Etikett: jobbet

Höger, vänster och platt på rygg!

Av Maria Lundmark Hällsten, 30 oktober 2019 kl 08:57, Bli först att kommentera

Man ligger i samma hus, i samma säng ungefär lika lång tid och ömsom på höger sida, ömsom på vänster och ibland på rygg. 98 gånger av 100, står håret på ända och man skulle haft den där mössan med texten: ”Bad hair day” tillgänglig.
Men så, dom andra 2 återstående mornarna, så stiger man upp och inte ett hårstrå har förflyttats…vad hände, hur kan det ens vara möjligt??? Hade en sån morgon igår. Sover i twilight zone ibland, uppenbarligen :O

Nu är våra fönster putsade, så härligt, för genast ser vädret bättre ut, eller är det för att solen skiner, hm? Nej, det blir som dag och natt med rena fönster, och återigen så fattar jag inte varför man alltid ska vänta tills dom verkligen är jätte smutsiga, eller man och man, det kanske bara är jag som gör så?

Men å andra sidan, det är då man ser skillnaden och njuter av att det är gjort 😀

Nu råkar jag känna fönsterputsarens fru, och hon följde med igår samt hennes dotter som råkar vara i samma ålder som Sally. Det var en lyckträff att hon följde med, dom kom såpass bra överens så att det blev snack om BFF halsband innan hon steg ur bilen då jag och Sally skjutsade hem efter middagen. Och nu skulle dom bägge två, längta till torsdag, då det bestämdes att dom kunde hänga ett tag med varandra, igen.

Jag skulle ju fundera på om jag skulle baka nåt igår, och det gjorde jag. Det fick bli en butterkaka (så enkla att göra, och så goda), denna med lite hittepå innehåll. Jag rörde ihop extrasaltat smör med aroniasylt, det fick bli fyllningen, samt riven mandelmassa, och sedan marsankräm innan den åkte in i ugnen.
Idag ska jag jobba 4 timmar, ett kort pass, och Sally följer med. Det har hon gjort förut, och det är kul med lite omväxling i dom gamla rutinerna. Min vårdtagare brukar se fram emot besök av henne, då vi gör dagen lite extra speciell, bara så där, för att vi kan 😀

Och nu funderar jag på vad vi kan fixa för enkel mat då vi åker hem, hm. Det absolut enklaste är väl att låta nån annan fixa maten, haha, vad bra jag är på att fundera, pizza är väl sällan eller aldrig fel, så jag tror att det får bli en hämtpizza. Bra jobbat Maria!!!

Hoppas ni får en bra dag och att solen skiner även där ni befinner er!

Spot on!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 18 oktober 2019 kl 10:25, 2 kommentarer

Nicco tipsade om en löpare som en kvinna norröver, ribb väver, färgerna var spot on, så jag beställde en, och 2 dagar senare så landade den på vårt matrumsbord:

Mycket fin, må jag säga 😀

Städade lite hit och dit igår, och det vanligaste felet som blivit med våra dammsugare, har varit att sladden till slut inte velat åka in automatiskt, utan man har fått linda upp sladden runt snabeldraken.

Så är inte fallet med den här draken.

Den käkar upp sladden, utan att jag har bett om det. Jag har väl funderat ett tag på hur jag alltid kommit åt knappen, eftersom sladden blivit kortare, men jag har aldrig sett eller förstått hur det har gått till, och tänkt att…jaja, det spökar väl.

Nu hörde jag igår, hur den började tugga och sladden blev kortare, så jag tog resolut sladden och la den under ena hjulet och bestämde mig för en kaffepaus…ingen bra idé.

När jag är klar och går tillbaka till matrummet så trasslar jag givetvis in fötterna i sladden och faller rätt i backen…kaboom!!!

Och nej, Nicco o Theresé, jag brukar inte ramla, möjligtvis snubbla lite lätt, men fortfarande stå kvar.

Jag tar emot mig med händerna och landar på dom och ena höften. Ligger kvar och tänker på vad Nicco sagt då hon brutit sina fötter (ja, hon har brutit bägge två vid olika tillfällen), och vad Åke sa då han fick sina frakturer på halskotan…det krasar och man hör ljudet av nåt som gör sönder, i huvudet.

