det blir mindre av den varan idag.
Åke låg och eftermiddags vilade igår kväll, på hela ryggen, dom andra hade åkt iväg för att hälsa på lillsyrran och Johan i Hissjö, och jag tog kartongerna under armen som skulle återvinnas och var just på väg ut genom dörren, då Nicco kom ner, fullt klädd och hade tänkt gå ner på stan med hennes kompis.
I ett ögonblick av dumsnällhet erbjöd jag mig att skjutsa ner dom på stan, med ett första stopp hos Saga. Nicco sprang upp för att höra om dom skulle åka hela vägen ner till stan eller om dom skulle gå och kvar i bilen satt jag och väntade… och väntade… och väntade, då började jag att misstänka att dom förmodligen INTE skulle ha skjuts och att hon skickat mig ett sms om det, men grejen var ju att mina mobiler låg kvar hemma på tv rumsbordet.
Det var bara att knata upp och plinga på dörren, mycket riktigt, hon hade skickat ett sms om att dom skulle gå, men nu följde dom med i alla fall, då jag liks var kvar där.
När jag kom hem förstod jag ju att Åke skulle ha blivit uppväckt av sms signalen och inte visste han var jag var heller, och visst hade jag rätt även på den punkten. Jag hann vara öppna dörren så ropade Åke, vart har du varit, du har fått sms…
Nåja, han blev uppväckt (nä visst jag, han vilade ju bara), tjejerna blev skjutsade i kylan, och jag fick mig en utflykt. Väl hemma så plockade jag fram mikropopcorn och hade tänk fixa oss en skål till tv programmet på spåret och inte visste jag att man kunde bränna popcorn i mikron men här är bildbeviset:
Då kom jag på att svärfar faktiskt lyckats med detta konststycke men då var det inte popcorn i mikron utan köttbullar, och dom var inte ens ätbara, dom blev som eldklot och brann upp…hahaa… vilken syn, och ja, jag såg ju hur mikron såg ut efteråt, inte speciellt vit och fräsch längre.
Sen kom storebror med fru och yngsta pojken hit på kaffe och en liten husvisning. Och sen, då dom däruppe som var härnere gått ditupp och lagt sig så kom Nicco ner och ville ha lite kex och ost, vi stod därinne i köket och avnjöt detta då det helt plötsligt hördes ett skrällande ljud inifrån hallen och ut i köket kommer Eloise som en ”silverfisk” och försöker ta sig vidare in i dom andra rummen, men Nicco hinner stoppa henne.
Återigen har dom lyckats… katterna alltså. Denna gång har dom vräkt undan väskan som jag ställt innanför dörren och luckan så dom inte ens ska nå den, och sedan kastade hon sig igenom luckan så den lossande från ramen och plastbiten som Åke fixat dit var lös igen. Så kan det gå…just nu finns där ingen lucka och på insidan står nu min symaskins väska, tar dom undan den ska dom få en pokal i styrka, nä, det får nog bli en lucka i armeringsjärn, inget annat tycks ju funka.
Och med dom orden kommer jag nu att önska er alla ett riktigt Gott Nytt År och god fortsättning på det kommande året.

Snacka om ticks

Av , , 2 kommentarer 3

Bägge våra  katter har för sig exakt samma sak då dom varit på kattlådan. Dom slår på luckan då dom ska ut därifrån och detta är inte bara en och två gånger, nä, dom kan hålla på i en halvminut, luckan fladdrar in och ut och ibland står den precis rätt ut i luften.

Förra kattlådan vi hade lyckades dom slå bort luckan på, varje gång dom var på väg ut, Åke fixade det hela med ståltråd…trodde han. 5 minuter senare låg luckan på golvet. Det blev att borra hål i luckan och sätta dit en genomgående järnpinne, då satt den kvar.

Minneslucka

Av , , 2 kommentarer 3

Jaha, det är ju egentligen någonting som är raka motsatsen till vad man tror att det skulle vara.

Det är naturligtvis en lucka man kan öppna så fort det är något man glömt bort, öppna den och man kommer ihåg allt man behöver veta.

Men som det ser ut idag så är ju en minneslucka något man inte kommer ihåg, hur än man fösöker.