Etikett: Helena

Brrrr…

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 februari 2012 kl 08:40, 2 kommentarer

Jag hade inte ens noterat hur kallt det var ute igår, mamma ringde och efter ett tag nämnde hon att dom hade 17 minusgrader, då vaknade jag till och gick och kikade, 18 hade vi. Men vad var då det, jämfört med dagens -22. Åke hade då kallare i alla fall, igår, med -26 på vissa ställen, vilken tur att vintern snart är slut.

Jag blev bjuden på lunch igår, hos Helena, lika trevligt som alltid och vi har så mycket att prata om. Tiden flög fram och det kändes som en halvtimme hade passerat då jag var tvungen att åka på jobbet.

Där blev det promenad upp på centrum där det skulle handlas ingredienser till dagens bullbak, nu jobbar ju inte jag idag, så det faller på någon annans lott att göra.

Nu ska jag återgälda det där spegelvända brevet jag fick, jag har skrivit ett svar… spegelvänt:

Konstigt i alla fall, att det faller sig snudd på, mer naturligt att skriva den där vägen än åt det rätta hållet. Det flyter på mycket bättre, och framför allt… då slipper man också dra ut bläcket med hela handen 🙂

Idag vet jag inte vad det blir, vi får se ” sa blinda Sara”, så såg hon. Önskar er alla en bra dag!

Jag ändrade utgången

Av Maria Lundmark Hällsten, 2 februari 2012 kl 08:20, 6 kommentarer

När jag var liten, 7-8 år, så hade jag en ständigt återkommande mardröm. Idag, då jag tänker på vad den handlade om, så var den rätt så löjlig, eller rättare sagt, personerna som ”medverkade” i drömmen, var löjliga figurer. Men det spelade ju ingen roll, mardrömen var inte rolig.

Jag minns att jag tyckte det var jobbigt att gå och lägga sig, då man trodde att drömmen skulle dyka upp, varje natt, det gjorde den inte men däremot rätt så ofta.

Nu vet inte jag vart jag fick detta ifrån, men jag löste problemet med drömmen, alldeles själv. En kväll då jag gick och lade mig, lika orolig som vanligt, så blundade jag och gick igenom drömmen från början ända till just innan det bittra slutet, då ändrade jag i tanken, det som hände som jag var så rädd för.

Istället för att bli offret i drömmen så vände jag på det och jag var den som räddade allihop från det hemska. Och vet ni vad… sedan dess har den drömmen aldrig mer poppat upp.

Jag vet inte riktigt vad jag vill berätta med detta, kanske det här att saker och ting kan hända om man verkligen vill, det vet vi ju sedan tidigare upplevelser (i alla fall mina) att tron kan försätta berg. Och om man tänker på framtiden och vad man vill ska hända så kan man styra det åt det hållet.

Visst, det funkar nog inte på allting, jag skulle inte ha något emot att vinna en miljon, men bara min tanke på det, kommer förmodligen inte att fixa fram dom pengarna, däremot kan jag inte gå runt och säga att jag aldrig vinner, om jag nu inte faktiskt köper en lott, för utan den vinner jag garanterat inte.

Fast vem vet… jag kollade nyss min mejl och i skräpposten låg ett med följande rubrik: Du har inte bekräftat din resa till Gran Canaria än… Hm, ska jag tro på det eller ska jag svara dom att ta den om rödluvan istället? Jag tror dom får ta den lilla historian, för jag har då inte beställt någon resa och jag tvivlar skarpt på att någon ger mig en sån, bara så där 🙂

Jag önskar er alla en toppen torsdag, det kommer förmodligen jag att ha, börjar vid tolv, med kaffe hos Helena blogg.stage.vk.se/e-lack 🙂 Seee yaaa!

Lååånga ledningar

Av Maria Lundmark Hällsten, 19 januari 2012 kl 08:46, 4 kommentarer

Jag hade en trevlig lunch igår, med Helena, där det avhandlades både det ena och det andra. Intressant att lära känna en annan person, så här, öga mot öga. Vi har alla en historia att berätta, saker man gjorde som ung, vad man arbetat med, intressen osv. Ps. Helena, på tal om dåligt minne och lätt förvirrad, jag hade köpt salladsost, speciellt till oss, men vart tror du den tog vägen, mjo, den står kvar därinne i kylskåpet den 🙂 ds.

