Etikett: Helena

Övermodiga människor…

Av , , 2 kommentarer 8

Hälsohoten eller Hällen, det är Hällsten det. Jo, enligt rättstavelseprogrammet på datorn, den markerar Hällsten med rött och föreslår ovanstående ord istället, hmphf!!!

Jag och Winstone tog långpromenad igår, runt Umestan, vilket tog 55 minuter:

Foto1418 Foto1421 Foto1422

Plus tio minuter i duschen efteråt, han var absolut helbrun under magen, det dröp sörja ur pälsen på honom. Men det hade nog inte haft någon betydelse vart vi än hade gått, blött var det ju överallt.

Sen bjöd Tina Florin, mig på lunch ute på Scandic, buffé minsann, där salladen nog var godast 🙂

Foto1423 Foto1424

Stötte på Helena och hennes man samt Bastian där också, kul då man träffar på någon, bara så där, helt unexpected 🙂

Satt och läste bruksanvisningarna för Niccos nya kaffemaskin och kolla här:

010

Alltså ibland undrar jag varför dom måste varar så övertydliga, finns det verkligen dom som skulle klippa av sladden då den sitter i uttaget, om maskinen inte ens fungerar, för jag antar att man kastar bort den först då den pajat eller om man inte längre använder den, men då borde man väl ha dragit ut sladden för längesedan. Hm… jaja, det är väl ett sätt att friskriva sig för potentiella olyckor.

Och se här vad som står i Vi i Villa tidningen:

009

OM… du vet vad du gör…ha, som om jag inte vet vad jag gör….eller, mja, jag vet att jag inte ska fippla på med nåt elektriskt, men det finns massor av övermodiga människor… jag vet 🙂

Min kära pappa, till exempel, duktig på mycket, och dra el, kunde han, men ibland kanske inte lika bra som andra gånger. Ta julen då lillebror var uppe, farsan hade kopplat in nåt nytt, jag undrar om det inte var spisen dom köpt.

Funkar det nu…ropade han in från hallen, morsan vrider på plattan, och lillebror ropar tillbaka…nja, julgranen i storrummet tändes!!! Hahaa… ja så var det, spisen blev inte varm, men den tände julgransbelysningen då hon vred igång den… det är talang det! 😀

Önskar er alla en toppendag!

 

 

 

Jag har legat på, minsann…

Av , , Bli först att kommentera 10

Lördag morgon, man är ledig och man stiger upp klockan 6…otroligt!!! Jag har inte bara suttit på latsidan heller, jag har faktiskt städat…på skrivbordet… på datorn 🙂 Jaja, jag vet, det var inte så krävande.

En utedag blev det igår, kan man väl kalla det, jag hade ett möte nere på stan och sedan mötte jag upp Anna, en gamm…yngre föredetta arbetskollega, och jag invigde NK med en kaffe och lunchmacka. Jag har aldrig varit innanför dom där dörrarna förut, vet inte riktigt varför, men jag har nog aldrig tänkt på att det funnits.

På eftermiddagen mötte jag upp Helena och en av hennes söner på Ålidhems centrum, och vi fick surra en stund, alltid lika trevligt.

Jag passade på att gå in på Kryddhyllan och införskaffade en förpackning med vårrulle-plattor, som jag tänkte skulle fyllas med smet, kanske idag, eller så tar jag det imorgon, vi får se vad jag känner för.

Handla och fixade middag, brände iväg på Djurmagazinet, hade glömt att Winstone var utan mat och Enyas förråd hade krympt rejält, sa hej då till Nicco, Andy och Winstone som ska tillbringa helgen i Bjurholm, och sen… gjorde jag helg.

Nu ska ni få ett nytt ordspråk att klura på…om ni får ont i huvudet…ta INTE en Ipren, det första ni gör, grunna en stund först, på om det bara kan vara fantomsmärtor, hehee…önskar er alla en trevlig lördag!

001 003

 

En very nice dag

Av , , 5 kommentarer 9

Hade jag nå tur igår då, Tina undrade om jag ville hänga med till Äggboa, och införskaffa några såna där vita hårda saker, och vem tackar nej till det. Hon hämtade upp mig för vidare färd dit ut:

Foto1331

Jag passade även på att köpa en säck med björkved… kan alltid vara bra att hitta… om man blev sugen på att elda, sådär, någonstans.