Nå, jag hörde inga ljud, men bägge händerna domnade av inom loppet av 2 sekunder. Fast jag räknade då kallt med att det berodde på att mina redan illa åtgångna armbågar, fick sig en kyss, då det blev tryck på dom, via händerna. Jäkla spöken att vara påhittiga! Dom ville väl ha lite action! 😀

Vaknade i morse och hela högerhanden var bortdomnad, är ju lite lur på att jag har nåt vajs på gång, kan vara karpaltunnel för tredje gången, och nu blev den mer kännbar, efter gårdagens städmanöver med trippelsnurr och land på händerna. Nåja, jag avvaktar och ser vart det bär hän.

Jag bakade en vaniljkladdkaka med tosca topping igår, visste att Nicco skulle komma hit och vi skulle göra en bil rockad på gården och garaget. Hon tog med Georog och sin mormor, så det blev en fika efter omflyttningen. Och nu fick Camaron komma sig in i garaget, och Åke fick upp vinterdäcken från garagekällaren. Niccos Pontiac, hamnade återigen bakom bussen, under presenningen:

Och allt är frid och fröjd och ordningen är återställd!

Apropå kakan, så blev den hur god som helst, innehöll dock aningens för mycket socker för att jag ska må bra av den så Georgo offrade sig och fick ta med den till sina kollegor, om han nu inte skulle käka upp den själv…bara så där, för att han kan 😀

Bilen är nu lastad, med diverse skräp till återvinningen, fjärrvärme grejen är utbytt så jag ska väl ta och rulla iväg med skräpet, handla lite på Kvantum då jag liks är på rull och sen tänker jag chilla lite innan det blir utgång ikväll, middag med mina kollegor.

Ha en fin fredag, allihop!

Detta är er kapten som talar!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 11 oktober 2019 kl 10:04, Bli först att kommentera

Letade efter ett datum, i min blogg och föll över dessa rader, minns ju till och med ringsignalen, haha…saknar den 😀

Detta var då skriver i juni 2009, men hade hänt några år, dessförinnan, och nu citerar jag:

”Precis lika (nja med lätt överdrift), skrämmande låter min mobiltelefon då den ringer. Det låter inte bara högt utan det är dessutom en flygkapten som pratar. Det är inte bara jag som rycker till då den ringer, även människor i närheten.

Jag jobbade ute vid ryska huset tidigare, villan som ligger ute vid flyget, och jag hade lagt ifrån mig mobilen på mitt skrivbord för att gå ut och röka. Min chef satt på sitt kontor. Det går en stund sedan öppnas dörren och där står chefen med min talande mobil mellan fingrarna och han ser helt förskräckt ut. Sen sa han att han suttit där i godan ro och helt plötsligt börjar det prata inne på mitt rum med en hög röst, han hade flyttat sin stol och lutat sig framåt för att se vad stackarn det var som pratade men han såg inte till någon. Jag kunde riktigt se hur han såg ut.

Apropå telefonerna. Det kom in 2 kunder på samma kontor och ville boka in en tid med chefen, som inte var där just då. Jag ringde hem till honom och hans fru svarade. Ja hon skulle springa upp och hämta honom, jag sitter kvar i luren och plötsligt börjar det flåsa och böka i luren, jag rynkar ihop ögonbrynen och fattar ingenting, jag hör springande steg och till sist säger hans fru – hördes det konstigt? Ja sa jag.

Ja det var hunden som tagit den bärbara telefonen och sprungit iväg med den. Inte underligt att det lät konstigt i luren.” Slutcitat

Detta kollage kom upp som 2 års minne idag och det passar väl bra, på tal om telefoner <3

Lite roligt var det dessutom att jag precis, innan jag åkte hem från jobbet igår, hade pratat om just ryska villan, och den var omnämnd här 😀

Ramlade över följande då jag nu skulle se om jag kunde hitta den där kaptenen, haha, ojoj!

The Best and Worst Airline Captain Announcements Ever

A plane was taking off from New York Airport. After it reached a cruising altitude, the captain made an announcement over the intercom, “Ladies and gentlemen, this is your captain speaking. Welcome to Flight Number 123, non-stop from New York to Los Angeles. The weather ahead is good and, therefore, we should have smooth and uneventful flight. Now sit back and relax – OH, MY GOD!”

