Etikett: Helena

Hon gjorde en Maria…fniss

Av Maria Lundmark Hällsten, 8 januari 2018 kl 10:21, Bli först att kommentera

Så var jobbarhelgen över, jag körde direkt till Avion igår efter mitt pass och hämtade ut den där vinsten från Finas, det var inte bara en grej i påsen utan några stycken, godsaker. Hurra!!! 😀

Så det blev go´fika till säsongs starten av Farmen, Winstone var med på ett hörn också (ovanligt).

Apropå Winstone…jag tror att det var i torsdags, då vi käkade middag och Nicco gjorde en så kallad Maria. Hon skulle ta lite vit (och ni kommer att förstå att just vit, var en himla tur), kebabsås till sin vegetariska pizza. Och för att få ner innehållet så vevar hon på med flaskan.

Nu går det precis som det brukar gå för mig då jag gör på det där sättet, korken åkte upp och innehållet åkte ut och lille Winstone stod i skottlinjen och fick en liten dusch med kebabsås. Han är vit…därför var det tur att såsen inte var röd, tänker jag 😀

Det jag kanske skrattar mest åt är att jag alltid får höra suck och stön, då detta händer mig, men nu då…hahaa…

Nå, så sitter vi och käkar en äggmacka igår kväll, jag tar upp kaviartuben och börjar vika ihop den, ja ni vet, för att det inte ska vara en stor knövel mitt på tuben. Vi surrar, jag pressar och håller tuben mot mitt ben, och plötsligt har jag en stor hög kaviar på byxbenet, nån har inte skruvat åt korken ordentligt, mäh…Det ska alltid vara nåt. Och gissa vem som garvade åt mig då? Jojo, hon som var skyldig till att korken inte satt som det skulle.

Nu ska det kokas kaffe, jag väntar på en kaffedejtare, Helena och Viggo kommer förbi en sväng, så jag önskar er alla en fin måndag!

Hon är för rolig…

Av Maria Lundmark Hällsten, 26 november 2017 kl 12:17, 4 kommentarer

Jag gjorde allt jag hade tänkt göra, igår, det bara rullade på. Bjöd på geting som fördrink, en blandning av bananlikör, Vodka och fruktsoda. Sen vet jag att innehållet beror lite på vad du själv väljer att läsa för recept, finns lite olika varianter på den.

Dukade upp i matrummet, ser ju riktigt städat ut, eller hur?

Vid sextiden droppade gästerna in och tjopp tjopp så blev det genast lite rörigare, men vad gör väl det, huvudsaken är ju att man hade det trevligt 😀

Vi, jag, Nicco, Jitte och Ina, partade längst, och klockan var 3 då jag hoppade i säng. Och då hade man ju kunnat tro att man skulle sova i evigheter, men inte då. Strax innan 9 var man på benen och började sortera tomflaskor, koppar och glas.

Eloise är då för rolig. Jag har slutat låsa kattluckan ner till källaren, jag ställer bara symaskinen för luckan och hon har aldrig provat att göra några utbrytningsförsök…ålders relaterat, kanske, hon ids inte.

Men tji fick jag…hörde att Åke pratade med nån då han klev upp, och det var katten, som satt ute i hallen och jalmade. Hon hade flyttat på symaskinen och sedan var det ju bara att kliva ut genom luckan. Tyvärr, för henne, så var ju innerdörren stängd, så hon kunde ändå inte komma in till oss.

Fast jag fattar inte hur katten orkar flytta på den klumpen, 14 kilo väger maskinen. Jaja, katten är ju ingen lättviktare heller, men ändå. Och efter allt det omaket, käkade hon sin mat, vandrade runt lite och nu är hon nere i källaren igen. Av egen fri vilja.

Jag har varit ut med Winstone på morgonen, i regnet. Trots att man känner sig lite lätt yrslig i huvudet idag, så var det skönt med frisk luft. Jag kanske ”offrar” mig igen och tar ut honom på den andra svängen också. Annars brukar vi fördela promenaderna mellan oss, då det är helg.