På hemvägen undrade hon om vi skulle gå in på restaurangen bredvid Granngården och käka lunch, hon hade ju ett gäng med såna där kuponger, ät 2, betala för 1… och se, då blev jag bjuden på lunchen också, kunde ju inte bli bättre. Vi valde en kycklingrätt, och den var inte alls så tokig:

Foto1334

Medan vi satt där så fick jag ett sms från Preem, min nya väska hade inkommit så jag travade bara över vägen efter lunchen, och hämtade upp den, vad sägs om min nya… röda?

018

Efter hundpromenad så hämtade jag upp bloggpolaren Helena som åkte med ner på strömpilen, det blev kaffe, lite gluttande i affärer och sedan gick vi in och handlade på Ica, det var trevligt.

Hade brev i brevlådan då jag kom hem, Sally och Theresé hade tåtat ihop ett kort och lite presenter i, Sally hade gjort ett armband till sin mormor, och Theresé, som gått en kurs i silversmide, hade gjort ett halsband till mig, det var jättefint, och lite döskallar skickade dom med också:

012 013 014 016

På kvällen kom jag plötsligt att tänka på kaffet som Brälla och Lena bjöd på, till nyår… det var smaksatt med kardemumma, jättegott, och nu visste ju jag att jag hade kardemumma hemma, eftersom jag använde det till bakningen av semlorna.

Kokade först ”vanligt” kaffe till Åke och Nicco, som ville ha det, sedan slog jag på en stor kopp… det började koka upp, signaturmelodin till Farmen satte igång… och jag hittade inte kardemumman… den är som bortblåst. Man kan ju bli elak för mindre… och nu hade jag ju planerat att ha en krydda i kaffet, samt lite grädde… och då skulle inget få stoppa mig, så jag tog kanel istället… sådeså. Och hör och häpna, det vart ju jättegott, det med 🙂

Önskar er alla en fin fredag!

Vad hände???

Av , , 2 kommentarer 14

Jag blev bjuden på kaffe uppe hos bloggkompisen Helena, i förrgår, och som vanligt har vi mycket att prata om, tiden flyger iväg då man sitter där. Mycket snack den dagen om hur barn och ungdomar har det idag… och det är nog så att man kan bli lite mörkrädd då man tänker tillbaka på hur det en dag såg ut, och jämför med idag.

Mycket av respekt har försvunnit, på nätet hängs den ena efter den andra ut, till allmän beskådan, många tror att dom känner en människa på grund av att dom sett eller hört talas om den på en av alla sajter som finns, men en bekant… är långt ifrån en riktig vän, och på nätet kan man hitta på många olika historier.

Frågan är ju vart man ska börja, är det föräldrarna… eller vilket ansvar tar skolan, betänk också att många unga inte har föräldrar som bryr sig, vem tar då hand om dom? Andra har engagerande föräldrar, men bara för att dom fött ett barn, innebär inte att dom har dom rätta verktygen att fostra dom på ett korrekt sätt.

Och hur ska dom veta det? Jag tror på att vara konsekvent, men… om en sak du gör, inte funkar, då måste man också vara beredd att byta taktik, annars står du kvar på samma ställe och trampar. Jättesvårt att veta, faktiskt, och inget barn/ungdom, är den andre lik, och detsamma gäller oss vuxna. Ja, något att fundera över, och många frågor man skulle vilja ha svar på.

En sak jag skulle vilja veta är vad som hände här:

Foto0538Foto1201

Eller jag vet nog svaret på den… det blev en vinter efter sommaren och hösten, trots allt, och även om snön bara är fotknölshög, så finns den där och mer lär det bli. Nu är det väl kylan man får börja klaga över istället, men det vet vi allihop, det blir sällan som man skulle önska, och när våren kommer har man ändå känslan av att vintern kom och gick i ett svep.

Idag är det möte på jobbet så jag börjar en timme tidigare, så jag ska väl sätta igång nu då, om jag ska få något gjort innan dess. Hoppas på en fin torsdag för er!

