Etikett: kusin

Mitt nya namn…

Av , , 6 kommentarer 13

 

Nu har bensinmätaren i Jeepen börjat vandra igen… upp och ner, hela tiden. Jag påpekade det för Nicco igår, när vi skulle hämta upp Theresé och gänget på flyget. Jag sa att vi passerade Bermuda triangeln och därför började den att varna… Nicco sa att jag…JAG är en vandrande Bermuda triangel, jahaja, inte helt otroligt ändå, med tanke på allt som går sönder då jag är i närheten.
Är det inte p-automater som får spel, så är det som min nyinköpta mobiltelefon som, trots att jag valt ringsignaler, spelar helt random signaler så jag vet aldrig om det är min mobil som ringer eller någon annans.
Bilarna uppför sig som ufon, då allihop, Buicken, Camaron och Jeppen, uppför sig precis som dom själv önskar. Förklara hur det kan komma sig att vindrutetorkaren på Camaron, bara funkar då halvljuset fungerar… och det är inte alltjämt. Varför Buicken låter som den ska dö, då man gör en skarp vänstersväng… och Jeepen, ja den har jag ju skrivit om förut, och den är väl värre med tanke på all elektronik som finns instoppad i den.
Nä, hon har nog rätt, Nicco… mitt nya namn blir härmed: Maria Bermuda Hällsten…. Sådeså!
Det blev en trevlig tillställning igår, då man fick träffa kusiner man inte sett på över 14 år, min faster Gunvor, var det x antal man såg också, och farbror Bosse. Men det blir så, då man bor långt ifrån och inte har kvar samma knytpunkt som tidigare… farmor och farfar. Theresé hittade förresten en bild på det hus där min farmor bodde som liten, i en bok över Västerbotten, ser ju pampigt ut:
Nu laddar man för dagen idag, det finns ju en viss risk att den blir tung även fast man vet vad som kommer att hända och vad som redan hänt. Musiken som spelas, människorna som sitter och gråter, folk man knappt känner som dyker upp och beklagar… ja det blir mycket, på en gång. Och därför kan det kännas bra, då det är över och minnesstunden efteråt, brukar ju vara så mycket trevligare, då man pratar minnen, skrattar och umgås.
Jag fick blommor hemkörda igår också, denna gång från min arbetsgivare, så jag avslutar dagens lilla, med att tacka för alla blommor som folk har skickat, kommit förbi med och hängt på dörren, tack så mycket! Önskar er alla en fin fredag!

Hur gör man… och varför???

Av , , 4 kommentarer 6

 

Hur man fyller ut en hel dag med saker, utan minsta uppehåll… det kan man lätt göra då man jobbar, någon i familjen fyller år och man har tre personer till som bor hos en, tillfälligt. Jodå!!!
Men nåt jag inte missade vad ju givetvis fyra trafiken på slätten och jag lovar, det är inte alla som kör helt lagligt, man kan ju fundera på vad vissa tänker med. Men dom tillhör väl den där lilla gruppen som fått sitt körkort utprintat på ett tryckeri eller så har dom helt enkelt glömt bort att skaffa ett, nå, det är inte mina problem, inte heller då vissa passerar i sina vanar fullastade med saker i det bakre utrymmet och dom har glömt att dra igen dörren. Hm… undrar vad som händer då man kommer bort till en rondell i lite högre hastighet?
Men vi vet ju också allihop, att ingen är felfri och ibland är det väldigt lätt att glömma och göra fel, och några gånger så chansar man bara, och hoppas på det bästa.
Middagen intogs igår, på Droskan, där jag tror att vi allihop tog grillbuffé, inte alls så tokigt, minsann. Allihop, det var, jag, Åke (födelsedags”barnet”), Nicco, Theresé, Anders, Sally, Brälla, Lena, Hanna, Albin, Mats Jonsson, Helena och Frida. Vi avslutade med tårta hemma hos oss.
Både jag och Åke fick oss en present av familjen Brändström/Franck, kolla in ljuslyktan:
Den passar ju alldeles ypperligt, hemma hos oss 🙂
Av mig fick Åke detta fat, jag kunde ju bara inte låta bli då jag såg det på Önska butiken, hur coolt som helst, och vilken tur då att Åke inte är den enda som diggar döskallar 🙂
Ikväll blir det ett besök hos Åkes moster Vivan, Åke och Anders ska fixa ett fönster eller en lucka som sitter på en ladugård där, och vi åker dit, allihop så får hon träffa Sally också. Sedan följer Åkes andra moster Gunilla med samt Åkes kusin och hennes dotter, så vi blir några stycken. Önskar er alla en fin tisdag!