Nåja, ni får ha en skön söndag, och jag avrundar med något jag såg på Instagram, nåt som ni kan grunna på 😀

Kan man skita i ett blått skåp?

Av Maria Lundmark Hällsten, 12 november 2017 kl 06:32, 2 kommentarer

Jag läste Helenas inlägg om drömmen hon hade och vad den kan betyda. Sen tänker jag på mina egna drömmar, såna där superkonstiga drömmar, som verkar som världens smartaste saker då man precis har vaknat, nästan så att man tror att man kommit på hur man ska lösa världsfreden.

Så går man igenom det man kommer ihåg, och det börjar spåra rejält, efter bara dom första sekunderna och man hinner tänka, vart tusan, kom det där ifrån, och hur i hela…kunde jag ens tycka att det var en bra idé???

Vad som skiljer sig idag, mot för tidigare år, i mina drömmar är just ljud. Jag har vaknat några gånger, bara senaste månaden, av skarpa ljud, Winstones skall, var det ju en gång, så högt att jag trodde att han skällde in i mitt öra, men han låg och sov, helt oskyldig. För 2 veckor sedan var det nåt annat buller, jag vaknar med ett ryck och försöker komma på vad det kan vara, men så fattar jag att det bara är i mitt huvud, och en tredje gång för 3 nätter sedan, likadant, men jag kommer inte ihåg själva ljudet…så irriterande, men ändå så verkligt.

Tyda drömmar, ska man ju också kunna göra, som Helena skrev, jag undrar hur dom skulle tyda min dröm om vår gamla högskåp, som vi hade i stugan, och som min moster sa, att vi skulle måla blå och sedan ställa ner i sjön, och simsalabim så hade vi ett jättefint utedass.

Hahaa….jodå, fantasin är det inget fel på 😀 Fast man kan ju lätt se ett litet ordspråk där…”att skita i det blå skåpet”.

Men visst är det kul att drömma, ja, så länge det nu är roliga eller fantasifulla drömmar, värre är det ju med mardrömmar, dom kan man ju vara utan, eller när det bara är blankt, nada, ingenting, fast dom säger att man alltid drömmer, oavsett om man kommer ihåg det eller ej.

Jag testade årets glögg igår, och mja, bilden får tala får tala för sig själv:

Lille W ville vara me`. Jag kan också meddela att den smakade förfärligt och jag slog ut mitt i slasken, huvva! Ni ser ju bara hur illa hur det var:

Dåligt väder var det igår och inte verkar det bättre idag, och apropå väder, så kan man ju alltid reta dom som bor söderöver med denna lilla text:

Hahaa…

Önskar er alla en trevlig söndag…om några timmar gör jag helg!

Vors faan ska i böre

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 september 2017 kl 08:53, Bli först att kommentera

Jag är med i en grupp på FB som handlar om Malå, minnen och bilder. Ibland dyker det upp en och annan släkting, på nån bild, eller små berättelser från det förflutna. Igår var det en man som skrivit följande, och jag citerar:

”Ett minne som dyker upp i regnrusket. Det var en gammal man som hette Tjäck. En dag upptäckte han att spåntaket på hans hus hade tagit eld och det brann ordentligt. Han rusade iväg efter en hink vatten men taket var helt övertänt. Då skulle han ha sagt ”vors faan ska i böre”. Det blev ett talesätt bland folk med ngt. problem,”i säg som gammtjäcken vors faan ska i böre”. Är det ngn. som vet ngt om denne man,var bodde han mm.” Slutcitat

Jag hade mina aningar om att han stavat fel, på efternamnet, Käck är nog mer det korrekta, och min mormor Sadura, hette just Käck innan hon träffade min morfar.