Vi kan inte leva i skyddad verkstad

Av , , Bli först att kommentera 8

En riktig fikardag blev det igår, då vi först gick lös hos Åkes moster, som hade 7 sorter och glasstårta med fruktsallad till det. Brälla ringde precis då vi kom innanför dörren där och då hade dom tänkt bjuda på en kaffe, så vi ändrade på dom planerna och dom kom hem till oss istället, på kvällen, och fikade. Men det får väl gå för den här gången, det är ju bara jul, en gång om året 🙂

Nyår infaller också, enbart en gång på året, och det är imorgon det (till er som missat det). För vår del blir det att fira in det nya året på Lundalogén, tillsammans med Brälla, Lena, Tord, Camilla, Ebba, Mats, Helena, Mats K, Jitte (antar jag) Theresé, Anders, Sally, jag, Åke och Nicco. Maten tas från It´s only rock ´n roll´ https://www.facebook.com/#!/itsonlyrockandroll och vi andra bidrar med lite av varje, som fördrink, förrätt, efterrätt och sallad.

Kvällen brukar avslutas utomhus med korvgrillning och att kika på raketer och annat som flyger omkring.

Som barn, firades det nya året in hemma hos farmor och farfar. Och där stöptes det nyårskronor. Undrar om just det momentet försvunnit helt eller om det fortfarande är dom som sitter och smälter tenn, för att sedan hälla över den i kallvatten och se vad det blir för figur? Sista gången vi gjorde det, var nog 1985, om jag ska gissa, och den nyårskronan ska finnas kvar i våra gömmor.

Jag tycks minnas att jag berättat vad som hände då jag var i 9 årsåldern, och det skulle stöpas kronor. Min farmor trodde inte att jag skulle få ner tennet i vattnet, tillräckligt snabbt, så hon tog tag i tennsmältaren och skulle hjälpa mig att hälla ner det glödheta tennet och vi var inte alls synkade, med den följden att en tennskvätt, stor som en 5 krona, hamnade på min barfota fot, och det fräste till, kan jag säga.

Farmor snabb som vessla, kastade sig över min fot och slet bort tennbiten med sina bara fingrar, skadan hade dock redan skett, men den blev ju givtevis mindre, tack vare hennes snabba agerande.  Ärret finn kvar, än idag, och minnet förstås 🙂

Vet att hon mådde dåligt över händelsen, att det var hennes fel, men det där är ju sånt som händer, till och med den bäste. Man kan aldrig förutspå allt som kan hända, och vi kan heller inte leva i skyddad verkstad. Mina minnen av min farmor, är enbart fina, precis som hon var.

Jag tänker inte avge några nyårslöften, varför skulle jag? Saker som jag vill genomföra, gör jag ändå, utan löften, det var längesedan jag slutade med såna saker. Tror jag fixar det lika bra, utan…

Nu är det snart dags för mig att väcka upp Winstone, ska ut med honom innan det bär iväg till tandläkaren, sen blir det nog en sväng ner på strömpilen, ska handla lite inför morgondagen. Önskar er alla en fin måndag, skrev Maria ”tennfoten” Hällsten.

121

Mjo….ehhh?!? 

Hon ser verkligen ut som ett UFO

Av , , 4 kommentarer 10

Jag fick börja slå in julklappar igår kväll, känns bra att ha kommit igång med det. Jag är ju annars hopplöst disträ och kan glömma bort vart jag har lagt sakerna, vem som skulle ha vad och varför.

009

Tänkte att vi kanske skulle kunna dra ner på klapparna i år, och hålla ner hysterin lite. Huvudsaken att barnen får en fin jul, och barn i detta fall är väl egentligen Sally, Nicco håller förmodligen inte med, men om man ena dagen vill vara ”vuxen” och bara vara barn på julafton, så köper jag inte det, sorry 🙂

Grejer har vi i överflöd, och tänker man efter så behövs nog inget mer heller, även om det är kul att byta ut, och se nåt nytt ibland.

Apropå nytt så intog jag frukosten på ett nytt ställe i morse… nämligen hemma hos en bloggkompis, Helena. Det var ett tag sedan vi sågs och vad kunde då passa bättre än frukost hemma hos henne, perfekt!