Vilken linslus

Av , , 2 kommentarer 6

 

Ja det var ju så klart, enda gången man inte satt klistrad vid tv:n då halv åtta hemma hos mig, skulle börja, utan jag missade dom första fem minuterna, då visades ju en kändis upp, eller möjligtvis en linslus 🙂
Jag var ju hem till morsan igår och hon undrade om jag inte sett vem som var med i början på programmet. Nä, sa jag, jag missade början. Ja, Emma ringde då och undrade om du redan hade hunnit ringt, jag var nämligen där… på tv. Men jag vet inte vart det var eller när det skulle ha varit, så jag trodde inte riktigt på henne men Emma var påstridig, du stod där som ett fån, sa hon och du var den enda som hade den där röda jackan på dig. Jojo, det ord och inga visor det.
Sen hade morsan pratat med hennes kusin Eivor, och hon hade också sett henne, hon ville veta vem hon stod där och hängde med, på vasaplan. För det hade dom noterat att det var platsen för brottet. Mamma har fortfarande ingen aning, men så mycket vet hon, hon känner inte dom som stod bredvid, och det var bussen hon väntade på, sen hade hon aldrig sett till någon kamera, men vad gör väl det. Här står hon då, i sin röda jacka:
Jag kollade nämligen på tv4.se och hittade igen henne. Inte kunde man ta miste på att det var hon inte. Texten under var ju lite små lustig, dessutom ser det ut som om hon håller i en systemkasch, men där går hon fri, det vet jag nämligen att hon inte gör 🙂
Idag blir det en liten träff med Helena uppe på centrum… Ålidhem, och då ska jag sedan passa på att köpa vårrulls degen däruppe, min är nämligen förbrukad, och inte bara det, jag fick ju ett nytt tips igår, på vad man kan göra med den. Rulla in potatismos i den och fritera den (steka i olja) och sedan servera den till kött eller dylikt. Kan ju vara kul att prova på något nytt någon gång.
Näpp, nu ska jag ta mig en frukost och sedan får vi se vad det blir, och om det blir något innan jag åker iväg. Önskar er alla en riktigt trevlig fredag!

Nu blev det många???

Av , , 6 kommentarer 7

 

Jag blev alldeles nyss uppringd av en kusin, han ville gratulera mig och till det förslag som vår "käre" Reinfeldt har kommit fram till, att vi ska jobba till vi blir 75 år.
JAAA, va kul, skrev hon ganska, så mycket ironiskt, gränsande till ”svart i ögonen ironisk”. Vad har han nu hittat på???
Varför ska man inte få välja själv hur mycket och hur länge man vill jobba, hur många 75 åringar VILL ens en gång arbeta till dom uppnått den åldern? Vad hände med alla ungdomar som studerat klart och nu vill ut i arbetslivet, varför ska inte dom som är 65, lämna plats till den yngre generationen?
Vidare tyckte min kusin att det är fruktansvärt konstigt, och absolut något att fundera över, hur vår statsminister, som är förtroendevald, och därmed inte anställd med lön, kan göra så kallat jobbskatteavdrag… han är ju för fasen inte anställd. Hur kan han dessutom plocka ut semester… det är enbart dom anställda som har rätt till det, enligt semesterlagen. Mja, det är verkligen något att klura vidare på, eller hur?
Ni som har svar på dessa frågor… ”please, feel free” att lämna kommentarer.

Vill du heta Lasse???

Av , , Bli först att kommentera 6

Kan inte vara kul att heta Lasse. Tänk er bara: Här kommer hölasse, skrotlasse, snölasse och ännu värre…skitlasse 🙂

Haha…skämt å sidor, vi åkte ju hölass som barn och min kusin trodde att han som körde, hette just hölasse. Vi skrek ju alltid då han kom efter vägen: Nu kommer HÖLASSE! Så det var kanske inte så konstigt.
Det fanns en gubbe i Malå som repade motorer och sånt, han kallades i folkmun för sotu Erik (sotig Erik). Jag hade inte hört annat än detta namn och fick nu det eminenta uppdraget av min pappa, att ringa till honom och höra om jag kunde lämna in moppen till honom. Han svarade och jag frågade –Är det sotu Erik? Det blev alldeles tyst i luren, sedan mumlade han ett ja.
När jag berättade detta för pappa så skrattade han och sa att det var ingen som sa det namnet till honom, utan det var vad andra sa när dom pratade om honom. Jaja, så kan det gå om man inte är uppmärksam.

Radera/ta bort/deleta

Av , , Bli först att kommentera 3

Jag var ju upp till min mammas kusin igår, och hjälpte henne att ta bort hennes facebook konto. Inga svårigheter alls, utan till och med något lättare än då jag gjorde det, den 3/3-2010.