Jag talade om för henne att vi fått en faktura, igår… ett krav, från T3:

Notera att gårdagens datum var den artonde, och vilket datum kravet skulle vara betalt:

Dessutom, fanns inget fog för kravet, den fakturan hade jag redan betalat, om än, aningens försent. Så jag ringde dit och undrade HUR långa ledningar det är mellan banken och deras fakturahantering, samt HUR dom kunde skicka ut ett krav med detta betalningsdatum.

Jag betalade fakturan den 5/1, dom fick in pengarna den 9/1, sedan hörde jag inte vad hon sa, men kravet måste ju ha gått ut den 9… och sedan får vi alltså skylla på posten, jojo, lika säkert ni, som man får fakturan från Radiotjänst, sådeså. För det tog då i alla fall nio dagar för det brevet att nå oss, hm, kanske dom inte hittar hit på slätten?

Jag ska nu hämta Nicco på skolan om 1½ timme, hon ska till tandläkaren den här gången, sedan jobbar jag eftermiddag. Så ska jag hinna få något gjort innan dess så bör jag kanske sätta fart. Önskar er alla en fin dag i den vita härligt fluffiga snö som kommit och fortfarande faller ner (skrev hon ironiskt, men en trevlig dag kan man ha i alla fall, snön till trots).

Inget särskilt

Av Maria Lundmark Hällsten, 18 november 2011 kl 06:14, 2 kommentarer

God morgon! Så blev det fredag… igen, och jag ska jobba förmiddag idag. Känns ju bra så hinner jag fixa lite innan imorgon. Kanske köra snabeldrake och ordna undan lite.

Igår hämtade jag Nicco på hennes håltimme, vi åkte ner och tog ut hennes id kort, sedan fick hon äta sin lunch på Frasses eftersom hon missades skolans lunch. Skjutsade tillbaka henne och körde upp på Mariehem, där jag plockade upp morsan för vidare färd till Expo.

Vi köpte lite julklappspapper och jag investerade stort i en ny osthyvel efter onsdagens traumatiska upplevelse med vår gamla hyvel. Nu blev det en sån där som inte är lika lång som vanligt, själva bladet alltså, meningen är att osten inte ska suga fast under hyveln, dom funkar bra, det vet jag, för vi har en likadan i bussen.

Då ringde Åke, rutorna till inglasningen var klar och dom skulle stänga halv fyra, så det var bara att packa in sig i bilen och åka till Umeå glas, och det var ju inte heller det lättaste. Dom hade stängt av infarten så man var tvungen att köra runt hela kvarteret. Efter lastning körde jag hem och lossade rutorna, vill ju inte köra runt med dom, helt oemballerade, på guppiga vägar.

Sen åkte vi upp på M-hem och drack kaffe. Allting tog sin lilla tid och innan jag åkte hem stannade jag på Ica Hedlunda för att köpa mjölk, en nödvändig ingrediens i pannkaka.

Gjorde inte så mycket mer igår, såg på tv, försökte disciplinera Enya, men hon lyssnar bara på ena örat. Apropå Enya och Eloise, två katter som sällan ens vill komma upp hit då vi har besök, dom krafsade ju på luckan då Helena var här och hälsade på, så jag släppte upp dom. Det tog bara en liten stund så hoppade Enya upp i knäet på Helena, något som hon aldrig gjort förut, sedan kom Eloise efter en stund och satte upp sina tassar mot hennes ben, dom gillade nog henne.

När jag berättade det för Nicco såg hon väldigt snopen ut, och detsamma för Åke, då förstår ni att dom kan vara svårflörtade med okända, inte för att dom är direkt misstänksamma heller men dom vill kanske inte ha så mycket nytt omkring sig. Nåja, nu ska jag göra mig iordning för dagens bravader, önskar er alla en fin dag!

Oledolyckan

Av Maria Lundmark Hällsten, 30 april 2011 kl 08:33, Bli först att kommentera

Helena undrade ju om vi blivit vittne till någon trafikincident, där vi bor. Än så länge har folk klarat sig men enbart för att dom haft tumme med någon däruppe. Varje dag, vid flertalet tillfällen, är det någon som kör mot rött, inte vet att det är högerregel när dom svänger ut mot rödäng, inte har koll på cyklisterna eller tvärtom, cyklisterna tror sig vara snabb på pedalerna då dom cyklar över men har inget hastightes begrepp. överhuvudtaget.