Och här är just min mormor och morfar 😀

Någon skrev att denne Käck, hette Axel, och då var jag tvungen att ringa mamma för att fråga om det möjligtvis var nån släkting. Jag var bara tvåa, Theresé hade redan hunnit ringa och fråga…men visst är vi släkt, Axel var en bror till min mormor 😀

Ja, då skrev jag att då måste jag återuppta detta uttryck, då något ska jävlas: ”i säg som gammtjäcken, vors faan ska i böre”. Det kan lätt komma till användning här hemma…ta bara en sån sak som då man ska städa i nåt skåp…eller i källaren…oh my…där kan man verkligen fundera, vart tusan man ska börja 😀

Jag och Nicco var på Avion förra veckan, och före henne i kön stod en lite äldre kvinna och skulle betala, hon resonerade nåt med kassörskan så sa hon: Ja, annars jer det gocke dere Nickes!

Jag kunde ju inte annat än haja till, ett uttryck som min pappa alltid sa, och som jag förstått det, var det ett uttryck som var lokalt från Malå. Ja, jag skulle ju ha frågat, men blev lite paff, då hon sa det 😀

Har varit mycket Avion nu, senaste dagarna, dom borde ha klippkort i ingången och efter 10 klipp blir man bjuden på nåt. God lunch åt vi igår, på Vezzo, jag och Helena. Jag tog en ceasar sallad med räkor, och hon nån ty av pasta rätt. Vi gjorde en liten avhandling, gick runt i butikerna och avslutade med en slät kopp kaffe på Finas…om nu min cappuccino kan räknas som slät 😀

Bild lånad från min egna kollektion, från resan till Kungsängen med Tina

Önskar er alla en trevlig onsdag!

Tådödardojor…

Av Maria Lundmark Hällsten, 19 september 2017 kl 09:13, Bli först att kommentera

Jag gasade iväg till Avion igår och införskaffade ett par nya gympadojor. Hade ju köpt ett par ifjol som nu är ytterst, sparsamt använda. Dom var ju så skön att gå i…dom första 10-15 minuterna, men sen slog tådöden till.

Det måste vara nån söm eller annat som hittar av att klämma på ovansidan av en tå, och det är inte skönt. Jag fattar inte varför det inte känns från början. Och jag har nog trott, i min fantasi, att detta skulle gå till sig, men ack vad jag bedrog mig. Och när jag gått dessa 10-15 minuter och det börjat göra ont, så kan jag inte använda dom på ett par dagar.

Så nu ger jag upp dom och tänker använda mina nya skor, dom känns bra…peppar peppar!

Jag har handlat från ebay också. Fick tips av både Jan A och kusin Gunnar, om en retro lur man kan koppla till mobilen, finns både med sladd och en annan som går via blåtanden. Så nu är det beställt, 2 stycken trådlösa lurar…kul 😀

Ulla tipsade om vantar som man kan använda som lur. Dom funkar om man håller tummen och lillfingret som en lur till örat…alltså galet 😀 Vad tror ni folk skulle tänka om man gick omkring med fingrarna i örat 😀 Dom skulle ju inte veta att det faktiskt funkade…utan förmodligen, skulle dom dra slutsatsen att det brunnit någonstans 😀

Nu blommar den där krukväxten jag köpte på Plantagen som jag inte vet namnet på…men det var nån typ av aloe vera, och se, den blommar i orange 😀

Ska bli intressant att se om den bara ska stanna så där eller om den kommer att blomma ut ännu mer.

Idag blir det Avion igen…en lunchdejt är inplanerad med Helena. Härliga tider, strålande tider! Önskar er alla en trivsam tisdag!

Ljud, minnen, dofter…

Av Maria Lundmark Hällsten, 27 augusti 2017 kl 09:28, 2 kommentarer

Jag träffade Helena över en kopp kaffe, så där, lite tvärt, i fredags.