Silence followed and after a few minutes, the captain came back on the intercom and said, “Ladies and Gentlemen I am so sorry if I scared you earlier; but, while I was talking, the flight attendant brought me a cup of coffee and spilled the hot coffee in my lap.

You should see the front of my pants!” A passenger in Economy said, That’s nothing. He should see the back of mine!”

Idag ska jag ta med mamma på fredags handling, sen ska jag själv kolla in öl hyllan hos Bo-Lage, passa på att hämta ut mina nya glasögon, städa lite och förbereda för en mindre middagsbjudning imorgon. Älgskav hade jag tänkt mig, men har inte klurat ut vad jag ska ha till den…pressad potatis, eller, i pitabröd, eller med, njae, ska klura på den.

Hoppas på en bra dag för er alla! Kolla in det högra trädet, annorlunda lutning, för många hundar som sparkat på det, eller vad ska vi tro? 😀

Kände ondskan inom mig…

Av Maria Lundmark Hällsten, 26 september 2019 kl 10:20, Bli först att kommentera

La ut det här på FB, för en stund sedan:

Något inrutad promenad…Blomstervägen, stopp ⛔ åt andra hållet, Vallmovägen, stopp ⛔ Jaja jag vet, det finns andra krypgångar, ville bara göra mig lustig ????

Men döm om vår förvåning, då folk tränger sig förbi stängslet dom satt upp på andra sidan Blomstervägen, så kommer dom fram till nästa stängsel, som sitter ända mot vårt staket, och vad gör dom då, tror ni?

Jo då hoppar dom över vårt staket, klampar in på gräsmattan och ut genom grindstolparna. Ursäkta, men jag tycker att det är att gå för långt (fast dom tycker ju inte det eftersom dom vill ta den korta vägen, bokstavligt talat).

Åke berättade detta för mig i förrgår, då jag var på jobbet, och jag sa till honom att släppa ut Winstone, jäklar vad han skulle få tokbryt.

Igår noterade jag ett par som gick och nosade på staketet, och jag gjorde mig beredd att slita upp dörren. Jo,faktiskt, för skulle detta ske en gång, så var det precis detsamma det hade inte rört mig i ryggen, men då det händer gång på gång, att folk tar sig friheten att trampa ner vår gräsmatta och göra nån jäkla stig över den, den gubben ”går” inte.

Paret kanske kände mitt ondsinta energifält, för dom vände på klacken och strosade nedåt gatan istället. Eller så kan det vara så att frun inte tyckte det var ok, så hon övertalade mannen att en liten extra promenad, bara skulle göra dom gott.

Jag har inte så mycket ondska i mig, not really, men jag tänker att det kan ha att göra med det jag skrev om igår. Våra tankar var och är fortfarande, mest koncentrerade på vår vän, en från vårt midsommar och nyårsgäng, som råkat illa ut, med oviss framtid, men vi ska absolut inte ge upp något hopp. Människan kan vara fenomenal på att återhämta sig och att utnyttja det man har, till fullo. Vi hoppas och önskar det bästa!

Idag ska jag och Nicco på glasögon mingel…eller vad det nu hette. Nicco tyckte det var dags för mig att uppdatera synen, fast jag tänker att det är lite som med dom, som skyller på dålig hörsel, för att slippa höra sånt man inte vill höra.

Med nya glasögon kan jag ju inte skylla på att jag inte såg det där skräpet eller jag missade det där för det fanns inte i mitt ögonfält. Å andra sidan är jag hopplös ändå, jag känner mig så obekväm med att ha glasögon på mig hela tiden, så jag kommer förmodligen att fortsätta missa saker där jag vandrar runt i huset, utan mina nya brillor, likt Mr Magoo 😀

Ha en fin torsdag, alla mina vänner!

Mycket lite eller lite mycket snö?