I helgen som var, då vi satt härute så trycker någon på knappen (vi har ett trafiklyse, bara 30-40 meter från staketet) två bilar hinner stanna, efter dom kommer ett gäng på tre mopedister, som skiter högaktnigsfullt i att det är rött, dom bara kör om på högersidan och får tacka sin lyckliga stjärna att det inte var ett barn eller något annat levande på andra sidan bilen, dom hade inte hunnit dit än.

Nedanför trafiklyset, ligger en viadukt, den är aningens för låg och med jämna mellanrum fastnar det lastbilar och andra höga saker där, och ibland får man sitta och kolla in när dom kommer uppbackande där nerifrån, då dom kommit på, i tid, att dom inte kommer att ta sig under. Nog så svårt att sedan ta sig därifrån, speciellt med tanke på all trafik som rullar på.

Min hjälm kom på Laitis igår så jag hann hämta ut den innan jobbet, snacka om att se ut som en astronaut när man har den på sig, huvudet blir lika brett som axlarna, jädrans tur att man ska ha den på sig inne i bilen och inte ute…på en cykel eller dylikt. Nicco fick testa den och blir tvärt orolig över att vi hade köpt den till henne. Hade det blåst till då hon hade den på sig så hade hon förmodligen tippat. Jaja, man ska väl vara rädd om det man har däruppe, även om det ibland (notera att jag skrev ibland) inte verkar vara så mycket bevänt med det lilla 🙂

Önskar er alla en trevlig lördag!

Motvind inne på Mio

Av Maria Lundmark Hällsten, 10 mars 2011 kl 08:13, 4 kommentarer

Min mamma har legat inlagd på kardiologen, hon blev utskriven i förrgår och igår så åkte jag och Nicco och hämtade henne på lasarettet, där hon hade fått en tid hos tandläkaren samt varit in på apoteket för att plocka ut mediciner.

Hon berättade att det var ett glatt gäng som låg på salen, speciellt en kvinna som tydligen härstammade från Finland. Hon hade skämtat och berättat roliga historier, oavbrutet och allihop hade skrattat och mått gott. Hon hade bland annat frågat om det var någon som visste hur man kunde göra sig av med en pitebo, och nu frågar jag er, samma sak, kan ni gissa hur man lättast går tillväga?

När vi åkte från morsan så gick vi först in på kupan för att se om dom fått in något nytt och intressant, jag hittade en kryddburk, gammal sådan, som jag vet att det finns tre stycken av i huset och som jag sett att dom skulle 160:- för, på mattex, och här kostade den 30:- så jag slog till. Annars var det inget som lockade.

Vi vandrade vidare in på Mio, för att kolla på soffor, vi ska ha en ny till tv rummet och Nicco ska ha en bäddsoffa till filmrummet, gärna med divan, och såna finns det ju gott om, grejen är väl att den ska vara skön att sitta i samt att sova i, och då får man nog betala lite extra, skulle jag tro.

Nå, soffor fanns det då gott om och vi hittade vad vi skulle vilja ha, nu återstå det att se vad Åke säger, och man skulle ju också kunna titta lite på andra ställen också, innan man bestämmer sig helt. Vi gick i alla fall runt där och rätt vad det var så blev det motvind nå hemskt, min hjärna var inställd på att ta mig framåt, men mina ben, stannade mitt i steget, sedan började Nicco asgarva.

Jag har nämligen en sån där gummistropp som hänger ner från min jacka, därbak, och nu hade den lurat in sig i en sån där inplastad prislapp som hängde på sidan av soffan, och det där såg väl givetvis kul ut. Nicco kämpade för att inte brista ut i ett högljutt skratt men det var svårt, och jag skrattade och fnissade så hade någon kommit fram och tittat på oss så hade jag förmodligen skrattat till jag hade börjat grina.

Jag tog mig då lös, och ingen tycktes ha uppfattat vad som skett, hela händelsen passerade obemärkt…förutom Nicco då, som såg alltihop. Sen dinglade den där stroppen ända nere vid fotknölarna, kanske skulle ta bort den, hm, tål att tänka på.

Fick ett mms igår, från Järlåsa och en stolt ägare av en mössa från busmonster, vi tackar Helena blogg.stage.vk.se/e-lack som utsåg mig till vinnare, och tillverkaren av mössorna, som gör fina sådana, tack, tack!

Och den bilden får avsluta dagens blogg, ha en fin dag!