Här ska ni få länken igen, om ni vill radera ert konto, och kom ihåg, om ni gör det så får ni inte prova att logga in på två veckor, gör ni det så står ni kvar där.

www.facebook-faq.se/kontakta_facebook/kontakta_facebook.htm

Äta ute och sk-ta inne

Av , , 4 kommentarer 3

 

Väntar bekantingar idag, mamma, hennes kusin samt man, ska komma hit på fika. Så en annan har just påbörjat en Lime cheese cake, som det ska bjudas på…hade jag tänkt. Den är ju inte klar än så man kanske ska hålla tand för tunga.
 
Vid ett svagt ögonblick igår, på jobbet, så frågade jag chefen om vi inte skulle gå ner på strömpilen istället för att åka buss ner på stan. Jag fick då välja och tyckte att en promenad skulle väl inte sitta så dumt. Det gick ju bra, ganska så mycket utför, på vägen dit.
 
Vi gjorde några ärenden sedan gick vi till bussen och skulle kolla tiderna, det var tio minuter kvar innan den skulle komma så jag vräkte ur mig: Vi kanske ska gå hem också? Du får välja svarade hon, ja, då går vi sa jag och det gjorde vi. Nu var det inga utförsbackar längre utan bara uppför, puh. Vi tog oss hem, men jag får ångra mitt tilltag idag, då det känns som om någon huggit in en kniv uppe på handen…och den sitter kvar där.
 
Ikväll åker vi upp till Malå, men först mellanlandar vi i närheten av Fällfors, vi har nämligen tänkt köpa oss ett utedass, så här ser det ut:
 
Jag/vi hittade det på blocket och vi har pratat i flera år om att bygga ett utedass däruppe, men det har aldrig blivit av. Det finns en ”riktig” toalett där men den ska delas mellan oss, fyra syskon med familjer samt mina föräldrar, nu är det inte alltid vi är där, allihop samtidigt, men ibland händer det, så…
 
Och med utedass och toaletter i åtanke så kommer här en liten historia. Det var ett par som skulle sälja sin stuga och hade annonserat ut den. Det ringer en herre från Stockholms trakten och är intresserad men vill först veta om det finns en veranda där, man vill ju kunna sitta ute och äta. Sedan vill han veta om det finns en toalett på stället. När säljaren lägger på luren vänder han sig till frun och säger: Tokiga Stockholmare, äta ute och skita inne!
 
Nu ska jag fortsätta mitt projekt med kakan, önska nig lycka till och jag önskar er en toppen  dag!

Royal straight flush, jo jag tackar

Av , , 4 kommentarer 8

 

Då får jag börja med att gratulera Niccolina, 13 år idag…kanske det blir någon present och nåt gott att fika ikväll, vi får se 🙂 
 
Jag skrev ju igår om det här med att dra smygen, i min ungdoms dagar, spelade vi mycket kort uppe i stugan. Många gånger var det poker med insats, 10 öres, så man blev sällan rik på vinsten, men det var inte att förakta.
 
Vi spelade också Chicago, en typ av poker med poängräkning och tre byten, för att avslutas med att spela en kul. Vi var ibland ett helt gäng, samlade runt bordet uppe på vinden, och det var inte alltid kortleken räckte till, om man körde med tre byten.
 
Vid ett sånt där tillfälle så skulle min kusin, ta en kort paus för att springa iväg och göra något. Vi som blev kvar däruppe, tittade på varandra, och det var som om alla hade samma tanke. Jag greppade leken och fort som ögat sorterades den så att vid nästa giv, skulle vi som satt där få in varsin straight flush, förutom jag som fick en royal straight flush, det högsta du kan få och den stackars kusinen som bara skulle få dom skräp kort som blev kvar.
 
Han kom tillbaka och jag låtsades väl att sitta och blanda och snärta i kortleken, sedan delades korten ut och han blev mäkta förvånad då ingen ville ha ett byte, förutom han själv. Nu tror jag inte att han var världens bästa förlorare, på den tiden det begav sig, han blev nämligen så arg då vi visade vad som gjorts och vi skrattade högljutt åt vårt tilltag, men det gjorde inte han, han slängde sina kort i bordet och smällde igen dörren på vägen ut, Ooops, så kan det gå om inte haspen är på 🙂
 
Idag står det städning på schemat, sen lovade jag Nicco, vid något svagt tillfälle att jag skulle göra hennes favvofrukost idag, scones, så det är väl bara till att sätta fart. Hoppas ni får en bra dag, det ska vi ha.

Allt uti byxan uti ändan om…

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Kom helt oförhappandes att tänka på dom här dynorna man har på köksstolarna, som ofta går sönder i själva bandet där man knyter fast dom. Nicco råkade ha just den stolen där dynan inte satt fast och hon sa uttryckligen, att hon hatade just den där stolen. Men varför då, undrade jag, och förstod inte hur man kunde hata en stol av fyra, likadana sådana.
 