Inte bara mackor serverades utan även blåbärssaft som hennes svärmor kokat ihop och när jag drack den så kastades jag över 40 år tillbaka i tiden, jag ligger på lasarettet och det efter en hjärnskakning orsakad av ett kastbyte av cykel, jag fick testa en med ballongdäck, och med facit i hand var dom däcken och cykeln inget att leka med, jag åkte rätt in i kantstenen och blev liggandes där till en granne kom utspringandes och bar hem mig för vidare skjuts på lassa.

Där fick vi blåbärssaft… vet inte om jag druckit det sedan dess.. . gott var det i alla fall och jag VET, att jag tyckte att maten som vi fick på lasarettet, den gången, var underbart god, den också 🙂

Kommer inte ihåg vilken maträtt det var, kunde ha varit lasagne, tjejen som delade rum med mig var en ynklig tös, som råkade ligga och sova då lunchen bars in. Jag åt maten och njöt av den, och nu ville jag ju ha mer, men visste inte hur jag skulle fixa det.

Sneglar på granntjejens tallrik, där allt det goda ligger alldeles orört, och jag gör (även där) ett snabbt kastbyte, hon får min tomma tallrik och jag tar hennes, hihi…

Sedan kom sköterskan in, ställer sig vid tjejens säng och ser ut som ett UFO, hon undrar vart maten tagit vägen? Ja, sa jag, som den naturligaste saken i världen, den har ju hon ätit upp.

Sköterskan tror nu inte på mig, men vad jag vill minnas så tyckte hon nog bara att jag var lite rolig, och jag förstår ju varför. . tjejen låg inte bara och sov just då, utan hon är förlamad och kan inte äta själv, så därför trodde inte sköterskan på min lilla utsaga (lögn) 🙂

Annars har jag inte gjort så mycket, känner mig betydligt bättre i benet, fast det värker uppe i låret, men det beror nog på att jag felbelastat benet för att undvika att det ska göra ont. Jag provade också att galoppera över vägen för en stund sedan (jag missbedömde farten på en bil som kom) och det kändes inte alls så skönt bak på vaden, men man lär sig av sina misstag, jag ska sluta galoppera och jag ska sluta med step up brädan, däremot har jag istället tänkt börja springa upp och ner i trappen.

Mm, berättade det för ”min” läkare, Tina, och hon vill vara säker på att kunna bli insläppt här då jag ligger med gipsade armar och ben, haha… ja, jag borde ju kunna förutspå, vad som kommer att hända om jag gör detta… jag kommer antagligen att falla utför trappen, i 120, göra en dubbel + en halv saltomortal och landa på skallen, men hey, man ska aldrig ta ut nåt i förskott och man ska heller aldrig leva i skydda verkstad, det kan bli tråkigt då 🙂

Hoppas ni alla hade en underbar tisdag och att kvällen fortsätter på ett ännu bättre sätt!

 

Nu drar vi…snart

Av , , Bli först att kommentera 9

Lördag… egentligen en sovmorgons dag men det blev inget sånt. Jag klev upp strax efter 7 och kokade kaffe. Vi har nämligen planer för dagen. Efter frukost och promenad med Winstone, packar vi in oss i bussen och drar till Malå där det vankas lunch, kanske på Dungers… eller Frasses eller Byblos, man kan aldrig veta.

Sen åker vi till Udden och lastar Niccos Amazon, som nu ska hem och placeras på vår gård, undanskymd och övertäckt. Och när det är gjort, åker vi hemåt igen och får förhoppningsvis käka middag hemma… det är tanken/planen, men dom där så kallade planerna brukar oftast låta alldeles för enkelt, och jag tror vi har tur om vi är hemma vid sjutiden, ikväll.

Jaja… vi är ju i alla fall lediga imorgon, så vi sitter inte i någon sjö… här är förresten en bild över Lainejaur sjön, vid vår stuga:

Foto0442

Besöket hos tandhygienisten gick som på räls och hon gjorde mest bara en koll och tyckte inte att jag skulle behöva komma till henne nåt mer, hon ville mest hålla koll på en tandficka hon lokaliserat men det hade inte blivit nåt mer med den, så vi har lämnat det så länge.