Midsommar helgen har passerat

Av Maria Lundmark Hällsten, 27 juni 2010 kl 18:05, 2 kommentarer

Nu är vi hemkomna från en mycket trevlig midsommarhelg i Maltträsk. Vi tog oss dit på torsdags kvällen och kom fram utan större problem, det var bara katten som sket i trappen, navkapseln som susade förbi oss då vi svängde av vägen vid Åmsele basen och en skruv som rallade upp ovanför dörren så det skramlade och levde om dom sista kilometrarna, men fram kom vi.

När markisen var utfälld och allting var iordningsställt så blev det en öl som belöning. Vi var inte uppe så länge utan sparade våra krafter till nästkommande dag.

Midsommaraftonen bjöd på kanonväder hela dagen. Nicco tog årets första dopp i Maltträsket, själv tyckte jag att det var isande kallt.

Den manliga delen av gänget höll på med en badtunna som Brälla köpt och en liten altan eller soldäck framför den. Helena servade med Whiskey och kaffe, så dom höll sig flytande, pigga och alerta.

En midsommarstång åstadkom dom också samt en liten dans runt densamma.

Till middagen var vi 26 stycken, men inte bara vuxna, en familj bidrog med hela 5 barn, varav två stycken var mycket sugna på den årliga brännbollsturneringen som brukar vara mellan vuxna och barn. Jag och Åke fick vara domare, fast om Åke bidrog med så mycket kan jag inte riktigt hålla med om, han surrade på med andra som kom förbi.

Artur, en kille i 8-9 årsåldern fick sig en stilpoäng då han tog emot bollen i sin keps. Artur som förövrigt talade om att han skulle bli polis, pilot eller präst. Alla yrken börjar ju som synes på p, så Åke undrade om han kunde tänka sig att bli pusschaufför, men se, det gick han inte med på. Även Jitte, i dom vuxnas lag, skaffade sig en stilpoäng då han smackade iväg bollen över lagårdstaket och gjorde inte bara en varvning runt planen utan fortsatte runt huset också. Nå, matchen vanns av barnen med 103 poäng mot dom vuxnas 89 poäng.

Sen blev det badtunna för vissa, vi satt och surrade med grannarna under vår markis, sen kom Jitte upp från tunnan och Helena tyckte att jag skulle fota min hand, jämte hans, så här såg det ut:

Själv undrade jag om dom var säker på att det inte var lut i tunnan. Även våra fötter skulle förevigas, Helena, Jittes och mina.

Efter det gick vi över till grannarna som satt och poppade i bilen, vi låtsades åka med på en sväng men det var lite mycket folk där så runt tvåtiden gav vi upp och gick i säng.

Ganska så utmattade efter en hel lyckad dag i solen. Jag återkommer med midsommardagens bravader och dagens projekt, imorgon. Ha det gott allihop!

Vem liknar du?

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 april 2010 kl 07:10, 4 kommentarer

Helena bloggade bland annat om likheter mellan barn och föräldrar igår och då poppade detta upp i mitt huvud.

Har ni någon gång tänkt på att vem barnen liknar beror på vem du frågar? För att ta ett exempel. Våran Theresé, har många gånger fått höra att hon är så lik Åke, men det är Åkes föräldrar och kompisar som sagt det, sedan träffar man min släkt och mina vänner så säger dom att hon är så lik mig.

Detta beror nog på ansiktsuttryck man har eller hur man säger vissa saker. Barnen tar ju efter för att lära sig och saker man säger och gör, fastnar hos dom i tidig ålder. Jag vet när Nicco var nyfödd, varje gång jag lutade mig ner över henne så höjde jag mina ögonbryn, det tog inte lång stund innan hon gjorde exakt samma sak, hahaha, det såg för roligt ut.

Vi har alltid sagt att om Theresé och Nicco bara skulle ha varit född med ett års mellanrum så hade nog folk kunnat tro att dom varit tvillingar. Dom var otroligt lik varandra. Nu ser man en stor skillnad i utseende men många gånger lyser Theresé igenom hos Nicco, inte bara i skrattet utan också uttryck och läten.

Därför kan ju även adopterade barn, faktiskt likna sina adoptivföräldrar. Ansiktsuttryck gör en hel del, och skratt.

Nu över till ett litet mysterium. Jag hade solfjädrar längst upp på väggen i tv rummet, som jag nu plockade ner i all städiver. Detta satt bakom solfjädrarna ovanför dörren.