Och vi pratade om ljud, kan vara en mobilsignal, men även musik, och vilka minnen dom kan väcka. Ibland är det till och med så att man kan känna en doft, då man hör en låt…för att man förknippar den så starkt, till just den händelsen. Och innehöll den en doft, ja, då sitter den där 😀

För mig betyder E.L.O, Electric Light Orchestra, en hel del. Jag fick brorsan skivor, då vi var i tonåren, och dom spelades rätt så mycket. Sen köpte jag en cd skiva av dom, sommaren 2012, i Arvidsjaur. Den satte jag i cd växlaren, i Jeepen, och den sitter där än.

2012, var hösten då min pappa var med om den ödesdigra olyckan, då vi varje dag, i 6 veckors tid, åkte upp till lasarettet. Och jag spelade dessa låtar på den skivan, varje gång…

Nu kan man ju tänka att jag idag, inte härdar att lyssna på dom, men tvärtemot…jag tyckte då, att låtarna ingav hopp, dom var stärkande på nåt konstigt sätt, och den känslan, är precis vad jag känner idag, då jag lyssnar på dom, vilket jag gör, garanterat, minst 1 gång i veckan. Mja, rena rama terapi skivan 😀

Men visst är det fantastiskt att musik…ljud, kan göra skillnad, och det var väl bra att just jag fick ut nåt positivt av E.L.O, det kunde ju lätt ha blivit tvärtom, och det hade inte varit roligt.

Idag är det Classic Car meet i Överboda, så vi funderar på att åka dit. Nåt vi aldrig varit på, men nån gång ska väl vara den första. Åke har bytt generator på Camaron, så då får man testa att den funkar som den ska, och Åke tar Amazonen, får väl passa på att skylta om att den är till salu…kan ju finnas nån där som är intresserad av den.

Må solen fortsätta lysa på våra huvuden, och ha en fin dag, allihop!

Turtrosor!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 juli 2017 kl 10:16, Bli först att kommentera

Dom visar ju nån typ av Casino reklam, på teven, vilket Sally noterade igår…dom snackar om turkallingar, meh…sa Sally, om man är tjej då, då kanske man inte vill ha kallingar, då måste det ju finnas turtrosor också. Jo, det var ju ett konstanterande 😀

Kallingar och trosor är en typ av klädesplagg så därför svänger jag nu in på ämnet jeans, som också tillhör klädeskategorin. Jag köpte ett par jeans för 1 år sedan, jag har älskat dom där, vårdat dom och använt dom…väldigt mycket. Och det vet vi ju alla vart det barkar, det är precis med jeans, som det är med påslakan. Då man använt och tvättat dom så många gånger att det känns som att ha på sig en fluffigt molntäcke, då…går dom sönder.

Nu var det en detalj på mina jeans som jag gärna ville ha kvar, så jag klippte helt sonika av dom och sedan klippte jag av ett par andra jeans, och nu har Theresé fixat ihop dom delarna och nu har jag ett par nya, favvojeans…igen, perfekt! 😀

Trevlig kaffedejt med Helena igår, på Avion, vi gjorde ett varv därinne också, jag införskaffade grisfärg, jo, jag kallar den så, för jag ska nämligen måla våran grisbak som står på gården, den har fått en tämligen tråkig färg, eller den har snarare blivit väldigt färglös, ser ut som ett lik, jämte griskultingen. Så nu ska den få lite mer liv, tänkte jag.

Theresé och Sally for och hängde på Gammlia igår, där dom tydligen har aktiviteter varje dag. Sally testade att gå i en gammal skola och fick lära sig lite skrivstil, hon fick fläta ett hopprep och dom köpte nybakat bröd i bagarstugan…hon gillade det så mycket att hon hade en önskan om att åka tillbaka dit idag, ja, vi får se vad som händer.

Jag skulle kolla eniro igår…

pinterrest.com

Och kom in på den där gatuvyn, där man kan gå gator upp och ner och se hur det ser ut. Jag tog Skolgatan mot Västerslätt och se…där hittade jag ett regnstråk, det var soligt, men borta vid gamla Sven & Tages, blev det regn, vände om, och där sken solen…twilight zone!!!

Önskar er alla en fin tisdag!

Raggmunkskoma, har ni hört talas om det?