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 augusti 2019 kl 08:18, Bli först att kommentera

Än är alltså sommaren inte slut, soliga dagar och varma kvällar, härligt! Nåt som däremot tar slut är bilträffarna på Gammlia. Ikväll är det säsongens sista träff och jag ska sluta tidigare så vi kan vara med på den. Det blir med andra ord middag, däruppe 😀

Och om lite mindre än två veckor så får vi in hyresgäster, till lägenheten här uppe. Två killar som ska göra sin praktik, här på Västerslätt. Så lite mer städning, ska jag genomföra, och tvätta 2 fönster som är ogjorda, sen får dom dyka upp.

Det lär väl bli helgens göromål, för nästa vecka är min ”jobbarvecka”, men med ett litet avbrott. Till fredagen den 6/9 har jag nämligen köpt biljetter, då ska vi på Droskan, kan ni tänka er 😀

Nu en stilla undran, rönnbär, hur var det…mycket rönnbär lite snö eller tvärsom, mycket rönnbär mycket snö? Nån säger ju att mycket rönnbär och mycket snö, då skulle grenarna knäckas, medan andra säger mycket rönnbär för att kunna föda fåglarna som inte hittar mat då det blir mycket snö.

Jag har då noterat att vissa träd är knökfull med rönnbär:

Och andra träd, väldigt fattiga på bären:

Kan det tolkas som om snön kommer att komma väldigt lokalt, över träden, eller?

Hahaa…jag har googlat och på en sida står det att detta är bara en myt. Och jag citerar från denna sida:

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forskare-tar-dod-pa-myten

”– Man kan inte säga något om hur vintern blir utifrån mängden rönnbär, snarare tvärtom. Mycket bär är ett tecken på hur förra sommaren var, säger Ulf Sperens, botaniker vid Umeå universitet som forskat på rönnens reproduktion.

Bärmängd styrs dels av trädets naturliga variationer, dels av yttre faktorer. Om rönnen på sommaren får lagom värme med mycket vatten och sol, då bildas många blomanlag som resulterar i mycket bär året därpå.

Norr om Dalälven sägs mycket rönnbär spå att vintern blir snöfattig eftersom rönnen inte förmår bära dubbla bördor, snö och bär. Längre söderut sägs rönnbären sia om sträng vinter.

– De här märkena kan inte tävla med SMHI:s prognoser, säger folklivsforskaren Bengt af Klintberg.

– Man ska inte döma ut dem, för de har en slags poesi, och gör att vi skärper vår iakttagelseförmåga. Men det allra viktigaste är att de ger en slags stadga åt året. De här traditionella märkena som hör till olika årstider, de är ekrarna i årshjulet som rullar på, och vi behöver dem, säger han.” slutcitat

Nån annanstans stod det också om att man ändå kan hålla lite koll, tänka på hur det såg ut och vad som blev…så där, bara för att.

Önskar er alla en fin onsdag, och ses vi inte på Gammlia, kanske ni är nere på stan och vinkar åt alla som ska cruisa efter träffen, där vid 20 tiden, eller så ses vi annan tid och plats in the future!

Måste ha sett konstigt ut!

Av Maria Lundmark Hällsten, 26 augusti 2019 kl 11:30, Bli först att kommentera

Kamelen hade vatten även på hemvägen, och påfyllning fick den efter Härnösand, för då öste det ner ordentligt med regn.

Vi stannade på Ceasar haket i Ullånger, för en snabb middag. Ser inte så inbjudande ut, stället, inte på utsidan, men helt ok invändigt. Jag noterade ett papper vid kassan som beskrev olika smörgåsar, bland annat falukorvsmacka med stekt ägg, så vi tog en sån, lät ju enkelt.

Och jag må säga att han som fixade mackan, la ner lite själ i den,och jag ångrar att jag inte fotade. Hade nog förväntat mig en slafsig sak, bröd, korv och ägg, men här hade han dekorerat med tomat, en liten solrosfjäder av rödlök, gurka och en kvist med grönt..trevligt!

Parkeringen utanför kommer vi nog alltid att ha i våra minnen, vi stannade där en gång för längesedan, på hemväg från tävling i Sundsvall, Theresé var med även Nicco, så jag gissar att Nicco var runt 7 år, och då är det 14 år sedan.