8 stycken tavelkrokar, 5 stycken just ovanför dörrfodret och 3 stycken längst upp. Vad tusan har vi haft där? Nicco som brukar ha koll kommer inte ihåg det och absolut inte Åke eller jag. Det stämmer som inte, vem vill ha något hängande nedanför dörrkarmen?

Nä, vi får *klura* på det och se om det dyker upp något minne från någonting som kan ha suttit där. Jag går då bet på det…just nu.

Ni får ha en underbar fredag och se, än så länge så ser man solen, jag som fått för mig att dom lovat surväder idag. Hoppas det håller i sig.

Nu och då

Av Maria Lundmark Hällsten, 30 januari 2010 kl 08:47, 6 kommentarer

Morning has broken…i alla fall igår. Nu lyser solen med sin frånvaro men kylan håller sig envist kvar, även fast det är 3 grader varmare än vad gårdagen hade att erbjuda.

Helena bloggade igår om ungdomarna nu och förr, och menade att idag är eller åtminstone så känns det som om klimatet mellan ungdomarna har blivit kallare. När jag läste det så kom jag genast ihåg en träff jag hade med en från Bräntis (skolan som jag gick på en gång i tiden), det var nu inte ett planerat möte utan jag skulle in på idrottsmedicinska, i höstas för att mäta bentätheten, och han som skulle göra det, råkade vara en av dom som vi umgicks med, gängvis eller hur man nu ska uttrycka sig. Ibland var man ju bara 3-4 stycken och andra gånger höll man ihop i gäng upp till 10-12 stycken.

Det blev givetvis en hel del prat om vad man nu gjorde och om man kom ihåg den eller den och hur det hade varit. Han berättade att han var pappa till 3 pojkar (jag kan ha fel där men pojkar hade han i alla fall), och han berättade att dom ofta satt framför datorn.

Jaha sa jag, på gott och ont, för mycket dator är ju inget vidare heller. Nä, sa han men då vet jag åtminstone vart dom är. Du kommer väl ihåg vad vi gjorde på den tiden? Man rökte och drack, men å andra sidan sa han, så höll vi varandra om ryggen, man lämnade inte en kompis som kanske behövde hjälp och det tycktes han ha upplevt nu, att man struntar fullkomligt i sina polare och då det verkligen gäller, så är det var man för sig. Tråkigt, men det ligger nog en hel del i det.

Sen kan man alltid undra om anledningen, till varför det har blivit som det är. Har vi lagt för mycket ansvar på dom som är yngre, har vi tagit för givet att dom kan mer än vad dom egentligen klarar av, ställer vi för höga krav och låter vi inte våra barn få vara just barn?

När jag var i 9-11 årsåldern så upplever jag att allting egentligen var ganska bekymmerslöst, inte gick jag på scouter, körer, simning etc. Jag tog dagen som den kom och alla vänner jag umgicks med, hade det precis likadant. Jag vet ärligt talat inte om en enda som hade någonting som dom var med i. Och idag tycks var och varannan ungdom ha ett fullbokat schema under veckorna.

Nu menar jag inte att ingen ska göra någonting, visst är det nyttigt att komma sig ut och skaffa sig ett intresse eller hobby, men det ska ju vara på en normal nivå med dagar då dom kan vara hellediga. Läxor och dylikt som har med skolan att göra, ska ju också räknas in i allt som dom ska göra. Och fort drar det ihop till att bli ganska fulltecknat.

Nä, huvudansvaret ligger ju på oss föräldrar, att se till att allting funkar, tyvärr så är det inte alltid det går vägen, men det finns säkert hjälp att hämta om man skulle behöva. Man är aldrig ensam. Tror att om man nu söker hjälp så kan skolan vara en start, om inte annat så bör dom veta vart man annars ska vända sig. Och man ska inte heller låta saker gå för långt. Det är inte fult och skamligt att be om råd, om man behöver det.

Idag ska vi se om vi får igång cheven, tänk, det kan ju faktiskt vara så snöpligt att vi fått soppatorsk, bensin mätaren har ju faktiskt levt ett eget liv, lite nu och då. Även fast den nu verkar ha fungerat när nivån kommit under halvtank. Nu låg den på det röda fältet men enligt den så skulle det ändå vara kvar en tio liter sådär, fast…som vi nu vet vid det här laget, så kan allting hända och ingenting förvånar en längre. Jaja, vi får se, man kan ju faktiskt hoppas på att det bara är det som är felet, så slipper vi lägga ner mer tid på att hitta problemet. Önskar er en trevlig lördag!