Av Maria Lundmark Hällsten, 24 juli 2017 kl 09:57, Bli först att kommentera

Vi satt ute i lördags och åt middag…finare värre…flat palt´n, fläsk och lingonsylt. Inte Sallys favorit, så hon fick raggmunk istället. Hon åt 3 stycken och frågade genast hur många paltar jag hade ätit. 1 och 1/4 dels palt, svarade jag. Jaha, och du då mamma, frågade hon Theresé, hur många åt du? 2 stycken, fick hon till svar, haha, då vann jag, jag åt 3 raggmunkar.

Jojo, sa jag, men har du någonsin hört talas om raggmunkskoma…hon såg frågande ut? Nänä, kunde just tro det 😀 Kommer osökt ihåg farmors go´palt, och vet, å det bestämdaste, att jag aldrig någonson ätit mer än max 2 paltar. Och det antalet, slog min kusin Johan, med råge. Han åt 8 av farmors paltar och där snackar vi paltkoma, jag fattar än idag, inte, vart han stoppade dom paltarna 😀

Trevligt kaffebesök igår, då kusinerna Anna och Fredrik kom hit, samt Annas man, Ingvar med sonen Anton. Vi fick sitta ute och solen stekte på, under dom stunderna den fick vara framme.

Vi har fortfarande den där sällsynta pippin, steglitsen, här på gården. 2 stycken satt i fröautomaten och käkade friskt, men givetvis, då jag skulle föreviga dom, så passade dom på att sticka iväg. Så jag fick fota dom där 3 näckrosorna istället, som jag köpte på Blåeld:

Nicco och Adam har jobbat på bra, i stugan, satt in elmätare, bytt taklampa, och fixat 3 spottar till utomhusbelysningen, för att nämna lite:

Nu jobbar Adam en vecka till och sedan drar dom iväg på en liten mini semester, norröver.

Idag blir det kaffedejt på Avion med Helena, Sally undrade igår, varför jag skulle träffa min kompis nu…jag förstod att hon syftade på att dom, hon och Theresé, var här. Ja, sa jag, men bara för att ni är här, behöver ju inte jag vara med er, 24 timmar om dygnet. Nää, det förstås, svarade hon. Men, får jag följa med hem till henne?

Njae, sa jag, nu ska jag ju inte hem till henne, utan vi ska träffas och dricka kaffe och prata allvar, sa jag, så där skämtsamt. Jaha…ja det lät tråkigt sa hon…att dricka kaffe. Så det är bra att jag slipper.

Önskar er alla en fin måndag!
Fotad av Theresé Hällsten, med MIN mobil och enligt mina anvisningar 😀

Det tar inte slut här…

Av Maria Lundmark Hällsten, 13 juni 2017 kl 08:01, Bli först att kommentera

Min gammboss…Annika, har ringt några gånger. För ett tag sedan handlade det om vad jag kunde tänkas önska mig, i present. Det där med fred på jorden, kan man ju lägga ner, verkar inte vara nåt som kan slå in, så jag föreslog en säck med björkved…då blev hon tyst i luren, och jag förstod med en gång att jag satt igång nåt större, än ”bara” en säck, och jag hade rätt.

Så fick jag nästa samtal, och där frågades det om jag skulle vara hemma på måndagen, alltså igår, och vilken tid som skulle kunna passa…och sedan ett skratt, sånt där så att man visste att det var nåt utöver det ”vanliga”, som kanske skulle komma, med henne.

Igår ringde hon igen, för att försäkra sig om att jag var hemma…och här sa jag, lite lätt oroad att jag kanske, kanske, skulle bort, jag var inte säker på att jag skulle komma hem på flera veckor, typ…mera skratt, och jag visste, med hundra procent säkerhet, att hon skulle minsann se till att jag skulle få det jag önskat, med råge.