Nå, då vi ska iväg så startar inte bussen, lätt panik, men vi finner på råd. Jag och Theresé går längst bak på utsidan bussen och tar i för Kung och fosterland, får bussen i rullning och den går igång 😀 Måste ha sett för jäkla konstigt ut, och till och med lite hopplöst, så där, bussen är ju rätt så stor.

Vi kom hem vid halv nio tiden igår, och solen var på väg bort:

Gick med lite kartong till återvinningen, ser alla kottar som ligger på andra sidan vägen, hinner tänka att nötkråkorna har fortfarande fullt upp, så smäller det till i asfalten och det ramlar ner en kotte, och jag har sagt och säger än, man vill INTE ha en sån där i skallen, fy tusan!

Kommer hem och tittar ut genom fönstret och se, där har vi två av kottbombarna, en på gräsmattan och en i fågelbadet:

Nä, nu ska jag fixa lunch och middag att ta med på jobbet, så jag önskar er alla en fin måndag!

Blir ju mörkrädd, på riktigt!

Av Maria Lundmark Hällsten, 4 augusti 2019 kl 09:27, Bli först att kommentera

Vad är det jag säger eller skriver som är så svårt att förstå, eller är det så illa, att det är andra som har såna problem med att uppfatta, så till och med jag, blir mörkrädd?

Ni vet, den där spisen vi köpte, den levererades i torsdags. Killen som skulle komma med den, ringde en stund innan för att bekräfta att spis var på väg. Jag säger till honom, och läs nu och tala om för mig vart det brast:

”Vi bor på Blomstervägen men…sväng INTE in där, för vår infart är på Timotejvägen, precis mitt emot kyrkan på Västerslätt. Det står en STOR blå buss på gården och en orange Camaro, du kan inte missa det.”

Nej, svarar han, jag hittar, det är lugnt!

Så ser jag att han kommer efter vägen, jag går ut och ställer mig på bron och vad gör han…han svänger in på Blomstervägen och kör nedåt. Jag vinkar och tittar på honom då han passerar. Hör att han stannar, lägger in backen och plötsligt dyker han upp igen, bakom hörnet.

*SUCK*

Nu har jag lagt ut annons på lägenheten på en FB grupp också, gjorde jag igår, och där står det specifikt att det gäller från, när som helst, fram till måndag 12/8, och vad vi vill ha för det.

Får svar efter 4 minuter, ”jag är intresserad av det här”. Jag kollar upp hans profil och ser att han bor i Umeå, så jag svarar att du kan väl inte vara intresserad av ett boende för Nolia, om du redan bor här?

Nej, min bror och hans syster söker lägenhet för 1 år framåt…

*SUCK*

Visst kan det vara så att folk ser det man vill se, medan jag själv vill veta så mycket så möjligt innan jag gör mig besväret att svara, ringa eller fara nånstans. Kan gärna gå tillbaka och läsa en gång till för att vara säker på att jag läste rätt.

Jaja, det är ju inte så att jag på grund av dessa incidenter, nu ligger nerbäddad i sängen med huvudvärk från Jupiter, frossbrytningar och inte kan prata, nä, men jag bara funderar hur andra funkar, hm?

Jag plockade lite smultron från våra bärbuskar igår, och när jag såg dom så här i glaset:

Bestämde jag att det skulle bli plättar med smultron och glass till lunch, och det fick det bli:

Nicco kom hit och påbörjade projekt byta oljetråg och annat fix på hennes bil, den är too big för vårt garage:

Så bäst är det ju om hon säljer den och köper nån aningens mindre V8 bil, eller så väntar hon tills hon själv bor i hus och då kan hon köpa hur stor bil som helst 😀
Solen kikar fram idag med, så då ska jag njuta av den, sista dagen innan jag går tillbaka till vardagen, jobbet och rutinerna.

Ha en fin dag, allesammans!

Hon, den där människan, alltså!

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 juli 2019 kl 09:18, 2 kommentarer

Har ju bloggat några år nu, närmare bestämt i drygt 10 (för er som inte hängt med). Och en del historier har jag skrivit både en och två gånger, kan vara svårt att hålla reda på om man redan skrivit det eller inte, men då brukar jag köra den i alla fall och säger att den som redan hört det, kan skrolla vidare 😀

Kvällspasset i P4 är en sida jag följer och dom söker ofta historier i specifika ämnen, och jag kan som inte låta bli att kommentera, det är klart, i mitt huvud finns redan dessa historier, antingen i färskt minne eller så har jag kanske bloggat om dom tidigare och väckt dom till liv.