Ja, då var det just det där att dynan inte satt fast, jamen sa Åke, det är meningen att man sitta still på stolen och inte glida runt på den, det är ju av den anledningen snörena går av. Det där är väl ingenting, sa jag, du kanske skulle limma fast dynan baki ändan, så hade du den på plats, hela tiden. Jaha, sa Nicco, så ni tycker att jag ska gå runt med en sån där alltjämnt, hängandes på byxorna, men jag måste ju byta brallor också, hm…
 
Och med den tanken tänkt, så kom jag ihåg vad morsan berättade för några månader sedan, då jag var upp till henne på en fika. Detta var väl någon gång i våras och hon hade åkt ut med sin kusin och hennes man, dom skulle på strömpilen och handla. På sätena har dom, under vintertid, lagt såna där frigolit dynor, eller inte frigolit, utan såna där sittunderlag, som finns i olika färger.
 
Dom kom fram och parkerade bilen, morsan hoppade ut och dom började gå mot ingången, då någon ropade på morsan. Hon vände sig om men tycktes inte känna igen människan, och undrade vad hon kunde vilja. Du sa kvinnan, du har något som sitter fast i baken. Morsan tar och sveper med handen bakom ändan, och mycket riktigt, där hänger ett sittunderlag. Men vilken tur sa hon till mig, att kvinnan hade talat om det för henne innan dom gick in på affären, du förstår vad folk skulle ha funderat. Ja sa jag, eller så hade dom tyckt att du var riktigt smart, förberedd på att kunna sätta dit ner, precis vart som helst 🙂 Så kan det gå, om inte haspen är på.
 
Vi åkte ut en sväng igår för att kolla att cheven skulle starta, det gjorde den men värmen tycks inte vilja komma igång ordentligt. Men mycket ska till innan jag blir förvånad. Jobbar idag, i vanlig ordning, 7-14, därför är jag uppe den här tiden. Ni får ha en bra dag!

Opoppat

Av , , Bli först att kommentera 3

 

Tog en sista tur med Camaron igår, nu är det dags att ställa undan den för vintern. När vi ätit middagen så åkte vi ner på stan, Åke skulle ju till optikern och jag och Nicco passade på att gå på Lagerhaus, för att leta efter en present till Niccos kusin som fyllde tretton år igår.
 
Efter inköpet och provandet av bågar så åkte vi hem till dom. Där var snudd på, fullt hus. Dom försökte sig på att få igång en sån där brinnande sak som ska stå på tårtan och det var inte det lättaste, då kom morsan på, hur det var första gången hon skulle poppa popcorn.
 
Detta var någon gång i slutet av 60 talet, hon och pappa hade för första gången fått smaka på popcorn, hemma hos några bekanta. Det var så enkelt att poppa och mamma tyckte att det var gott så när hon sedan stötte på en popcorns påse på affären så gjorde hon slag i saken och köpte hem den.
 
När det då var dags att poppa så hade hon ju faktiskt inte en susning över hur man skulle göra, hon tog helt sonika påsen, öppnade den och hällde över i en skål och sedan satte hon sig att vänta på att det skulle börja poppa upp ur skålen.
 
Som ni förstår blev det en hel del väntande och inget som hände. Till slut fick hon ta hundbenet och ringa upp dom där vännerna som hade bjudit dom på popcornen och förklara att denna påse måste ha varit ett måndagsexemplar, då inget hände. Du, sade vännen, man måste använda sig av en kastrull, dom ska värmas upp.
 
Så lätt var det, men det är klart, när man gör något för första gången och det enda man snappat upp var att dom skulle hällas i något, så var det kanske inte så tvärenkelt. Man kan ju också undra varför dom inte kommit på en sån sak, det vore väl väldigt smidigt att bara behöva en skål, jag menar, mikropopcorn finns ju redan, hur svårt kan det vara 🙂
 
Näpp, nu får ni ha det så bra idag, själv ska jag inte planera någonting, förutom en promenad i solen. See yaaa!
Presentation

Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.

Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 46
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa, hon bloggar också här liksom yngsta dottern Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 2 skogskatter, *abuelas* Enya och *abuelas* Eloise...2 monster som håller på riva hela lägenheten.
Bil: kör en Buick wildcat-67 som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Mazda, en Dkw cab -54:a, en Jeep Cherokee samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar street dance, scouter och givetvis bilar.
Senast lästa bok: Har just avslutat Margit Sandemos Isfolket, en serie på 47 böcker och  fortsätter nu med Häxmästaren, 15 böcker och efter den kommer ljusets rike som är ytterligare 20 böcker.
Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se