Först kom Ingegerd, Kerstin och Jan B, och jag fick fina blommor och presentkort:

Samt denna skalle av Jan A och Ingegerd (fast Ingegerd var inte så impad över deras gåva) men jag tyckte den var cool, och absolut den största i min samling. Gjord i lera och handmålad, dessutom kan man sätta in en lampa i den, om man känner för det, den bortre skallen är bara med för att man ska få en aning om hur stor den är:

Sen dök Helena med en av sina söner in, och av dom fick jag en orange blomma i döskalle förpackning….me like it! 😀

Och efter dom..Annika…nu spelas Beethovens femte symfoni i bakgrunden (bara så ni ska få in stämningen i rummet, och tadaa…hon lämnade fram denna lilla trälåda:

Hm…undrar just vad den kan innehålla:

Ja, det skulle komma mer, närmare bestämt 1,2 ton björkved i en större säck:

Annika är en quinna som gör saker ordentligt, när hon liks är igång 😀

Jag fick mer av henne, men det kommer senare, det var så fränt att jag kanske måste lägga ut en sak/dag, så man får läsa och begrunda, varje liten pryl, en hint…jag behöver inte åka på kryddsafari till Dubai i alla fall, jag har så det räcker, här hemma 😀

Tack alla, för igår, tårta blev det och lite surr, så där.

Ser ut att bli en fin dag, med lite blåst, som vanligt, så jag tänker röja undan lite här, gå ut med vovven och sedan bara sitta och ladda upp mina alldeles egna solceller…för att avrunda dagen med ett arbetspass. Önskar er alla en trevlig tisdag!

Märkt för livet!

Av Maria Lundmark Hällsten, 11 juni 2017 kl 11:23, 9 kommentarer

Vet inte vart jag ska börja…Nicco och jag drog iväg där vid 9.30 igår. Parkera på Åhlens taket sa hon och jag följde order. Vi gick ner mot kajen, över vägen och där…säger hon stopp, här ska vi in. Jag förstod med en gång vad nu presenten/överraskningen var, en tatuering. Det stod nämligen Red Dragon Tattoo på skylten.

Jag har ju en gång sagt att jag aldrig skulle göra en tatuering, det är inget som lockat och jag ville tillhöra den lilla skaran otatuerade människorna men…så sa ju Nicco vid nåt tillfälle att man ska prova att göra allt, en gång i livet (med viss modifikation, ALLT tror jag inte men…), så jag svarade henne att om jag skulle få en tatuering, javisst, då gör jag den, men jag skulle aldrig betala för en. Ja, och se hur det gick!

Och jag kan nu säga att jag gjort det, 2 gånger, första och sista det blir ingen fler 😀 Och den presenten fick jag av Nicco och Theresé, danke!

Sen var det hem, stök och bök, planera, ställa i ordning, bära, och allt sånt där, och jag är evigt tacksam för all hjälp, det där vet jag inte om jag velat göra själv. Malin, Chrille och Helena, arbetskollegor till mig, dök in med en present…en stor slowcooker, härligt, den ska jag nu testköra så får man beta av lite allt möjligt i den, tack så mycket!

Nu ska jag dela upp vad jag fått i kommande inlägg, lite varje dag, annars blir det too much. Strax efter 17 kom det in en hel skara människor på gården och sjöng så fint…det var, Brälla, Lena, Mats och Helena, Jitte och Ina, Mats och Hafdis, Thord, Camilla och Ebba, Mats ”Masken”, och gissa vad, det var dom som köpt växthuset och det slutade inte där, jag fick även en tomatplanta, gurkplantor, physalis, paprika och chili, så nu blir det nog till att montera ihop huset. Tack så mycket!

Med sången avslutad så bjöd vi på fördrink och en renklämmebit till, och sen blev det Taco dinner för oss. Här avslutar jag dagens inlägg med en visdom sagd av Sally, tidigare under dagen, då jag och hon pratade om nåt och jag sa, ”Allt kanske inte blir som man tänkt sig” och hon sa…och håll i er: ”Ja, 1+1 blir inte alltid 2, lägg ihop 2 grushögar får du se!”