Igår handlade det om förseningar och jag kunde återigen, inte låta bli att skriva en kort historia på deras FB sida. Och väl uppe på Gammlia, fick jag ett meddelande på messeneger, ”kan vi ringa dig?”.

Ojoj, jag svarade att det går bra, fast vi är på en bilträff, så jag kan inte garantera tystnad. Det avskräckte inte dom, utan jag blev uppringd 🙂 Lägger ut länken här så får den som vill, lyssna på mitt svammel, konstigt att man kan fastna i en mening, man lyssnar på det och sedan tänker man, varför sa jag inte det där, och vad sa jag nu.. nåja, he jer som he jer och he vart som he vart 😀 Klicka på bilden så kommer ni dit:

Jag vandrade inte runt på Gammlia, så det blev 4 små bilder därifrån:

Och här en fin bild som Mats Alfredsson tagit:
Samt den här jättefina bilden som Larsa Berggren tog, Fjuppe sitter med oss:

Apropå att blogga så kom det förbi en man på Gammlia, och berättade att han läser min blogg varje dag, och han tycker att jag skriver så bra. Haha, och jag sa, jag undrar egentligen, vad folk tycker är så bra, av det jag skriver. Men jag ska absolut inte ifrågasätta det, tycker givetvis att det är kul att nån läser och roas 😀 Mannen ifråga är en som Åke känner så där, lite grann sen 80 talet, och vi fick ta en liggvagn av dom, som vi fick ha till Theresé, men jag med mitt ansikts igenkännande, ska villigt erkänna att för mig var han helt ny 😀 Men då han nämnde vagnen, så visste jag.

Hade glassbesök igår, vi satt faktiskt under parasollen, det var nalta varmt. Besöket fick bli en reminder om att jag snart ska börja jobba igen. Det var nämligen min vårdtagare och arbetskollega, som kom hit.

(saft i glaset, tro inget annat)

Och konstig kanske man är, men jag saknar jobbet, då jag börjar, den 5/8, så har jag varit hemma i 3 månader, helt sjukt. Nä, jag vill ha lite rutiner, och ordning och reda. Känner också en viss tacksamhet (vet nu inte mot vem eller vad, men…) att man fick lite sommarkänslor, trodde nog att det var kört, med tanke på dom kalla nätter vi haft och kyliga, blåsiga dagar. Härligt!

Nu blir det att gå ut med Winstone i värmen, sen fäller jag nog upp parasollen och kommer att ömsom sitta därunder och ömsom ladda batterier i solljuset.

Jo just ja, måste en sväng till Bo-Lage också, jag min knäppa människa har beställt 3 vinflaskor, hon som nu inte dricker vin, men det såg så gott ut, hahaa..bild kommer imorgon.

Ha en underbar dag, allihop!

Inte för långt och inte för kort, lite lagom!

Av Maria Lundmark Hällsten, 13 juni 2019 kl 10:19, 4 kommentarer

Undrar hur jag ska kunna klämma in allt jag skulle vilja skriva idag, i ett inlägg utan att man ledsnar på att läsa, hm… Nä, jag får ta lite nu, och lite imorgon, i think 😀

Börjar med att tacka för all uppvaktning, via FB hälsningar, blommor (tack Bardha), present (tack till min vårdtagare), paket i brevlådan (tack Ulla), kort, sms, telefonsamtal, inte bara en tavla av Åkes farbror Jean Ragnar, utan 2 stycken och en bukett liljekonvaljer, gissa vem jag fick detta av…jomen Åke, förstås <3 Och kramar irl på Gammlia 😀

Jisses, man kunde ju tro att jag fyllde 60 eller att jag varit bortrest i 10 år, minst 😀

Här är presenten från Ulla, hon tyckte att trycket kunde passa mig, undrar varför… 😀

Blommorna från Bardha, lyser upp hela rummet!

Här skulle jag fota tavlorna och nej, jag har inte lockat in hunden, han sprang dit alldeles själv, linslusen:

Så han fick kommandot, flytta på dig, så gjorde han det, lydig hund, ibland!