Sen träffade jag Helena på Finas… och jag fick en cool present av henne, tänker inte avslöja vad det är… än, utan jag ska sätta upp den först så ska ni få en bild på grejen 🙂 Fort hade den lilla träffen gått och det var dags att bege sig ner på jobbet.

Det blev en lugn eftermiddag, vi gjorde Pannacotta, och det gick alldeles utmärkt och detta var första gången i mitt liv som jag donat med gelatinblad, jag har haft någon konstig föreställning om att gelatinblad skulle vara ett helsicke att hålla på med, ett sölande och trixande, det skulle ta tid osv, men det där var väl inget att gruva sig för, det var ju hur enkelt som helst. Ja där ser man hur man kan få för sig saker som inte stämmer överhuvudtaget 🙂

Nä nu ska jag slå igång några ägg, och under tiden göra i ordning mig själv så har jag slagit två flugor i en smäll, och sen äter vi frukost innan jag går med vovven, så vi kan åka någon gång. Önskar er alla en fin lördag!

Det är ju det jag sagt hela tiden

Av , , Bli först att kommentera 11

Så kom hon och sedan for hon… Theresé, alltså. Fort hade dom dagarna gått fast det blev ju bara en, hel dag, igår, och i morse skjutsade Åke ut henne på flyget eftersom han ändå är vaken den tiden. Hennes plan skulle gå 7, okristligt tidigt med tanke på att man ska vara där en halvtimme innan.

Vi hann då i alla fall med muséet igår, och kolla här, bakom lås och bom, några snabeldrakar i olika format:

Foto0711

Roligt, snygga, utsmyckade glasmontrar på väggarna:

Foto0710

Och kolla in skylten dom hade inne i en provhytt:

Foto0712

Mm… visst är det ändå tankeväckande att det bara är på kvinnor, inga män som ska ändras på formen??? Eller är man så speciellt förvånad…näää.

Sen hade dom tryckt upp t-shirts med citat från Job Andersson, ni vet, han som kan forma handen…som en liten PIIIL!!!

Foto0715 Foto0723

Skrattade gott åt dom, kalhygget i Rödåsel hade dessutom min pappa hjälpt till med och lillebror Lars, skulle alltid påpeka det då vi körde förbi stället, på väg till Malå. –Min pappa har gjort det där!

Och inte nog med detta, på kökshanddukarna fanns det upptryckt våra olika slanguttryck, notera kasch 🙂 Det är ju det jag sagt hela tiden, det heter kasch. Theresé trodde att dom söderut, missförstår en då man säger så där och tror att man är ute efter cash (pengar), hahaa… jaja, då får dom tro det, då.

Foto0716

Sen var vi in en tvär sväng på det där andra arkivet där Theresé hittade tidningsurklippet från 1948, eller när det nu var, där svärfar, Nils ”Nicke” Lundmark, fanns med då dom hade rundbana på Gamlia och han var med och tävlade:

WP_20130926_002 WP_20130926_003 WP_20130926_004

Och inte nog med det, vi hann ju käka en lunch på Ullas, uppe på östra station och vara på sporthuset och titta efter jackor och vantar, jodå.

Idag ska jag hinna med tandhygienisten och sedan träffa Helena på en fika/lunch, innan jag börjar jobba, ska bli trevligt… ja inte tandhygienisten kanske, men det andra 🙂 Önskar er alla en toppen fredag!

 

 

Jag har lämnat rapport

Av , , 4 kommentarer 11

 