Igår och idag

Av Maria Lundmark Hällsten, 1 januari 2010 kl 09:18, Bli först att kommentera

Jaha, då får man börja öva sig i att skriva -10 istället för -09 nu då. Nytt år, nya utmaningar, förhoppningar och framtidsutsikter. Kommer garanterat att gå lika fort som det förra året så det är bara att hålla i hatten.

Vi tog inte skranan igår utan vi lastade in pick och pack i cheven så skjutsade Åke oss till Lundavägen och sen körde han hem bilen igen medans vi började lägga upp förrätten som bestod i uppslantade baguetteskivor, en med räkröra på och den andra med en egen kryddad ost, en melonbit och en liten köttbit fick också ligga med på tallriken. Till det hade Anders och Theresé inhandlat ölet, Corona som skulle drickas med en limeklyfta i.

Men innan dess så bjöd Christer "Gitte" Bjuhr, på en fördrink, jag törs inte säga vad den innehöll förutom hjortronlikör och något annat starkt, men god var den. Gitte skymtas här i bakgrunden.

Till huvudrätten hade Lena tillagat en älgstek med hasselbackspotatis med tillhörande svampsås och en annan sås. Till detta serverades också en stor god sallad som jag tror att Tord med frun Camilla bistod med. Dryck till allt detta var vin, cider eller vad man behagade.

Efter middagen blev det lite lätt motionerande då vi fick trava ner i källaren där Brälla ställt upp en gammal kassett bandspelare som han köpt från staterna. Jag är inte helt hemma på detta men jag tror att banden kallas för stereo 8. Det spelades bland mycket annat, Supertramp och Cliff. "Järlåsa" Anders bjöd på en mycket välsmakande päronlikör att avnjutas till musiken.

Sedan var det dags för efterrätten som Mats och Helena Jonsson stod för. En suveränt god men något besvärlig tårta. Med besvärlig menar jag att botten inte riktigt ville skäras i bitar utan man fick nästan hugga lös bitarna, men som sagt, det var värt jobbet. Här ser ni Mats Jonsson i förgrunden. Nämnas bör att hatten inte tillhör honom utan det var bara ett tillfälligt lån.

Efter all god mat med tillhörande diverse drycker så plockades det fram en citat bok. Där Brälla läste citaten, gav oss ledtrådar och vi skulle givetvis gissa vem som sagt vad. Det var nu inte det enklaste men Åke körde med en raffinerad metod då han sa samma namn till alla citat och därmed lyckades han till slut få rätt.

Jag testade också ett citat som går så här: Jag stiger inte upp förrän jag har vaknat!

Detta har Åke kommit med och är något han brukar säga, bland annat till Brälla då dom ska bestämma en tid att träffas på. Jag har dessutom lagt till några egna ord som går så här, och om han kommer och inte har vaknat, så väck honom eller skicka hem honom igen.

Egentligen, och det sa jag också, så skulle man ha skrivit ner alla kommentarer som blev sagda då vi fick veta vem som sagt vad, ibland kan man verkligen fundera vad som kan hoppa ur munnen på folk eller vad dom tänkte med.

Sedan var det dags att klä på sig och gå ut där det skulle eldas, inte bara fyrverkerier utan också i grillen. En grillad korv så här på det nya året satt inte heller helt fel. Jag, Åke och Jennifer, var dom första att lämna sällskapet och vi var hemma vid halv två tiden.

Vi tackar härmed alla som var närvarande igår och även den första timmen på detta året. Dom vi firade in det nya året med var dom som följer: Anders "Brälla" Brändström, Lena Franck, Albin Franck, Anders Söderberg, Theresé Hällsten, Mats "masken" Karlsson, Christer "Gitte" Bjuhr, David, Mats & Helena Jonsson, Tord, Camilla & Ebba Sjöström, samt Jennifer, Åke och Jag.

Har jag tur så kanske jag får låna några bilder av Theresé, att sätta ut här, hon invigde sin nyinköpta kamera igår och fotade en hel del, men hon är inte uppe än så vi får se vad hon säger sedan.

Over and out!

Etikett: Helena

Brrrr…

Jag ändrade utgången

Lååånga ledningar

Inget särskilt

Oledolyckan

Motvind inne på Mio

Midsommar helgen har passerat

Vem liknar du?

Nu och då

Igår och idag

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se