Förutom fika härute på gården mitt på dagen, med besök från jobbet, så tog vi Camaron upp på Gammlia med medhavd middags mat. Fotade blev vi också, där vi kom uppför den lilla vägen och där vi sedan satt och käkade. Fotograf är Håkan Lundgren, från Vindeln:

Och jag fotade fotografen 😀

Sen kom Mats & Helena, Jitte & Ina och joinade oss på en kaffe runt det lilla bordet. Lite prat om kommande lördag och upplägget inför det.

Fotade också lite bilar, förstås!

Och idag för 1 år sedan, körde Nicco och Winstone upp hennes Pontiac till Gammlia, W på V.I.P plats!

Dom får avrunda dagens inlägg, nu ska jag bara komma ihåg vad det är jag ska fortsätta skriva om imorgon, eller så skriver jag upp lite stödord i ett dokument då gäller det bara att komma ihåg att jag gjort det 😀

Ha en fin dag, allihop!

Böjelser och uppåttjack!

Av Maria Lundmark Hällsten, 27 maj 2019 kl 08:12, Bli först att kommentera

Vykortet som skulle översättas från finska till svenska och sedan engelska, och som bara innehöll en mening, var svårare än man kunde trott.

Jag tänkte först då jag la ut bilden på vykortet, att man vet ju inte hur många dialekter det finns, om alla ord kan översättas, och kortet var ju från 59, så kanske språket dessutom har ändrats.

Och som sagt, det var inte bara tjopptjopp. Fick ju hjälp i tipsgruppen och där blev det ändå diskussioner på böjelserna och vem det gällde. Först skrev nån att det var en hälsning, men sen kom det fram att det inte var vilken hälsning som helt utan en sorg hälsning, kondoleans med ett finare ord.

Igår kväll skickade Jerry en bild på framsidan av vykortet, det var en kyrka, så ja…där kom det fram mer 😀

Och det förstår man om man bara tänker hur vårat språk är uppbyggt och hur många ord vi har som låter och stavas likadant men har olika betydelser beroende på vart man sätter dom eller hur man uttalar dom.

Lite som när man löser korsord, ibland kan man snurra till det nå så grymt 😀

Öppnade paketet jag fick av Theresé på mors dag, det innehöll en bok med recept på flexitarianmat, lite kött, mycket sallad och en uns med alkohol, jodå 😀

Hämtade Nicco och vi åkte till mamma, Emma, lillsyrran var också där så vi satt och surrade bort nån timme eller drygt två. Här en bild på jag och mamma, för några år sedan 😀

Efter det åkte jag och Nicco ut till Rödängs ände, och la våra röster:

Hem och fixa käk, och där. mina vänner avbröt jag den goda stämningen med att deklarera att jag i sista stund ändrade mig i mitt val till Europaparlamentet, jag la min röst på SD, sa jag högt, och försökte kväva mina skrattattacker. NÄÄÄÄ, det gjorde du inte, sa Nicco. JOOO, sa jag, jag ville minsann röra om lite i grytan. Moahaha…fast jag tror jag sett för mycket på Robinson och deras grytor, ville bara höra hur det lät då jag sa det. Och NEJ, jag talade inte sanning, jag la min röst på nåt annat…bättre 😀

Fick ett till paket till kaffet.

Det här innehöll lite uppåttjack för fejjan, en c vitamin dusch och tjopp blev man pigg och alert och en mycket god, doftande kroppskräm, satte på lite som prov, på mina armar och det sitter i fortfarande, otroligt.

Det var den söndagen, och idag ska jag beta av några samtal per telefon, och sedan åka ut och hälsa på, på mitt jobb, bara så där, för att jag kan. Hoppas på en fin dag för er alla!

Etikett: jobbet

Höger, vänster och platt på rygg!

Spot on!!!

Detta är er kapten som talar!!!

Kände ondskan inom mig…

Mycket lite eller lite mycket snö?

Måste ha sett konstigt ut!

Blir ju mörkrädd, på riktigt!

Hon, den där människan, alltså!

Inte för långt och inte för kort, lite lagom!

Böjelser och uppåttjack!

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se