Vilka dagar vi haft, satt ute igår och hade det bara gott. Helena och hennes yngsta son, kom förbi och vi grillade korv till lunch. Winstone fick en lekkompis och blev helt galen i sonens leksakshund.
Winstone som förövrigt bara mår bra, han tuggar gräs som en kanin, och ibland ser han bara för rolig ut, då han bökar runt med nosen, man ropar på honom, han tittar upp och det sticker ut en näve torkat gräs ur käften på honom. Man frågar vad han håller på med och han tittar på en…puffar till och gräset åker ut.
Igår hittade han på att börja gräva ett hål i gruset, bakom bilen… han är påhittig som sjutton.
Jag åkte på strömpilen efter middagen, tyckte inte att det kändes så lockande att sätta sig i en kokhet bil, mitt på dagen. På vägen dit, då jag passerat rondellen vid lasarettet, noterade jag en större plasthink som låg vid sidan av vägen, hur länge tror ni den låg kvar där?
*Pang* så satte den igång att snurra ut på vägen, och jag hade verkligen inget annat val än att köra rätt över den, jag kunde ju inte ta räcket på höger sida, inte heller välja att krascha in i bilen vid min vänstra sida, sååå… det blev ett j-vla liv då den fastnade under bilen, inte nog med att Buicken i sig, har ett rätt så högt ljud.
Och vad gör man då. Mjo jag körde och hoppades att den skulle lossna, vilket den gjorde efter någon kilometer, då den flög ut trodde jag den skulle komma ut som flisbitar, men den såg bara hel ut, förutom en spricka tvärsöver.
Nicco tog Winstone på den sista promenaden igår kväll och kommer tillbaka och ropar att hon ser en igelkott och vill att Åke ska hålla Winstone. Men Winstone hoppar efter, glad i hågen, han hinner fram till kotten men gör inget speciellt, kotten har redan rullat ihop sig till en boll.
Nu hade jag hört att igelkottarna skulle inventeras på nåt sätt, så jag googlade och visst är det så. Detta stod i Expressen:
– Vi har fått en massa spridda rapporter om att igelkotten har minskat i antal och det finns även en utbredd känsla för det. Men läget är okänt och vi vill ta reda på hur det ser ut, säger Per Bengtson, projektledare och biolog på Naturskyddsföreningen.
Föreningen bjuder nu in allmänheten att, via en enkät på föreningens webbsida, rapportera igelkottar de träffat på, levande eller döda. Uppgifterna ska sedan sammanställas och skickas till Artdatabanken på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
– Utifrån underlaget kan SLU ta ställning till om arten ska klassas som hotad eller inte. Det kan ju vara så att arten bara har förändrat sin utbredning i landet. Slutcitat
Så nu har jag varit in där och lämnat rapport om när och vart, den sågs.
Önskar er alla en fin tisdag!

Det kan bara bli bättre

Av , , 2 kommentarer 8

 

Jag hade ju laddat videon, tidigare i veckan, för att spela in Ola-Conny och Morgans starka resa. Tyckte det var konstigt då jag kom hem och videon fortfarande spelade in, det var ite så jag mindes att jag programmerat den.
Nå, Åke hade sett resan då den gick så jag skulle kika på den själv, för två dagar sedan, satte igång videon, och där vinkade Ola-Conny good bye och programmet var slut. Då förstod jag varför den fortfarande varit igång, jag hade ju naturligtvis glömt bort att ställa om klockan till sommartid…så klantigt.
Jaja, igår ställde jag om klockan och spelade in reprisen, så någon gång i helgen ska jag nog hinna se på den.
Det blev en kaffe med Helena igår, på Ålidhems centrum, väldigt trevligt och tiden bara flyger iväg då man sitter och pratar, kul att utbyta tankar och idéer, vi tycker nog ganska lika, i mycket, samtidigt som vi har väldigt olika bakgrund och därav kan man också lära sig nya saker. Ett är då genomgående, tycker jag, ju äldre vi blir, ju nöjdare är man, givetvis förutsatt att man mår bra i övrigt.
Och kanske, kanske, är det därför bastugänget, den delen som tillhör skaran som gått i pension, ofta säger: Vad glada vi är att vi inte behöver bry oss om sånt där, vi är så glada att vi är pensionärer!
Så då vet vi det också…det kan bara bli bättre 🙂 Och ja, kanske bäst att jag nu skriver att jag generaliserar en hel del då jag skriver det, men visst vore det toppen om det vore sant.
Gick in i matrummet igår kväll för att släcka lampan och det luktade så gott därinne, trä, precis som om vi lagt in nytt trägolv eller spikat panel, jag undrade vart lukten kom ifrån och fick plötsligt syn på körsbärsriset som jag hade som påskris, och naturligtvis är det, det som doftar så gott. Ha en fin lördag, allihop!